Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv . Hjalp garna till och forbattra texten om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . (2022-05)

For den akademiska disciplinen, se ekonomisk historia . Se aven det ekonomiska tankandets historia .

Varldens ekonomiska historia handlar om manniskans ekonomiska utveckling fran det att de forsta formerna av manniskor utvecklades tills idag.

Under storre delen av mansklighetens historia har forhallandena for vanliga manniskor varit konstanta eller forandrats extremt langsamt. Fran uppkomsten av skriften 3000 f.Kr. gjordes en mangd vetenskapliga och teknologiska upptackter som till slut ledde fram till den industriella revolutionen i Vasteuropa pa 1700-talet. Da forbattrades manniskors levnadsstandard markbart for forsta gangen. 1900-talet innebar enorma omvalvningar och nya tekniker som hojde produktiviteten markant, femdubblade inkomsterna och skiftade arbetskraft fran jordbruk till industri och tjanster.

Forntid (?500) [ redigera | redigera wikitext ]

Det ar svart att dra en exakt grans for nar manniskornas ekonomiska historia, eller historia overhuvudtaget, inleddes. Aven om manniskor, eller manniskoliknande djur, har existerat under miljontals ar besitter vi idag inte sarskilt stor kunskap om dessas ekonomiska forhallanden. De tidigaste hominiderna var formodligen allatande och anvande endast valdigt enkla redskap, exempelvis for att grava, skrapa och bulta. Mot slutet av den sista istiden, Wurm , for runt 25 000 ar sedan, hade senpaleolitiska manniskor natt en relativt avancerad teknisk niva och tillverkade stora mangder av stenverktyg som knivar, fiskkrokar och nalar. De hade vapen som lans, spjut och pilbagar, och de hade utvecklats till kottatande jagare. Trots att de levde under ett standigt hot att inte kunna skaffa sig mat hade de antagligen battre halsa an de tidigaste jordbrukarna.

Vid slutet av den aldre stenaldern hade manniskorna spritt sig runtom i stort sett hela varlden och antalet manniskor var antagligen runt tio miljoner, enligt moderna forskares berakningar.

Civilisationens uppkomst [ redigera | redigera wikitext ]

For 10 000 ar sedan borjade manniskor i Mellanostern att bruka jorden och bli bofasta i byar. Jordbruk ar en forutsattning for att ett overskott av livsmedel kan uppsta som kan foda politiker, soldater eller vetenskapsman ? det ar grunden for civilisationen. Varldens sannolikt forsta stad, Jeriko , grundades da och den forsta civilisationen, den sumeriska , uppstod for cirka 5 000 ar sedan och med den skriften.

Befolkningen i varlden vaxte sakta tack vare att jordbruket spreds fran sina ursprungsomraden (framst Mellanostern, Kina och delar av Amerika ) ut i varlden, och att fler grodor och djur domesticerades , det vill saga genetiskt anpassades for matproduktion. Vid ar 1 hade befolkningen vaxt till ungefar 300 miljoner.

Under artusendena fore Kristi fodelse uppstod flera hogkulturer i Medelhavsomradet , Mesopotamien , Indien , Kina och Centralamerika . Forbattringar av jordbrukstekniken i dessa omraden genom exempelvis konstbevattning mojliggjorde befolkningsokning och mer komplexa riken och ekonomier.

De romerska och arabiska rikena gjorde framsteg inom vetenskap, juridik och ingenjorskonst, och handeln inom dessa riken blomstrade. Detta lade grunden till utvecklingen i Europa under andra halvan av medeltiden (1000?1500) da Europa lyfte sig over vad alla andra tidigare civilisationer astadkommit.

Medeltid (500?1500) [ redigera | redigera wikitext ]

Europas glansdagar varade mellan 1000- och 1200-talet . Innan 1200-talet levde folket mestadels som bonder . Det fanns gott om mark, stora teknologiska framsteg hade ocksa gjorts inom jordbruket , man kunde numera ta fyra skordar per ar istallet for som innan tre. Klimatet var milt under dessa arhundraden. Alla dessa faktorer gjorde att det blev overskott med mat och handeln blomstrade i Europa. Dessa gynnsamma forhallanden gjorde att Europas befolkning fordubblades.

En langsam evolution skedde inom bland annat metallutvinning, textilindustri och papperstillverkning. Dubbel bokforing infordes och handel med obligationer , ofta statliga, uppstod i Frankrike, Belgien och Italien. Kunskapen om navigation och skeppsbyggnadstekniken utvecklades och fartygen blev storre och mer sjodugliga. I slutet av 1400-talet kunde man till och med korsa oceaner, och nar Christofer Columbus 1492 som forste europe sedan vikingatiden satte sin fot pa amerikansk mark var det slutet pa medeltiden.

Detta innebar att det inte fanns tillrackligt med resurser. Maten rackte inte till, och manniskor borjade se sig om efter andra losningar. Man borjade anvanda myrmarker som akermark . Denna jorden var valdigt naringsfattig och gav inga bra skordar. Oisan i Tyskland var till exempel lika tatbefolkad under 1200-talet som 1911 under industrialiseringen. Undernaringen bidrog till att pesten som uppstod under 1200-talet spred sig. Manniskors immunforsvar var daligt rustat och kunde inte sta emot sjukdomar som vanligtvis var ofarliga. Pesten hemsokte Europa varje decennium fram till 1600-talet . Cirka en tredjedel av Europas befolkning dog i pesten .

Vid dessa tider bildade farre familj. Det fanns manga olika arvslagar , de tva vanligaste var att de sjalvagande bonderna delade sin jord och gard pa antalet arvingar samt att den aldste sonen arvde garden, men da fick han aven bespara gardens resurser genom att bilda familj senare.

Pa satt och vis kan man saga att resurskrisen behovdes, da foljderna blev positiva. Man behovde inte langre odla pa myrmarkerna, det fanns gott om god jord och skordarna gav mer igen. Bonderna kunde ta mer betalt av sina kunder da det fanns mindre konkurrens. Godsagare och rika jordagare var tvungna att ocksa vara mana om sina bonder, da det annars kunde skaffa sig egen jord. De var tvungna att ge battre villkor, lon och storre frihet at bonderna, da de annars riskerade att bli av med arbetskraft .

Tidigmodern tid (1500?1800) [ redigera | redigera wikitext ]

Efter ar 1500 var den europeiska dominansen i varldsekonomin tydlig. Portugisiska, spanska och nederlandska upptackare borjade snabbt uppratta handel med och kolonisera andra varldsdelar.

Parallellt med den ekonomiska och tekniska utvecklingen gick feodalismen ? systemet dar lansherrar och vasaller styrde ett omrade efter overenskommelse med en kung ? tillbaka och nationalstaterna blev det dominerande styrelseskicket. Slaveriet avskaffades i England 1215. Detta hangde samman med utvecklingen inom krigskonsten som gjorde det allt dyrare att fora krig. Samtidigt utvidgades rattssakerheten och skatteuttaget blev mindre av rofferi och mer forutsagbart, nagot som ar viktigt for att foretagare ska vaga investera.

Manga forskare anser att Europas framsteg berodde pa den splittring som fanns inom kontinenten. Harskarna tvingades konkurrera om att ge bra villkor for naringslivet. Kina var a andra sidan ett enat rike som inte alls hade samma press pa sig att inte satta kappar i hjulet for kommersen. Ett exempel pa detta ar den forsta patentlagen som tradde i kraft i Venedig 1474. Sedan bruket att bevilja patent spridit sig over varldsdelen blev det en viktig del av det institutionella ramverk som kom att lyfta Europa till oanade hojder.

Under 1600- och 1700-talet forskots Europas ekonomiska tyngdpunkt bort fran Norditaliens stadsstater till Storbritannien och Nederlanderna. Den stora silverimporten fran Latinamerika till Spanien ledde till sloseri och inflation i Spanien men inte till nagon ekonomisk utveckling.

Modern tid (1800?) [ redigera | redigera wikitext ]

Industriella revolutionen [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Industriella revolutionen .

En effektivisering av jordbruket skedde som ledde till att arbetskraft kunde frigoras till andra sektorer. Detta var sarskilt patagligt i Storbritannien, dar landet liksom pa manga andra omraden gick i spetsen for en utveckling som ovriga Europa sedan foljde. Mellan 1500 och 1750 minskade andelen som arbetade inom det brittiska jordbruket fran tre fjardedelar till halften, och pa 1840-talet hade andelen minskat ytterligare till 30 procent. Den okade produktiviteten i jordbruket berodde bland annat pa nya grodor som potatisen, mindre trada genom vaxelbruk (exempelvis vaxling mellan rovor, korn, klover och vete), okad handel och tydligare definiering av aganderatter genom enclosurerorelsen .

Den frigjorda arbetskraften fran jordbruket kom till pass i slutet av 1700-talet i samband med den industriella revolutionen. Textil- och jarnindustrierna utvecklades snabbt tack vare en mangd uppfinningar och modernare organisation. Storbritanniens kolonialvalde utgjorde en stor avsattningsmarknad for industriprodukter.

Industrialismen under 1800-talet gav vanliga manniskor chansen att for forsta gangen i varldshistorien forbattra sin levnadsstandard markbart. Battre kost och framsteg inom medicinen hojde medellivslangden fran det historiska normalvardet 30 ar till exempelvis i Sverige 50 ar. Allman skolgang infordes vilket utrotade analfabetismen och manga tidningar startades.

Den ekonomiska utvecklingen skapade en medelklass som drev pa utvecklingen mot demokrati, ekonomisk frihet (t.ex. i form av en stark aganderatt som sakrade kapitalisters kapitalinnehav) och personlig frihet. Liberalismen blomstrade pa 1800-talet, ofta i samband med nationalism. Liberaler drev nar Italien och Tyskland enades. Liberala motiv fanns aven med i kolonialismen i slutet av 1800-talet, da europeerna avskaffade slaveriet i Afrika, dock ar forklaringen att det skulle ha varit av ideologiska filantropiska skal som slaveriet avskaffades hart ifragasatta av ekonomhistoriker som oftast aberopar ekonomiska intressen som forklaring; det ar dyrare att halla nagon forslavad an att lata den vara i en "fri" utsugarposition. En liberal milstolpe i Storbritannien anser vara avskaffandet av spannmalstullarna 1846. Detta skedde efter en stor opinionsbildningsinsats som bland annat inkluderade bildandet av tidskriften The Economist.

Det merkantilistiska tankandet att det finns vinnare och forlorare pa handel gick tillbaka. Manniskor kunde rora sig mer fritt over granserna, tullarna blev lagre och staten reglerade allt mindre av ekonomin. Skravasendet som hade kontrollerat hart vem som fick utova ett hantverk avskaffades. Man introducerade ocksa en modern aktiebolagslagstiftning.

Det moderna bankvasendet uppstod dar man lanade in fran allmanheten och ut till foretag. Manga banker gav ut egna sedlar med tackning i guld. Senare monopoliserade staten valutautgivningen men fortfarande motsvarande ett pund eller en franc en viss mangd guld.

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Stark produktivitetsutveckling inom jordbruket pa manga hall i varlden mojliggjorde en overgang av arbetskraft till industri och senare servicenaringar. Detta skedde parallellt med urbanisering . Ar 2008 bodde en minoritet av manniskorna pa landsbygden och sysslade med jordbruk. Manga uppfinningar som revolutionerade ekonomin gjordes i slutet av 1800-talet eller under 1900-talet, bland annat telefonen, datorn, flygplanet, bilen, radion och TV:n. I borjan av 1900-talet genomforde Henry Ford och Frederick Taylor en mangd forandringar i hur industriproduktion gors genom bland annat det lopande bandet och utbytbara delar. Dessa innovationer spred sig over industrilanderna och banade vagen for massproduktion.

Under 1900-talet nadde fenomenet ekonomisk tillvaxt varldens alla regioner och varldens BNP per capita femdubblades. Forsta halvan av seklet var ojamn med varldskrigen och den stora depressionen . Ateruppbyggnaden efter andra varldskriget innebar tillvaxttal av en magnitud storre an nagonsin tidigare, framfor allt i Vasttyskland och Japan . Efter oljekrisen 1973 saktade tillvaxten ned men tog ater fart under 1990-talet, driven av den nya tekniken och globaliseringen . I borjan av 2000-talet naddes samma tillvaxttal per person som under guldaldern pa 1960-talet, ^{[ 1 ]} den har gangen tack vare tillvaxt i lander som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Indonesien och Sydafrika.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Sveriges ekonomiska historia
• Varldens historia
• Glada 1920-talet
• Glada 1980-talet

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Birdzell Jr, L.E. & Rosenberg, Nathan (1987), Vastvarldens vag till valstand
• Diamond, Jared (1997), Vete, vapen och virus
• Cameron, Rondo , Varldens ekonomiska historia - fran urtid till nutid (1997), Studentlitteratur 2001, ISBN 91-44-01497-X
• Ekonomiboken av Jacob Lundberg