Varderealism

Varderealism ar en metaetisk teori som havdar att moraliska utsagor ar genuina pastaenden om faktaforhallanden. Detta ska inte likstallas med vardeobjektivism , en semantisk teori som ej gor ansprak pa hur verkligheten faktiskt ser ut, utan endast beskriver den. Varderealismen menar att vardefakta existerar i verkligheten, vilket ar en ontologisk uppfattning.

Avgransning [ redigera | redigera wikitext ]

Varderealism skiljer sig fran vardesubjektivism och emotivism genom uppfattningen att moralen pa nagot satt ar objektiv , att etiska utsagor ar utsagor som i likhet med faktapastaenden ar objektivt sanna eller falska. Den skiljer sig fran naturalismen genom att dessa vardeegenskaper inte anses naturgivna. Det ar dock mojligt att vara etisk naturalist och samtidigt varderealist, da den forsta teorin ar semantisk och den andra ontologisk. Om nagot sags vara bra ar detta enligt varderealismen liktydigt med att detta nagot har en viss egenskap eller att det star i en viss relation till nagot annat som har denna egenskap. Om jag till exempel pastar att "diskriminering ar daligt" har detta pastaende samma status som pastaendet "diskriminering har blivit ovanligare under 2000-talet". Exempel pa filosofer som har omfattat varderealism i nagon form ar Platon , Immanuel Kant och G. E. Moore . ^[
1
]