Vidskepelse

Uppslagsordet ”Superstition” leder hit. For laten av Stevie Wonder , se Superstition (lat) .

Vidskepelse , superstition , ar en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig pa kunskap eller fornuft . Den kan ses som en sofistikerad form av skrock (ty. Aberglaube ) eller en osofistikerad form av esoterism . Overtro (eng. Blind faith ) ar en synonym beteckning i sin ena betydelse. ^{[
fortydliga
]} Tre synonyma och delvis overlappande uttryck pa svenska baddar inte for en heltackande definition . I begreppet vidskepelse kan aven inbegripas misstro mot vetenskaplig rationalitet och vetenskaplig metod . Dessa forhallanden uppvisar stor regional variation och generella trender ar inte givna. Begreppet undviks numera enligt Nationalencyklopedin i vetenskapliga diskurser eftersom det anses nedsattande.

Vidskepelse har ofta stallts emot den i en viss kultur radande religiosa uppfattningen, sa att uppfattningar, vanor eller riter som inte har grund i den etablerade religionen i ett samhalle, alternativt som har grund i den etablerade religionen men som av omgivningen anses som "overdrivna", har kommit att klassas som vidskepelse. Att fa etiketten vidskeplig betraktas darfor i allmanhet som nedsattande. Ovidius och Titus Livius anvande begreppet superstitio (jamfor engelskans superstition ) for att beteckna en overdriven tro pa eller radsla for magi , medan Cicero anvande samma begrepp som benamning pa foraldrar som agnade sig at overdrivna ritualer for sina nyfodda barn att forsakra sig om att dessa skulle overleva och darmed kunna begrava foraldrarna. Aven grekerna under antiken ansag att overdriven radsla for gudar var nagot negativt, och de anvande den nedsattande benamningen desidaimonia for att beteckna detta. Medeltidens larda betecknade varje tro eller lara som stod i strid med kristendomen som vidskepelse. Idag ar det vanligare att betrakta overtygelser som star i strid med vetenskap som vidskepelse. Manga ^[
vem?
] ateister och agnostiker anser att varje religion baseras pa vidskepelse i nagon form.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Foreteelser som idag betraktas som uttryck for vidskepelse har uraldriga anor. Ett systematiserat uttryck tog den sig i astrologi och annan spadomskonst .

Traditionell vidskepelse [ redigera | redigera wikitext ]

Traditionell vidskepelse representeras i forsta hand av svartkonst , schamanism och kvarlevande riter eller forestallningar fran religioner som tidigare varit dominerande. Ofta forlorar sadana kvarlevande riter den ursprungliga innebord de en gang haft i samband med detta. ^{[
fortydliga
]} Gamla riter kan ocksa ta over den nya religionens symbolsprak, som till exempel nar kors borjade anvandas for att driva bort onda makter istallet for tidigare symboler i samband med att Europa blev kristet. Vidskepelse forlorar utrymme i takt med att ett vetenskapligt synsatt etableras som forklarings modell ^[
1
].

Vidskepelse i dagens varld [ redigera | redigera wikitext ]

Som en for manga manniskor efterstravansvard motpol till den ofullkomliga "vetenskapen" stalls allt oftare " andlighet ", som i dagens samhalle inte bara kopplas till religiosa forestallningar.

Folktrons omen om goda och daliga handelser ar en vidskepelse som ocksa lever kvar. Andra foreteelser som ocksa ofta tas som exempel pa vidskepelse, och som ar mer eller mindre utbredda, ar tron pa andeskadning och tydning av stjarntecken . Forskningens grundhallning ar foga forstadd inom stora delar av befolkningarna , aven i de vastliga demokratierna . ^[
2
]

Det ar inte heller troligt att till exempel japanen i gemen skulle uppfatta omdomet vidskepelse, meishin (迷信) om kami som nedsattande. Aven dar finns nyandliga sekter som skulle opponera sig, till exempel Tenrikyo . Dar liksom i manga andra kulturer ar asikten varken helt grundlos eller falsk. ^{[
fortydliga
]}

Skrock [ redigera | redigera wikitext ]

Folklore och folktro innehaller ofta element av skrock , som ar forestallningar om att vissa vardagliga handelser kan ha overnaturlig effekt. Uttrycket anvands ofta nedsattande. Manga skrockfulla ideer gar ut pa att vissa beteenden eller moten skulle paverka vadret , ge tur eller otur och da sarskilt inom sjofart , jakt , fiske och jordbruk . Inom det vardagliga livet har sarskilda tillvagagangssatt ront en stor betydelse, liksom att vara uppmarksam och spara tydor ^{[
fortydliga
]} i sin omgivning, sasom talmagi . ^[
3
]

Motrorelser [ redigera | redigera wikitext ]

Ett flertal rorelser och organisationer uppger att de forsoker motarbeta vidskepelse, aven om de ofta definierar vidskepelse pa olika satt, vilket gor att deras konkreta mal delvis inte stammer overens. Exempelvis stravar den svenska sekularhumanistiska organisationen Humanisterna och internationella International Humanist and Ethical Union (IHEU) for att framja en rationell livssyn fri fran all form av vidskepelse. Samtidigt arbetar aven Romersk-katolska kyrkan mot vidskepelse, som man tar avstand fran i sin katekes . Katolska kyrkan definierar vidskepelse annorlunda an Humanisterna, och Martin Luther tog ocksa avstand fran vidskepelse, med vilket han till stor del avsag pavedomet . Att olika organisationer eller foretradare for olika organisationer eller samfund vid ett ytligt betraktande sager sig samtliga soka motverka vidskepelse innebar alltsa inte att de alls definierar det de motverkar pa samma satt.

Den i Sverige baserade Foreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) ar en partipolitiskt och religiost oberoende organisation som bildades 1982 och har som syfte att framja folkbildning om vetenskapliga metoder och resultat. Foreningen brukar aven dela ut den negativa utmarkelsen Arets forvillare . VoF ingar i ett internationellt natverk av organisationer, vanligen kallat skeptikerrorelsen .

2002 bildades i Sverige foreningen Vetenskap & Allmanhet (VA) med de stora folkbildningsorganisationerna ^[
vilka?
] som karna. Den har sitt kansli hos Kungliga Ingenjorsvetenskapsakademien , IVA. Ordforande ar forra vice statsministern Lena Hjelm-Wallen . VA tog snabbt initiativet att kartlagga allmanhetens syn pa vetenskap och forskning. Angaende graden av vidskeplighet visade det sig att 26 procent av ungdomarna bedomer parapsykologi som i hogsta grad vetenskapligt (4 eller 5 pa en skala 1-5). 28 procent avger samma omdome om astrologi, vilket aven 23 procent av Miljopartiets valjare ansag.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser och noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ Nosotro, Rit Science and religion Arkiverad 26 april 2013 hamtat fran the Wayback Machine .
^ En ny generation av vidskepliga Hans Berggren i DN (2003-06-12).
^ Agneta, Adeen (1 juni 2024). ” Olycksdrabbad fredag ” . Ostra Smaland Intressenter AB. Arkiverad fran originalet den 24 maj 2012 . https://archive.is/20120524213847/http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/olycksdrabbad_fredag/(comment)/view . Last 8 februari 2001 .

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Richard Dawkins ; Illusionen om Gud (2006), Pocketforlaget, 2008. ISBN 978-91-85625-86-4
Per Molander ; "Akvedukten vid Zaghouan" , Bokforlaget Atlantis AB (apr 1994). ISBN 91-74861-44-1

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

"Vidskepelse" Etnologiska uppteckningar fran Murberget , Lansmuseet Vasternorrland

[1] Nosotro, Rit Science and religion Arkiverad 26 april 2013 hamtat fran the Wayback Machine .

[2] En ny generation av vidskepliga Hans Berggren i DN (2003-06-12).

[3] Agneta, Adeen (1 juni 2024). ” Olycksdrabbad fredag ” . Ostra Smaland Intressenter AB. Arkiverad fran originalet den 24 maj 2012 . https://archive.is/20120524213847/http://www.nyheterna.net/nyheter/oskarshamn/olycksdrabbad_fredag/(comment)/view . Last 8 februari 2001 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]