Vaino Olavi Leskinen , fodd 8 mars 1917 i Helsingfors , dod 8 mars 1972 i Helsingfors , var en finlandsk politiker, verksam i det socialdemokratiska lagret. Han var riksdagsman fran 1945 till 1969 och minister i sju olika regeringar i Finland fran 1952 till 1971.

Barndom och uppvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

Vaino Leskinen foddes till en arbetarfamilj, hans far, Otto , var timmerman och de bodde i arbetarstadsdelen Sornas i Helsingfors. Utover Vaino hade de ocksa en nagot aldre son, Aarne . Da Vaino var bara ett ar gammal utbrot inbordeskriget och familjen sokte sig utanfor konfliktomradet och bosatte sig i Sjundea , dar fadern fick arbete. Trakten var nastan helt svensksprakig , sa sonerna gick i svensk folkskola tills de flyttade tillbaka till Helsingfors 1926.

I Helsingfors fortsatte Vaino, trots sin moders Maria s protester, i en svensksprakig skola; Svenska lyceum , bland eleverna kallad "Revan", efter skolans ursprungliga namn (fram till 1914) Svenska reallyceum . Darifran blev han student omkring 1936 och inskrevs foljande ar pa Helsingfors universitet vid juridiska fakulteten .

Under skoltiden var Leskinen aktiv tavlingssimmare och vann pa kronet av sin simmarkarriar guldmedalj vid arbetarolympiaden i Antwerpen 1937 i brostsim 200m och 400m.

Politiken [ redigera | redigera wikitext ]

Pa politikerbanan halkade Leskinen in dels genom sitt engagemang i idrottsrorelsen; han var forst generalsekreterare och senare ordforande i Arbetarnas Idrottsforbund i Finland fram till 1955, dels hade han tillhort Finlands vapenbrodraforbund och kom att raknas till de sa kallade vapenbrodrasocialisterna . Sjalv hade Leskinen som major i finska armen sarats i vinterkriget och hade darmed krigat fardigt. Som socialist ansags Leskinen moderat, och sags inte med alldeles blida ogon av kommunistregimen i Moskva .

Efter ett valnederlag 1962 da Leskinen stodde socialdemokratiska partiets likasa moderate ordforande Vaino Tanner , vande han dock kappan och gick in for en mer pragmatisk linje. Han var aktivt med vid bildandet av FFC , och gjorde 1966 en resa till Sovjetunionen dar han redde ut sina mellanhavanden med SKP . Resan ansags allmant vara hans avbon fran sin moderata linje. Samtidigt blev hans samarbete med centerpolitikern (fran davarande agrarforbundet ) Urho Kekkonen patagligt varmare.

Politiska ambeten [ redigera | redigera wikitext ]

Vaino Leskinen invaldes i riksdagen forsta gangen 1945, fran Nylands valkrets , och fran 1954 fram till 1971 fran Helsingfors valkrets .

Till elektor i presidentvalet valdes han 1950, 1956, 1962 och 1968

Leskinens ministerperioder:

• Regeringen Kekkonen III social- och halsovardsminister 1952?1953
• Regeringen Torngren inrikesminister 1954
• Regeringen Kekkonen V inrikesminister 1954?1955
• Regeringen Fagerholm III social- och halsovardsminister 1958?1959
• Regeringen Koivisto I Handels- och industriminister 1968?1970
• Regeringen Aura I ( tjanstemannaregering ) utrikesminister 1970
• Regeringen Karjalainen II utrikesminister 1970?1971

Vaino Leskinen avled pa sin 55-arsdag i en hjartattack under en skidtur utanfor Drumso i Helsingfors, bara nagra dagar innan han skulle ta i bruk ett fritidshus som han kopt i sin barndomsbygd, Sjundea.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Lindberg, Johan: Leskinen, Vaino i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
• Artikel i Helsingin sanomat (pa finska)

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• ”Leskinen, Vaino” . Biografiskt lexikon for Finland . Helsingfors: Svenska litteratursallskapet i Finland . 2008?2011. URN:NBN:fi:sls-4165-1416928956771