Uttaget ur Egypten , pa latin Exodus , av grekiska Exodos (?ξοδο?), hebreiska ????? ?????, Yetsi'at Mitzrayim , ar en berattelse i Andra Moseboken kapitel 1-18 i den hebreiska skriften Tanakh ( Tanach ), om hur israeliterna befrias ur sin fangenskap i Egypten . Berattelsen fortsatter aven i Fjarde och Femte Moseboken (hebr. ?????, Bamidbar och ?????????, Devarim ).

Berattelsen [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Tanachs berattelse tagade israeliterna under Mose och Arons ledarskap ut ur Egypten och mot Kanaans land, dar deras forfader hade levt, ett land som de hade blivit lovade av Gud . Uttaget ur Egypten ligger som grund for firandet av den judiska pasken, Pesach , det osyrade brodets hogtid.

Enligt Torah kom Israels barn till Egypten nar det radde hungersnod i Kanaan. Det var pa faraos inbjudan, nar Josef var vesir i landet. Efter Josefs dod framtradde en ny kung i Egypten, en som inte kande till Josef. ^{[ 1 ]} I farhagor om att hebreerna skulle foroka sig annu mer och slutligen ta over landet lat farao istallet gora dem till slavar .

Efter en lang tid i Egypten uppenbarade sig Gud for Mose ( Moshe ) och gav honom uppdraget att fora sitt folk ut ur Egypten och till det utlovade landet (Kanaan). ^{[ 2 ]} Med Guds hjalp konfronterade Mose farao och hans magiker och ledde israeliterna tvars over Roda havet och ut ur Egypten. ^{[ 3 ]}

Israeliterna vandrade genom oknen till Horeb , Guds berg, dar Gud uppenbarade sig och ingick ett forbund med dem: de skulle halla sig till hans lagar och bud ( mitzvot ) och han skulle vara deras Gud. Efter 40 ar i oknen dog Mose vid 120 ars alder och Josua tog over ledarrollen och ledde den israelitiska menigheten till Kanaans land.

Uttagets betydelse i judisk tradition [ redigera | redigera wikitext ]

Den judiska pasken, Pesach (hebr. ??????), firas till minne av uttaget ur Egypten och ar en av de viktigaste judiska hogtiderna. Det hebreiska ordet pesach betyder "passera forbi" och syftar pa Andra Moseboken 12:13, dar Gud meddelar Mose att den forstfodde sonen i varje egyptiskt hem kommer att dodas, men att Gud kommer att passera forbi de dorrar som insmorts med blod fran paskmaltidens lammoffer .

Platsen for uttaget [ redigera | redigera wikitext ]

Det rader oenighet om vilken rutt som israeliterna tog. Det finns visserligen en hel del information om rutten i Andra Moseboken men det ar valdigt lite som med sakerhet kan hanforas till nagra platser idag. Traditionellt, bland annat enligt Josefus ^{[ 4 ]} sags uttaget ha agt rum fran Egypten ( Gosen ), genom Roda havet ( Suezviken ) och till Sinaiberget ( Jabal Musa ) pa sodra Sinaihalvon . Det kan vara sa att Nya testamentet , genom Paulus , stodjer en sadan placering av Sinaiberget. I Bibel 2000 kan man lasa: "Sinai ar ett berg i Arabien", och i noten forklaras: "Arabien kan i Paulus sprakbruk ha innefattat Sinaihalvon, men det ar ovisst om han ansag berget ligga dar eller i Arabien". ^{[ 5 ]} Dock har inga bevis pa att uttaget agt rum patraffats dar.

Flera nutida forskare menar aven att Bibeln inte hanvisar till Roda havet, utan att det hebreiska namnet (som i tidigare bibeloversattningar oversatts med Roda havet) ska oversattas med Savhavet , en mindre vik av Roda havet.

Flera av dessa teorier hanvisar till att Savhavet refererar till Aqabaviken, oster om Sinaihalvon, och att overgangen i sa fall skett mellan halvon Nuweiba och Ras Dabr pa den arabiska halvon. Forskaren Lennart Moller har i sin bok The Exodus Case, publicerat bilder pa diverse skelettdelar, vagnshjul med mera fran dykningar som gjorts pa platsen. Denna teorin bygger pa att det vi idag kallar Sinaiberget endast heter sa pa grund av en gammal tradition utan nagon historisk forankring. The Exodus Case hanvisar istallet till att berget Jabal el-Lawz ar det "riktiga" Sinaiberget. Nagot som sags bekraftas av diverse arkeologiska fynd. ^{[ 6 ]}

Den mest sjalvklara rutten for genomresande i omradet hade varit pa de kungliga vagarna, som hade anvants i artusenden och skulle anvandas i kommande artusenden. Dock overensstammer inte denna rutten med de saker som behover uppfyllas for vad som beskrivs om rutten som Mose tar.

Historicitet [ redigera | redigera wikitext ]

Israeliternas uttag ur Egypten har vallat en hel del spekulation. Vissa forskare anser att det i det omfattande fornegyptiska textmaterialet (en beskrivning av nagot som liknar Egyptens tio plagor aterfinns till exempel i Ipuwer-papyrusen ) finns en likhet med hyksos , ett asiatiskt folk vilka bebodde det forntida Egypten under 1600- och 1500-talet f.Kr. Andra foreslar att israeliterna var de apiru vilka finns nedtecknade fran det egyptiska Nya riket (1550?1070 f.Kr.). Den tidigaste kanda hanvisningen till Israel (omkring 1200 f.Kr.) ar farao Merneptahs segerstele (aven felaktigt kand som Israelstelen), vilken beskriver att "Israel ligger ode, dess sad finns inte mer". Egypten fortsatte att beharska Palestina under 1100-talet f.Kr. Det finns forskare som har spekulerat i att uttaget ur Egypten i sjalva verket beskriver Israels frigorelse fran det egyptiska herravaldet over landet Israel. Stelens segerbudskap kan dock ifragasattas. Egyptologen Donald Redford foreslar att Israel uppstod ur ett nomadiskt folk. Hans forskning pavisar att israeliterna tillhorde det nomadiska Shasu-folket. Upprinnelsen till Israel skulle da ha varit en grupp nomader som utmarkte sig genom sin tro pa Jahve .

Forsok har gjorts att relatera Egyptens tio plagor till historiska handelser, i synnerhet vulkanutbrottet pa Thera under 1600-talet f.Kr., men detta anses allmant vara pseudovetenskap .

I Andra Moseboken 12:37 star det att israeliterna var "ungefar 600 000 man till fots, forutom kvinnor och barn". ^{[ 7 ]} I Fjarde Moseboken 1:46 namns att de monstrade var sammanlagt 603 550 man. ^{[ 8 ]} Siffrorna forefaller hogst osannolika. Aven om antalet invanare i det forntida Egypten ar okant, overstiger antalet israeliter (totalt omkring 3 miljoner) de lagsta uppskattningarna av den totala egyptiska befolkningen. Ett vanligt forslag ar att den bibliska texten istallet ska tolkas som 600 familjer, och inte 600 000, nagot som skulle ge ett mer troligt antal. Det egyptiska textmaterialet visar att grupper av asiater flyttade in och ut ur Egypten, i synnerhet till det bordiga Nildeltat under tider av torka.

Att det i stor utstrackning saknas arkeologiska och historiska belagg, utover dem i Bibeln, foranleder vissa forskare att dra slutsatsen att uttaget ur Egypten, sa som det framstalls i Mosebockerna, inte har agt rum. ^{[ 9 ]} Israel Finkelstein och Neil Asher Silberman har i boken The Bible Unearthed formulerat denna slutsats pa foljande satt: "The conclusion - that the Exodus did not happen at the time and in the manner described in the Bible - seems irrefutable when we examine the evidence at specific sites where the children of Israel were said to have camped for extended periods during their wandering in the desert (Numbers 33) and where some archeological indication - if present - would almost certainly be found". ^{[ 9 ]} Det rader dock ingen enighet bland forskarna om hur antalet israeliter ska tolkas eller ens om uttaget verkligen agde rum.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Mose
• Egyptens tio plagor
• Tabernaklet
• Datering av uttaget ur Egypten

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]