Veterinarmedicin

Veterinarmedicin ar laran om medicinsk profylax , diagnostik och terapi pa djur , bade avseende tamdjur och vilda djur i frihet och i djurparker. ^[
1
]^[
2
] Amnesomradet motsvarar alltsa medicinen , fast tillampat pa djur, och ar bade en vetenskap och ett yrkesomrade.

Veterinarmedicinen har under de senaste artiondena utvecklats snabbt tack vare avancerade metoder for diagnostik och terapi. Veterinarmedicinskt utbildade personer garanterar ocksa kvaliteten, kvantiteten och sakerheten pa livsmedlen genom kontroll av djurbesattningar, enskilda djur och produkter avsedda som livsmedel. ^[
3
]

Djurens ekonomiska varde spelar stor roll i sammanhanget. Sporthastar som kan vara varda hundratusentals kronor och mer ar varda att kosta pa mer an en vanlig ko . I flera lander ar veterinarmedicinen avseende hastar mycket specialiserad. Det kliniska arbetet med hastar omfattar ofta problem av lokomotorisk och ortopedisk art men aven lidanden i mag- och tarmkanalen sasom kolik samt infektioner och andra lidanden i respirationssystemet kraver ofta atgarder. Aven sarskador ar vanliga hos hastar. ^[
4
]

Veterinarmedicinska forskare bidrar i stor omfattning med framsteg inom till exempel kemi, virologi, immunologi och farmakologi.

I Kahun-papyrusen , egyptiska papyrusrullar daterade till mellan 1900-talet och 1800-talet f. Kr., finns de aldsta bevarade skrifterna om veterinarmedicin.

Utbildning i veterinarmedicin [ redigera | redigera wikitext ]

Manga universitet och hogskolor utbildar veterinarer och som regel kan aven doktorsexamen uppnas. I de flesta lander ar veterinaryrket reglerat och overvakat av statliga myndigheter. Utbildningen varar i regel mellan 4 och 7 ar och omfattar ett stort antal amnen sasom anatomi , fysiologi , farmakologi , kemi och biokemi , patologi , parasitologi , mikrobiologi med flera. Aven praktiskt kliniskt arbete ingar, sarskilt mot slutet av utbildningen.