Vadersatellit

Vadersatellit ar en typ av jordresurssatellit , som framstaller satellitbilder och samlar in data som ligger till grund for exempelvis vaderprognoser . ^[
1
] Dessa satelliter kan ha polara omloppsbanor (tacker hela jorden asynkront) eller vara geostationara (svavar over samma plats pa ekvatorn). ^[
2
] Bildinstrumentet pa en vadersatellit mater stralning, stralning fran jorden, stralning fran atmosfaren och stralning mellan jorden och satelliten. En vadersatellit kan vara utrustad med matutrustning for frekvensband som motsvarar olika sorters ljus, till exempel infrarott ljus och synligt ljus. Bearbetade uppgifter fran vadersatelliter ger information om exempelvis molnslag, molnhojd, fuktighet, sjo- och havsytetemperaturer och markytans tillstand. ^[
1
] Aven om vadersatelliterna framst anvands for att upptacka utvecklingen och rorelsen av vadersystem och molnutveckling, kan meteorologiska satelliter ocksa upptacka andra fenomen som stadsljus, brander, effekter av fororeningar, norrsken , sand- och dammstormar, snotacke, iskartering, granser for havsstrommar och energifloden. Andra typer av miljoinformation samlas in med hjalp av vadersatelliter. Vadersatellitbilder hjalpte till att overvaka det vulkaniska askmolnet fran Mount St. Helens och aktivitet fran andra vulkaner som Etna . ^[
3
] Rok fran brander i vastra USA som Colorado och Utah har ocksa overvakats.

El Nino och dess effekter pa vadret overvakas dagligen fran satellitbilder. Det antarktiska ozonhalet ar kartlagt fran vadersatelliter. Tillsammans ger vadersatelliter som flygs av USA , Europa , Indien , Kina , Ryssland och Japan nastan kontinuerliga observationer for en global vaderovervakning.

Vadersatelliternas bilder tas emot av vaderlekstjansterna runt jorden. Bilder publiceras pa internet, men bilder kan aven erhallas av privatpersoner med radioutrustning och dator.

Amerikanska vadersatelliter ligger vanligtvis i polar solsynkron bana runt jorden. Med det menas att satelliten passerar samma geografisk punkt var 24:e timme. Ryska vadersatelliter ligger i polar bana men ar ej solsynkrona. Med polar bana menas en bana som vart varv passerar bada polarregionerna. Banorna ligger pa 80 till 100 mils hojd. Satelliterna heter NOAA och ryska Meteor.

Pa 35 786 km hojd finns den geostationara banan som foljer jordrotationen. Dar finns ett antal vadersatelliter som ger en nastan heltackande bild av jordklotet. Den satellit som ligger over nollmeridianen heter Meteosat 7. De amerikanska geostationara satelliterna benamnes GOES. Det ar endast delar av jordklotets poler som inte kan observeras fran den geostationara banan.