Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2014-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Varnplikt eller militartjanst ar en skyldighet att tjanstgora i ett lands krigsmakt . Den ar oftast begransad till man av en viss alder som ar medborgare i landet, men kan aven omfatta personer med exempelvis uppehallstillstand, och i ett fatal lander kvinnor. Kannetecknande for varnplikt ar att soldater rekryteras obligatoriskt med hot om boter, fangelsestraff eller avrattning, istallet for pa frivillig vag.

Varnplikt brukar i fredstid besta av monstring , grundutbildning och repetitionsutbildning . Den kan leda till inkallelse vid mobilisering . Varnplikt har traditionellt omfattat man, men varnplikt for bada kon finns i bland annat Sverige och Israel .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I forntidens aldsta samhallen saval som hos medeltidens vandrande folkslag var haren och folket liktydiga begrepp. Varje vapenfor man var krigare. Da gallde saledes allman varnplikt. I den man statsorganismerna stadgades, ordnades krigstjanstskyldigheten. I Greklands stadsstater och i Romerska riket grundade den sig pa alla fria mans rattighet att forsvara sitt land, det vill saga pa allman varnplikt, dock i vanliga fall utstrackt endast till den fria befolkningen. Under medeltiden uttrangde visserligen feodalvasendets vasallharar och sedermera kungarnas varvade trupper de pa den allmanna varnpliktens grund bildade folkbevapningen eller bondehararna ; men i nodens stund maste man dock tillgripa dem, och under 1500- till 1700-talen, da alla stater underholl varvade harar, fylldes luckorna i dessa med uppbadat eller tvangsvarvat folk, nar nagon annan utvag inte fanns. Darvid slapp dock de hogre samhallsklasserna undan liksom vissa landsdelar och stader. ^{[ 1 ]}

Det var franska revolutionen , som ater vackte den allmanna varnplikten till liv. Forst vadjade man till frivilligheten (1791). Men da denna utvag inte rackte till tillgreps aven tvangsrekrytering (1792), och slutligen genomfordes 1793 massuppbad, varefter genom 1798 ars konskriptionslag alla man mellan 20 och 25 ars alder forklarades skyldiga till krigstjanst. Medelst denna allmanna varnplikt (tillsammans med varvning) fyllde Napoleon I sina harar, och da de inkallade soldaterna tamligen godtyckligt holls kvar i tjanst, betydde bestammelsen om tjanstetidens begransning inte mycket. For att kunna motsta de franska hararna nodgades ovriga stater sa smaningom byta ut varvningen mot allman varnplikt, vilket fullstandigt skedde vid Preussens resning 1813 (se Lantvarn ). Den nya anordningen sattes fullstandigt i system genom de preussiska rekryterings- och lantvarnslagarna 1814 och 1815, som inforde allman varnplikt utan ratt att "satta man i sitt stalle". Darvid kunde dock ej pa langt nar alla varnpliktiga inkallas till verklig tjanstgoring, oaktat tjanstgoringstiden nedsattes anda till tva ar. I alla ovriga stater pa Europas fastland byggdes harordningen efter 1815 ocksa pa allman varnplikt (med ratt till frikopning eller att satta man i stallet), varvid dock i allmanhet endast ett mindre antal manskap inkallades i tjanstgoring och dar kvarholls langre tid eller ock en del manskap ersattes med sadana, som gjorde tjanst in i andras stalle eller mot betalning kvarstannade. Genom dylika atgarder kom man smaningom ifran varnpliktens grundsats om allas lika skyldighet mot staten och fran fordelen att aga en talrik, ungdomsfrisk och kraftfull arme. ^{[ 1 ]}

Sedan Preussen genom utvecklingen av sitt harvasen (1859?1866) fullstandigare an forut kunde tillgodogora sig den allmanna varnpliktens stora tillgang pa manskap, formadde dess framgangar i krigen 1866 och 1870?1871 alla andra storre stater (utom Storbritannien) att overga till det preussiska systemet. Genom att inskranka undantag och befrielser fran krigstjanst till det minsta mojliga, genom att inskranka tjanstgoringstiden till 2?3 ar och oka fredsstyrkan sa mycket, att allt eller nastan allt tjanstdugligt manskap kan ovas, och genom att ytterligare utstracka hela tjanstetiden lyckades man driva upp hararna till valdig styrka. Till borjan av 1900-talet hade man i ordets verkliga bemarkelse skapat "folk i vapen". De varnpliktigas hela tjanstetid utgjorde 1913 i Tyskland 25 ar, i Frankrike 28 ar, i Italien 19?22, i Osterrike-Ungern 22, i Ryssland 23, i Belgien 13, i Rumanien 25, i Danmark 16 och i Schweiz med sitt milissystem 29 ar, oberaknat i nagra stater nagon tids landstormsskyldighet fore den vanliga tjanstskyldighetens intrade, i Norge 20 ar forutom landstormsskyldighet fran 18 till 55 ars alder. ^{[ 1 ]}

Varnplikt i Europa [ redigera | redigera wikitext ]

I Europa ar tendensen att varnplikten avskaffas i allt fler lander. Sedan det kalla krigets slut har de varnpliktiga massarmeerna avskaffats i allt fler lander och ersatts av betydligt mindre och hogteknologiska yrkesarmeer.

Som forsta europeiska land avskaffade Storbritannien 1963 varnplikten. Inom det sista dryga decenniet har Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederlanderna, Spanien, Italien, Ungern, Slovakien, Portugal, Tjeckien, Lettland, Rumanien, Malta och Slovenien overgatt fran varnpliktsarmeer till yrkesarmeer. Bulgarien och Polen avskaffade varnplikten 2008 respektive 2012. I de lander som har kvar varnplikten har andelen varnpliktiga som verkligen inkallas till militar tjanstgoring blivit allt farre efter det kalla krigets slut och i de flesta europeiska lander ar varnplikten inte langre allman, utan kan definieras som utskrivning pa den allmanna varnpliktens grund. Undantag finns emellertid. I exempelvis Finland, Grekland och Osterrike tas fortfarande en stor majoritet av alla man ut till varnplikt.

Ett allvarligt problem med bade de nya yrkesarmeerna och de nygamla utskrivna armeerna ar att soldaterna i allt hogre utstrackning rekryteras fran de lagsta socialgrupperna, medan framforallt den bildade medelklassen staller sig alltmer frammande till att delta i landets forsvar. Det blir darmed paradoxalt nog allt svarare att rekrytera de utbildade ungdomar som behovs for ett modernt hogteknologiskt forsvar.

Albanien [ redigera | redigera wikitext ]

Albanien har allman varnplikt for man. Men i slutet av ar 2010 i avskaffades den allmanna varnplikten for man i Albanien och styrkorna kommer allt mer att satsa pa att skapa ett helprofessionellt forsvar. Grundutbildningens langd ar 6 manader for dem med akademisk examen , 12 manader for ovriga.

Andorra [ redigera | redigera wikitext ]

Andorra har ingen arme. Frankrike och Spanien svarar gemensamt for Andorras forsvar.

Belgien [ redigera | redigera wikitext ]

Belgien har sedan 1995 en yrkesarme.

Bosnien och Hercegovina [ redigera | redigera wikitext ]

Bosnien och Hercegovina har sedan 2006 en yrkesarme.

Bulgarien [ redigera | redigera wikitext ]

Bulgarien har sedan 2008 en yrkesarme.

Cypern [ redigera | redigera wikitext ]

Cypern har allman varnplikt for grekisk-ortodoxa man med en cypriotisk fader. Man tillhorande andra av staten erkanda kristna samfund , som katoliker , armenier och maroniter , kan frivilligt gora militartjanst. Turk-cyprioter inkallas inte.

Tjanstgoringstiden ar 14 manader.

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Danmark har varnplikt for man. Den ar dock inte allman, utan den danska varnpliktslagen foreskriver ett lottningssystem. I praktiken inkallas ungefar 30 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . 2/3 av dessa ar frivilliga. Grundutbildningens langd ar 4?14 manader. De flesta varnpliktiga tjanstgor 9 manader. Den danska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 28 000 personer, varav 6 000 varnpliktiga (ar 2005). Varnpliktiga tjanstgor ocksa i den statliga raddningstjansten. Se Brandforsvar . Gronlandska och faroiska man ar inte varnpliktiga.

Estland [ redigera | redigera wikitext ]

Estland har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 30 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 8 eller 11 manader. Den som genomfort grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte ar. Den estniska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 4 000 personer, varav 1 500 varnpliktiga (ar 2005).

Finland [ redigera | redigera wikitext ]

Finland har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 80 procent av de varnpliktiga till grundutbildning vilket ar det storsta antalet varnpliktiga i Europa. Grundutbildningens langd ar 165, 255 eller 347 dagar (fr.o.m 1 mars 2013). Repetitionsutbildningens langd ar enligt lag 40, 75 eller 100 dagar, i praktiken betydligt kortare. Den finlandska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 25 000 personer, varav 14 600 varnpliktiga och 130 frivilliga kvinnor (ar 2007).

Personer med alandsk hembygdsratt ar befriade fran varnplikt, vilket hanger samman med Alands status som demilitariserat omrade. Jehovas Vittnen var mellan 1985 och 1 april 2019 befriade fran varnpliktstjanstgoring i fredstid ^{[ 2 ]} .

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

Frankrike har sedan 2001 en yrkesarme.

Grekland [ redigera | redigera wikitext ]

Grekland har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 75 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 12 eller 17 manader. Vissa kategorier varnpliktiga, som soner fran stora familjer och man med tva eller flera barn, har kortare grundutbildning. Den grekiska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 160 000 personer, varav 120 000 varnpliktiga (ar 2005).

Irland [ redigera | redigera wikitext ]

Irland har en yrkesarme. Irland har aldrig haft varnplikt.

Island [ redigera | redigera wikitext ]

Island har ingen forsvarsmakt. NATO svarar for Islands forsvar. Island har dock deltagit med fredsbevarande militar personal i Bosnien och Afghanistan .

Italien [ redigera | redigera wikitext ]

Italien har sedan 2005 en yrkesarme.

Kroatien [ redigera | redigera wikitext ]

Kroatien har idag en yrkesarme. Den kroatiska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 60 000 personer, varav 20 000 utgjordes av varnpliktiga (ar 2005).

Lettland [ redigera | redigera wikitext ]

Lettland har sedan 2007 en yrkesarme.

Liechtenstein [ redigera | redigera wikitext ]

Liechtenstein har sedan 1867 ingen arme.

Litauen [ redigera | redigera wikitext ]

Litauen har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 10 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 6 manader for dem med akademisk examen , 12 manader for ovriga. Den litauiska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 12 000 personer, varav 3 500 varnpliktiga (ar 2005).

Luxemburg [ redigera | redigera wikitext ]

Luxemburg har sedan 1967 en yrkesarme.

Malta [ redigera | redigera wikitext ]

Malta har en yrkesarme. Malta har aldrig haft varnplikt.

Moldavien [ redigera | redigera wikitext ]

Moldavien har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 15 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 3 manader for den som avlagt akademisk examen , 12 manader for ovriga. Den moldaviska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 7 000 personer, varav minst 5 000 varnpliktiga (ar 2005).

Montenegro [ redigera | redigera wikitext ]

Montenegro har efter sin sjalvstandighetsforklaring avskaffat varnplikten 2006 och infort en yrkesarme.

Monaco [ redigera | redigera wikitext ]

Monaco har ingen arme. Frankrike svarar for Monacos forsvar.

Nederlanderna [ redigera | redigera wikitext ]

Nederlanderna har sedan 1996 en yrkesarme. Varnplikten ar visserligen inte avskaffad, utan har skjutits upp, vilket i praktiken betyder att ingen behover monstra, men att alla man fran 17 ar till 45 ar ar varnpliktiga och darfor ska gora militartjanst om laget kraver det.

Nordmakedonien [ redigera | redigera wikitext ]

Nordmakedonien har en yrkesarme sedan ar 2008.

Norge [ redigera | redigera wikitext ]

Norge har allman varnplikt sedan 12 apr 1907, da Kongeriket Norges Grunnlov § 119 antogs. ^{[ 3 ]} I praktiken inkallas ungefar 15 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 6-12 manader. De som uttagits for tjanstgoring i hemvarnet gor 6 manader, men skall ocksa gora tva veckors repetitionsovningar per ar till 44 ars alder. Den norska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 15 000 personer samt 7 500 varnpliktiga (ar 2019). 2013 infordes kvinnlig varnplikt i Norge. Den borjade galla fran 2015. ^{[ 4 ]}

Polen [ redigera | redigera wikitext ]

Polen har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 20 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 3 manader for dem med akademisk examen , 9 manader for ovriga. Den polska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 85 000 personer, varav 38 000 varnpliktiga (ar 2005).

Polen skall overga till en yrkesarme ar 2012.

Portugal [ redigera | redigera wikitext ]

Portugal har sedan 2004 en yrkesarme.

Rumanien [ redigera | redigera wikitext ]

Rumanien har sedan 23 november 2006 en yrkesarme.

Ryssland [ redigera | redigera wikitext ]

Ryssland har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 11 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 12 manader for studenter och 24 manader for ovriga. Deserteringar ar mycket vanligt forekommande pa grund av misshandel, utpressning och undernaring. Den ryska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 1 200 000 personer, varav halften varnpliktiga (ar 2005). En overgang till en yrkesarme ar under utredning, men forsvarsbudgetens struktur och forsvarsmaktens nuvarande organisation forsvarar denna overgang.

San Marino [ redigera | redigera wikitext ]

San Marino har ingen varnplikt.

Serbien [ redigera | redigera wikitext ]

Serbiens varnplikt upphorde ar 2010. Systemet fungerar som sa att rekryterna anmaler sig frivilligt. Grundutbildningens langd ar 9 manader. Den serbiska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 75 000 personer, varav 40 000 varnpliktiga (ar 2005).

Schweiz [ redigera | redigera wikitext ]

Schweiz har allman varnplikt for man. Narmare 95 procent av de varnpliktiga inkallas till grundutbildning , men pa grund av frikallelser ar det under senare ar endast ungefar en tredjedel av alla inkallade som fullgor sin grundutbildning. Den som frikallas fran varnplikten betalar 3 % ^{[ 5 ]} av den skattepliktiga inkomsten i varnpliktsskatt per ar. Grundutbildningens langd ar 21 veckor. Den arliga repetitionsutbildningens langd ar sammanlagt 102 eller 119 dagar, som skall goras fore 34 ars alder. Den schweiziska forsvarsmakten ar en milisarme dar nastan all personal, chefer , stabspersonal , instruktorer och tekniska specialister ar varnpliktiga.

Slovakien [ redigera | redigera wikitext ]

Slovakien har sedan 2006 en yrkesarme.

Slovenien [ redigera | redigera wikitext ]

Slovenien har sedan 2004 en yrkesarme.

Spanien [ redigera | redigera wikitext ]

Spanien har sedan 2002 en yrkesarme.

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Storbritannien har en yrkesarme. Storbritannien har haft varnplikt 1916?1919 och 1939?1960. Se: Storbritanniens forsvarsmakt

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sverige har sedan 1901 allman varnplikt. Efter en jamn omrostning (153-150) i Sveriges riksdag den 16 juni 2009 beslots det att, fran och med 1 juli 2010, varnplikten och repetitionsutbildningarna skulle vara vilande i fredstid. Samtidigt andrades lagen sa att den blev konsneutral. Vilandeforklaringen medforde att regeringen hade mojlighet att pa eget bevag ateruppvacka hela eller delar av plikten. ^{[ 6 ] [ 7 ]} Istallet kunde man genomfora en frivillig grundlaggande militar utbildning . ^{[ 8 ] [ 9 ]} Aven om varnplikten var vilande var alla 18-aringar, man som kvinnor, skyldiga att lamna information till Rekryteringsmyndigheten genom ett frageformular. Det sa kallade beredskapsunderlaget skulle anvandas som underlag om Sveriges regering beslutade att ateruppvacka plikten. ^{[ 10 ]} Lat man bli att genomfora formularet var man tvungen att betala ett vite. Enligt regeringsbeslut i december 2014 ateruppvacktes skyldigheten att genomfora repetitionsutbildning.

Den 2 mars 2017 fattades ett regeringsbeslut om att ateruppvacka aven plikten att genomfora monstring och militar grundutbildning. Darmed var varnplikten i sin helhet ateruppvackt och i kraft av 2010 ars lagandring med samma pliktkrav for bade kvinnor och man. ^{[ 11 ]} Svenska medborgare fodda 1999 blir de forsta att kallas in for monstring. Den nya plikten anvander sig fortsatt av det obligatoriska beredskapsunderlaget . Utifran beredskapsunderlaget kallas c:a 13000 personer till monstring. Darifran kallas sedan personer till militar grundutbildning. Antalet som kallas till varnplikt bestams utifran hur manga som anmaler sig pa frivillig basis. Minst 4000 varje ar ska genomfora varnplikt och forsvarsmakten tror att cirka 2000 av vara fran den grupp som kallats till monstring. Samtliga som undergar militar grundutbildning, oaktat om de monstrat eller ej kommer under utbildningen omfattas av varnplikt. Varnplikten genomfors enligt det nya system for grundutbildning som infordes 2016 och kommer darmed att paga i 9-11 manader. ^{[ 12 ]}

Den svenska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka pa omkring 20 000 personer, med ytterligare deltidstjanstgorande personal, inklusive Hemvarnet uppgar siffran till ca 57 000 i personalstyrkan (2023).

Fran mitten av 2000-talet kunde den svenska varnplikten i princip anses vara frivillig, eftersom nastan alla inryckande personer da hade ansokt pa frivilliga grunder. Alla svenska man blev dock fortfarande tillfragade om de var intresserade av att gora varnplikt. Svaret var dock inte avgorande. Det ar en svensk man fyllde 18 fick han ett brev med en inloggningskod och en personlig underskriftskod. Den forsta koden var till for att logga in pa Pliktverkets hemsida och dar besvara ett frageformular. Fragorna handlade bland annat om viljan att genomfora varnplikten, om familj, vanner, skola, traning och medicinska fragor. Efter det att alla fragor besvarats, undertecknades formularet med den personliga underskriftskoden.

Om mannen bedomdes som lamplig for tjanstgoring, kallades han via brev till monstring pa ett av Pliktverkets regionkontor. Kvinnor som hade ansokt om det, kallades till antagningsprovning, vilken gick till pa samma satt som monstring.

Under monstringen/antagningsprovningen genomfordes vidare tester i form av konditionstest, styrketest, inskrivningsprov och en allman medicinsk undersokning dar bland annat rorelsemekaniken, lungor och hjarta (EKG) kontrollerades, foljt av samtal med psykolog och lakare. Slutligen fick aspiranten traffa en inskrivningsforrattare, som hjalpte honom att hitta tre passande tjanster och som fanns inom ramen for hans monstrings-/antagningsprovningsresultat. Aspirantens ansokan skickades sedan till forbanden som med hjalp av resultaten fran monstringen/antagningsprovningen avgjorde om han blev antagen.

Tjeckien [ redigera | redigera wikitext ]

Tjeckien har sedan 2005 en yrkesarme.

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

Tyskland har sedan 1 juli 2011 avskaffat den allmanna varnplikten. Man kan istallet gora en frivillig militartjanstgoring som varar mellan 12 och 23 manader, varav 6 manader ar provtjanstgoring. Den 1 juli 2011 ryckte 3 375 man och 44 kvinnor in for att gora frivillig militartjanstgoring. Maximalt kan 15 000 man och kvinnor per ar antas for att gora frivillig militartjanst i den tyska forsvarsmakten Bundeswehr .

Ukraina [ redigera | redigera wikitext ]

Ukraina har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 20 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 12 manader. Den ukrainska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 300 000 personer, varav 250 000 varnpliktiga (ar 2005). Ukraina planerar att overga till en yrkesarme ar 2015.

Ungern [ redigera | redigera wikitext ]

Ungern har sedan 2005 en yrkesarme.

Vatikanstaten [ redigera | redigera wikitext ]

Vatikanstaten har en yrkesarme. Se: Vatikanstatens militar .

Vitryssland [ redigera | redigera wikitext ]

Vitryssland har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 35 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 12 manader for den som avlagt akademisk examen , 18 manader for ovriga. Den vitryska forsvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om cirka 80 000 personer, varav 30 000 varnpliktiga (ar 2005).

Osterrike [ redigera | redigera wikitext ]

Osterrike har allman varnplikt for man. I praktiken inkallas ungefar 75 procent av de varnpliktiga till grundutbildning . Grundutbildningens langd ar 6 eller 8 manader. Repetitionsutbildningens langd ar 2 manader for dem som gjort 6 manaders grundutbildning. Den osterrikiska forsvarsmakten, Bundesheer , har i fredstid en personalstyrka om cirka 40 000 personer, varav 17 000 varnpliktiga (ar 2005). Den 19 januari 2013 holls det en radgivande folkomrostning om fortsatt varnplikt vs. yrkesarme. Utslaget blev cirka 60 procent for bibehallen varnplikt, vilket de storsta partierna lovat respektera. ^{[ 13 ]}

Varnplikt i ovriga varldsdelar [ redigera | redigera wikitext ]

Australien [ redigera | redigera wikitext ]

Australien har ingen varnplikt utan yrkesmilitar.

Iran [ redigera | redigera wikitext ]

Iran har allman varnplikt for man.

Israel [ redigera | redigera wikitext ]

Israel har varnplikt for bade man och kvinnor, kvinnor gor 22 manaders varnplikt, men inga repetitionstjanst, man gor 36 manaders varnplikt och repetitionstjanst tills 55 ars alder. Varnplikten galler judar och druser , men inte kristna och muslimer. Militartjanst pa frivillig basis ar dock mojlig for dessa.

Singapore [ redigera | redigera wikitext ]

Alla singaporesiska man ar varnpliktiga fran 18 till 40 ars alder. Forsta tjanstgoring omfattar tva ar. Under de narmaste tio aren darefter genomfors repetitionsovningar med 21?40 dagars tjanstgoring varje ar. Den allmanna varnplikten for man ar konsekvent och kategorisk i Singapore. Efter monstring placeras den varnpliktige i en tjanst som motsvarar hans fysiska och psykiska formaga. Overviktiga rekryter genomgar forst en 19 veckors allmanmilitar utbildning med viktminskning som mal. Vapenfri tjanst existerar inte och vapenvagran bestraffas med upp till tre ars fangelse. ^{[ 14 ]}

Som svar pa en note verbale fran FN:s kommission for manskliga rattigheter om varnpliktsvagran forklarade Singapores regering 1999 att FN:s deklaration om de manskliga rattigheterna och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rattigheter innehaller artiklar som begransar utovandet av de garanterade rattigheterna med hansyn till allman ordning och samhallets valfard. Man anmarkte sarskilt att ett nationellt forsvar ar en grundlaggande rattighet for en suveran stat enligt folkratten och en oundganglig nodvandighet for bevara ett lands sjalvstandighet. Nar en individs tro eller handlingar strider mot denna rattighet maste statens ratt att bevara nationens sakerhet fa overhanden. Darvid, fortsatte man, ar allman varnplikt en grundlaggande forutsattning for att sma lander skall kunna uppratthalla sin nationella sakerhet. Dar nagra stater kan ha "lyxen" av yrkesarme ar varnplikten ofta det enda sattet for sma stater, som Singapore, att bygga upp ett forsvar effektivt nog att avskracka en angripare. ^{[ 15 ]}

Sydafrika [ redigera | redigera wikitext ]

Sydafrika har ingen varnplikt utan yrkesmilitar.

Thailand [ redigera | redigera wikitext ]

Thailand har en blandad version av obligatorisk och frivillig varnplikt for man. Vid monstringen, som kan ske nar som helst mellan 21 (frivilligt fran 18 ar) och 30 ars alder, har varje region ett fast antal platser som ska tillsattas. Urvalet sker genom att alla som genomfort och godkants pa proven far plocka en boll ur en dold behallare. Svart boll innebar ingen varnplikt, rod boll innebar varnplikt. Forst tas de frivilliga ut och lika manga roda bollar plockas ur behallaren, darefter far de som inte frivilligt overlamnat sig till varnplikt ta en boll var. I teorin kan alla tas ut frivilligt. De som blir uttagna gor en varnplikt pa 24 manader, de som frivilligt antagits bara sex till atta manader.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

USA har aldrig haft allman varnplikt i den meningen att alla vapenfora man verkligen inkallats till tjanstgoring, men 1862?1865 ( inbordeskriget ), 1917?1919 ( forsta varldskriget ), och 1940?1973 ( andra varldskriget och darefter), uttogs en stor del av arsklassernas man for militar utbildning och tjanstgoring.

Under Vietnamkriget blev de stora forlusterna bland varnpliktiga en politisk belastning vilken undergravde det amerikanska folkets vilja att slutfora kriget. Darfor infordes 1973 ett yrkesforsvar med frivillig rekrytering och tidsbegransad anstallning. Forsvaret fungerar aven som ett medel for laginkomsttagare att fa utbildning da dess utbildningar rankas hogt. Forsvaret kan aven efter avtjanad tid betala en plats pa college.

Daremot finns ett system dar mannen maste registrera sig, sa att de kan kallas in i yttersta nodfall om USA angrips militart.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Varnplikt .
  Bilder & media