Vaclav Havel (till hoger).
Vaclav Havel
(
tjeckiskt uttal
(
info
)
), fodd
5 oktober
1936
i
Prag
, dod
18 december
2011
[
3
]
i
Hrade?ek
nara
Trutnov
, var en
tjeckisk
politiker
och
dramatiker
. Havel var
Tjeckoslovakiens
president
1989
?
1992
och
Tjeckiens president
1993
?
2003
.
[
4
]
Han var en av de ledande personerna inom medborgarrattsrorelsen
Charta 77
. Havel erholl en lang rad utmarkelser och priser for sin kamp for
demokrati
och
manskliga rattigheter
. Ar
1986
fick Havel
Erasmuspriset
som arligen delas ut i
Nederlanderna
till personer som verkat for humanistiska ideal i Europa.
2004
mottog han den amerikanska
Frihetsmedaljen
av
USA:s
president
George W. Bush
.
Havel foddes i en valkand intellektuell industrifamilj. Hans far var en formogen affarsman med forbindelser med landets politiska ledning under mellankrigstiden 1920?1940. Pa grund av sin borgerliga bakgrund var Havels mojligheter till universitetsutbildning begransade i det
kommunistiska
Tjeckoslovakien
. Regimen tillat inte Havel att studera vidare sedan han hade avslutat sin skolgang 1951. I borjan av 1950-talet tvingades Havel att arbeta som assistent pa ett kemiskt laboratorium under fyra ar. Under tiden deltog han i hemliga kvallskurser for att avsluta sina gymnasiestudier, vilket han gjorde som privatist 1954. Av politiska skal blev han inte antagen till nagon humanistisk eftergymnasial utbildning.
Fran 1960 var Havel dramatiker och
forfattare
vid Teatern pa Balestraden (
Divadlo na Zabradli
) i Prag. Hans dramatiska verk narmar sig ofta fragor om
moral
och
etik
samt kritiserar
social ingenjorskonst
och onodig inblandning av
staten
. I enlighet med familjens intellektuella tradition kande Vaclav Havel ett kall att verka for humanistiska varden i den tjeckiska kulturen. Efter militartjanst (1957?1959) arbetade han som scenarbetare pa Teater Absurd och studerade
dramatik
pa distans vid teaterakademin i
Prag
(DAMU). Hans forsta offentligt framforda pjas var
Tradgardsfesten
(1963), som blev en internationell succe. Kort darefter uppfordes
Memorandum
, en av hans mest kanda pjaser. Andra kanda verk av Havel ar
Skyddsangel
1968 och
Largo desolato
1984. Ar 1964 gifte sig Havel med Olga ?plichalova, mot sin mors gillande. Olga kom att bli verksam tillsammans med sin man i medborgarrattsrorelsen och fick en ledande roll inom
Charta 77
.
Under
Pragvaren
1968 vacktes Havels intresse for politik bland annat genom att han i hemlighet lyssnade pa
Radio Free Europe
och andra radiostationer i vast. Under 1970- och 1980-talen fangslades Havel ofta for sina politiska asikter. Bland annat satt han i
fangelse
1978?1981. 1989 svepte reformvindar over
Osteuropa
och Havel blev en frontfigur for oppositionen. Havel startade tillsammans med sin hustru
Kommitten for de oskyldigt fangslade
och, tillsammans med
Ludvik Vaculik
,
Hanglasforlaget
(Edice Petlice) for att ge ut politisk forbjuden
litteratur
med hjalp av stencilapparater som smugglats in fran vast. Havels aktioner i protest mot regimens fangslande av popbandet
The Plastic People of The Universe
vackte stor uppmarksamhet aven utomlands. Den 17 november 1989 stortades den kommunistiska regimen i den oblodiga
Sammetsrevolutionen
.
Ur dissidentrorelsen foddes en bred politisk rorelse,
Medborgarforum
, som samlade alltifran reformerade kommunister till traditionella nationalister. Medborgarforum utsag Havel till sin politiska ledare. Havel valdes 1989 till Tjeckoslovakiens forsta demokratiskt valda president sedan 1946. 1990 fick Medborgarforum strax over 80 procent av rosterna i valet till parlamentet.
Havel samlade 1989 sina viktigaste uppsatser och artiklar i boken
En dare i Prag
som blev mycket uppmarksammad runt om i varlden. Ett tema i boken ar Havels vagran att efter "
Sammetsrevolutionen
" 1989 utpeka nagon (liten) grupp enskilda personer som skyldiga till det totalitara systemet ? han menade att alla ar medskyldiga da de vant sig vid och accepterat systemet, alla som levt i systemet ar medskapare och i olika grad ansvariga. Denna uppfattning blev mycket kontroversiell och diskuteras an i dag.
[
kalla behovs
]
[
nar?
]
Havel verkade slutligen som
president
i
Tjeckoslovakien
1989-1992 och i
Tjeckien
1993-2003 och ronte stor uppskattning langt utanfor de egna leden. Under Havels 14 ar langa presidentskap blev landet en fullvardig
demokrati
med ett flerpartisystem och blev medlem av
NATO
och
EU
. Havel avgick i protest mot regeringens politik som resulterade i att
Slovakien
lamnade
Tjeckoslovakien
1992. Efter bland annat internationell overtalning blev han president for
Tjeckien
1993. Havel stodde Natos bombningar av
Serbien
inom
Forbundsrepubliken Jugoslavien
sa tidigt som 1994 och invasionen av
Irak
2003.
Havel hade en anstrangd relation till
Vaclav Klaus
som eftertradde honom som president. Havel har kritiserat Klaus for dennes EU-kritiska linje och harda politik mot landets tysksprakiga minoritet. Nar Medborgarforum splittrades 1991 tog Klaus ledningen for rorelsens konservativa och nationalistiska grupper och bildade ett nytt parti,
Demokratiska Medborgarpartiet
, medan Havel uttryckte sitt stod for rorelsens
kristdemokratiska
och
liberala
del. Havel har givit uttryck for sin partipolitiska neutralitet men samtidigt deklarerat sin tillhorighet till kristna och humanistiska ideal.
I december 1996 fick den kedjerokande Havel diagnosen
lungcancer
. Havel blev forklarad som medicinskt fardigbehandlad tva ar senare efter flera operationer. 1996 avled hans hustru Olga av skelettcancer. Ett ar senare gifte Havel om sig med skadespelerskan Dagmar Ve?krnova. Pa grund av sin halsa bodde han tidvis i
Spanien
under vinterhalvaret. Havel gav vid ett flertal tillfallen offentligt uttryck for sin uppfattning att hans viktigaste insats for manskligheten var hans anstrangningar for att upplosa
ostblocket
och riva ner
jarnridan
. Havel fortsatte sin kamp for manskliga rattigheter i
Myanmar
, i
Vitryssland
och pa
Kuba
.
Vaclav Havel (2010).
I maj 2007 publicerades Havels
memoarer
fran tiden som president,
To the Castle and Back
. Havel kom genom sina litterara verk allt mer att betraktas som en forkampe for manniskans frihet och vardighet. Under sitt politiska motto "
Ett liv i sanning
" fortsatte Havel att agna sig at politik genom att skriva artiklar, medverka i radio och TV, arbeta i internationella organisationer, forelasa vid
universitet
och delta i aktiviteter som arrangerades av landets tva kristdemokratiska partier, KDU-CSL och Frihetsunionen. Havel atervande till sitt gamla yrke som
dramatiker
och
regissor
. Havels forsta pjas pa 18 ar, "Avresa" (Odchazeni), hade varldspremiar den 22 maj 2008 pa Archa-teatern. Havel baserade sin pjas pa
Kung Lear
av
William Shakespeare
och pa Korsbarstradgarden av
Anton Tjechov
.
Havels koncept av icke-politisk politik - betydelsen av att freda det civila samhallet, overtygelsen om att man maste agera utifran sin moraliska overtygelse, och utifran en kristen och humanistisk solidaritet - har haft ett stort inflytande pa framvaxten av
kommunitara
ideal om demokrati.
Hans antimaterialistiska och antikommersiella ideal ar mindre kanda. Havel hyste en stor oro kring hur vi alla, i bade vast och ost, blir offer for vad han benamnde som en "global teknologisk civilisation".
Havel forde ofta fram betydelsen av en fordjupad euro-atlantisk gemenskap. Han anvande garna uttrycket "civilisationernas sprak" och aven om han distanserade sig fran
Samuel P Huntington
(forfattaren till den valkanda boken
Civilisationernas kamp
) och var en stark foresprakare for universella varden och en gemensam moral, var han overtygad om att en euro-atlantisk gemenskap har en viktig roll i kampen mot extremism och totalitara ideal.
- Zahradni slavnost
(1963)
- Vyrozum?ni
(1967)
- Hry 1970-1976
, pjaser (Toronto:
Sixty-eight publishers
, 1977)
- Audience
(1977)
- Vernisa?
(1977)
- Protest
(1978)
- Mistake
(1983)
- Politik och samvete
(oversattning
Karin Mossdal
, Charta 77-stiftelsen, 1984)
- Dopisy Olze
(1985)
- Pokou?eni
(1986)
- Dalkovy vyslech
- En dare i Prag: brev, tal, texter 1975-1989
(i urval av Peter Larsson ; oversattning Karin Mossdal [m.fl.], Symposion, 1989). 4., rev. uppl. 1990
- Vart nya Europa: tal fran mars till augusti 1990
(oversattning
Milada Blekastad
[m.fl.], Charta 77-stiftelsen, 1990)
- Letni p?emitani
- Sommartankar (oversattning
Tomas Ohrn
, Norstedt, 1992)
- Open Letters
(1992)
- Toward a civil society
(1994)
- The Art of the Impossible
(1997)
- To the Castle and back
(2007)
- Odchazeni
- Avgang: skadespel i fem akter (otryckt oversattning av Karin Mossdal for Stockholms stadsteater 2010)
| Liberalism
|
|---|
| | Riktningar
| | Internationella
| | | | Nationella
| |
| 
 | | | Filosofi
| | | | Nyckelfigurer
| | | | Organisationer
| | | | Relaterat
| |
|