Ett vetenskapligt namn ar ett namn som foljer internationellt overenskomna principer och som anvands for att skapa en standardiserad nomenklatur inom ett vetenskapligt falt. Inom zoologi och botanik anvands exempelvis en binomial nomenklatur . Vetenskapliga namn ges dock aven till foreteelser, fenomen och egenskaper.

Inom vasterlandsk forskning ar de vetenskapliga namnen oftast en blandning av grekiska och latin , med inslag av andra sprak, men oftast i latiniserad sprakdrakt. Beroende pa forskarsamhallets gemensamma sprak for internationell kommunikation och vetenskapligt utbyte ges foremal och foreteelser namn inom det aktuella forskningsfaltet pa det vanligast forekommande spraket. Pa grund av det starka latinska inflytandet pa dessa namn anvands felaktigt begreppet latinskt namn .

Inom medicinsk forskning har den vasterlandska traditionen grekiska och latinska benamningar, men numera har ett allt storre inflytande av engelska utvecklats. Det internationella utbytet har ocksa utokats med framstaende naturvetenskapliga forskare fran till exempel Japan och Indien .

Ocksa inom samhallsvetenskaplig och humanistisk forskning, som filosofi , psykologi , sprakvetenskap och litteratur ges overgripande och detaljerade fenomen gemensamma internationellt accepterade namn for att underlatta utbytet av vetenskapliga fynd forskare emellan.

Binomial nomenklatur i biologi [ redigera | redigera wikitext ]

Binomial nomenklatur ar vetenskapliga namn som anvands inom botanik och zoologi for att systematisera taxa av levande organismer. Binomial syftar pa det tvadelade namn som namnger en art , dar det forsta ledet ar slaktnamnet och det andra ledet ar artepitet .

Oklarhet om ”artnamn” och ”artepitet” [ redigera | redigera wikitext ]

Pa svenska kallas andra ordet i binomiala vetenskapliga artnamn ofta ”artepitet” for alla arter. Det internationella regelverket International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants sager att andra ordet skall kallas ”specific epithet” i namn pa vaxter, alger och svampar, ^{[ 1 ]} men International Code of Zoological Nomenclature sager i sin engelska version att andra ordet skall kallas ”specific name” i djurnamn ^{[ 2 ]} . Den franska versionen av regelverket for djur, Code International de Nomenclature Zoologique sager att andra ordet i ett vetenskapligt artnamn kallas ”l’epithete specifique (ou nom specifique)”. ^{[ 3 ]} De engelska och de franska versionerna har lika auktoritet enligt International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN), men ICZN medger att dar finns sprakliga skillnader mellan den engelska och den franska texten, vilket skapar (av ICZN icke specificerade) oklarheter om versionernas auktoritativa mening. ^{[ 2 ]}

Att skriva ”artnamn” om andra ordet i ett vetenskapligt namn pa svenska ar darfor fel i botanik, men fullt mojligt i zoologi, fast aven zoologer ofta skriver ”artepitet” pa svenska. En svarighet ar, att svenskan ej kan gora samma skillnad som engelskan (liksom franskan) kan gora mellan ”species name” (hela det tvaledade vetenskapliga namnet) och ”specific name” (senare ordet i ett tvaledat vetenskapligt namn).

Ett exempel pa ett vetenskapligt namn ar Pyracantha angustifolia , dar slaktnamnet Pyracantha ar latiniserad grekiska for eldtorn och artepitetet angustifolia ar latin for "har smala blad".

Taxon [ redigera | redigera wikitext ]

Taxonomi ar vetenskapen om indelning ? eller klassificering ? av organismerna i taxa , det vill saga doman , rike , stam , klass , ordning , familj , slakten , art , underart , etc. ^{[ 4 ]}

Typer [ redigera | redigera wikitext ]

Typ ar ett annat begrepp inom taxonomin. En typ ar det forsta taxon som beskrevs av en art, ett slakte, en familj etc, och som sedan fungerar som referens for den taxonomiska gruppen. Anvandandet och appliceringen av typer regleras inom zoologin av International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) som ger ut referensverket "International Code on Zoological Nomenclature". ^{[ 5 ]} Inom botaniken finns motsvarigheten i International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants (ICN), vilken underhalls av International Association of Plant Taxonomy . ^{[ 4 ]}

Enligt ICZN ar typ en term som anvands som ett ord, eller bildar en del av ett sammansatt ord, for att beteckna ett speciellt exemplar eller taxon. En typ fungerar saledes som referens for definitionen av ett specifikt taxon . Det innebar att om man vill veta vad auktorn till Kockelella variabilis menade med just det namnet, maste man alltid ga tillbaka till den relevanta typen for vidare jamforelse. I det ovan namnda fallet ar den publicerad av Otto Walliser 1957 .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Taxonomi

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]