Denna artikel handlar om utomjordiskt liv ur ett vetenskapligt perspektiv. Se aven fiktiva utomjordingar .

Utomjordiskt liv ar hypotetiska levande organismer som utvecklats pa nagon annan himlakropp an jorden .

Utomjordiskt liv avhandlas inom det amnesomrades studier och teorier som betecknas astrobiologi . Existensen av utomjordiskt liv ar hypotetisk eftersom det annu saknas trovardiga bevis, generellt accepterade inom det vetenskapliga samhallet. Hypoteserna om ursprunget till utomjordiskt liv och huruvida sadant liv verkligen existerar ar foljande: en hypotes antar att det kan ha uppstatt oberoende, pa olika platser i universum . En alternativ hypotes ar att livet har uppstatt pa en plats och sedan spridits mellan olika beboeliga planeter. Dessa tva hypoteser utesluter inte varandra. Skepnader/former som utomjordiskt liv forvantas anta stracker sig fran tankande och kannande varelser till liv av bakteriellt slag.

Platser som antas en gang ha utvecklat, eller for narvarande fortsatter att harbargera liv liknande det pa jorden inkluderar planeterna Venus ^{[ 1 ]} och Mars , Jupiters och Saturnus manar (till exempel Europa , Enceladus och Titan ) och Gliese 581 c och d . Gliese 581 c och d ar nyligen upptackta exoplaneter , tydligen belagna i sina stjarnors beboeliga zon , med massor av samma storleksordning som jorden och med potential att ha flytande vatten . ^{[ 2 ]}

Temat utomjordiskt liv ar vanligt i science fiction .

Mojlig grund till utomjordiskt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Flera teorier om forutsattningarna for utomjordiskt liv har foreslagits ur biokemisk, evolutionar och morfologisk synvinkel.

Biokemi [ redigera | redigera wikitext ]

Allt liv pa jorden kraver kol saval som ett flertal andra grundamnen i mindre mangder. Det kravs aven vatten som losningsmedel i vilket reaktioner kan aga rum. Tillrackliga mangder kol och andra livsbildande element tillsammans med vatten kan gora det mojligt att bilda levande organismer pa andra planeter med en kemisk sammansattning och medeltemperatur liknande den pa jorden. Eftersom jorden och andra planeter bestar av stjarnstoft , alltsa relativt rikligt med kemiska grundamnen bildade fran stjarnor som har slutat sina liv som supernovor, ar det mycket sannolikt att andra planeter kan ha bildats av grundamnen liknande jordens sammansattning. Sammansattningen av kol och vatten till den kemiska sammansattningen kolhydrater (t.ex. socker) kan vara en kalla till kemisk energi som kravs for liv och kan aven forse strukturella bestandsdelar till liv (sasom ribos i molekylerna DNA och RNA samt cellulosa i vaxter). Vaxter far sin energi genom omvandling av ljusenergi till kemisk energi via fotosyntes. Liv kraver kol, bade i reducerad (derivat av metan) och delvis oxiderade (koloxider) tillstand. Det kraver ocksa kvave som ett reducerat ammoniakderivat i alla proteiner, svavel som ett derivat av vatesulfid i nagra nodvandiga proteiner och fosfor oxiderat till fosfater i genetiskt material och i energioverforing. Vatten passande som losningsmedel forser med syre passande som bestandsdelar till biokemiska amnen:

Rent vatten ar anvandbart eftersom det har neutralt pH pa grund av sin pagaende sonderdelning i hydroxid - och oxonium joner . Darfor har rent vatten formaga att losa saval positiva metalljoner som negativa icke-metalljoner likvardigt. Att organiska molekyler kan vara antingen hydrofoba (vattenavstotande) eller hydrofila (vattenlosliga) ger dessutom organiska foreningar formagan att orientera sig sa att de bildar vatteninneslutande biologiska membran. Det faktum att vatten i fast form (is) har mindre densitet an flytande vatten betyder aven att is flyter vilket hindrar jordens hav fran att sakta frysa. Utan denna egenskap skulle haven ha fryst under sa kallade snobollsjordsepisoder . Dessutom ger Van der Waals krafterna mellan vattenmolekylerna vatten formaga att lagra energi genom forangning och frigora energi vid kondensation. Detta jamnar ut klimatet genom att kyla tropikerna och varma polerna sa att jorden uppratthaller den termodynamiska stabilitet som kravs for liv.

Kol ar grundlaggande for jordens liv pa grund av dess enorma flexibilitet i att bilda kovalenta kemiska bindningar till en mangfald icke-metalliska grundamnen, huvudsakligen kvave, syre och vate. Koldioxid och vatten mojliggor tillsammans lagring av solenergi i sockerarter sasom glukos. Oxidation av glukos frigor biokemisk energi som kravs for att forse alla andra biokemiska reaktioner med bransle. Formagan att bilda organiska syror (-COOH) och amin baser (?NH ₂ ) ger mojlighet till neutraliserande dehydreringsreaktioner sa att det bildas langa polymera peptider och katalytiska proteiner fran monomera aminosyror samt att med fosfater bilda inte bara DNA (det genetiska arvets informationsbarande molekyl) utan aven ATP (den huvudsakliga energi"valutan" i cellulart liv).

Pa grund av det relativa overflod och den nytta som dessa grundlaggande material har i att underhalla liv ar det manga som antar att livsformer pa andra platser i universum ocksa skulle anvanda dessa basala material. Emellertid skulle aven andra amnen kunna utgora en grund for liv. Kisel antas ofta vara ett sannolikt alternativ till kol. Livsformer baserade pa kisel antas ha en kristallin morfologi och kunna existera i hoga temperaturer sasom pa planeter belagna nara stjarnor. Livsformer grundade pa ammoniak (snarare an vatten) har ocksa foreslagits aven om denna losning tycks vara mindre optimal an losningen med vatten. ^{[ 3 ]}

Tekniskt sett ar liv en sjalvreplikerande reaktion men en som skulle kunna uppsta under manga olika forhallanden och med manga olika ingredienser aven om kol-syre inom temperaturomradet for flytande vatten verkar vara den mest troliga antar forskarna.

Manga forutfattade meningar om utomjordiskt liv har ifragasatts. Exempelvis sa tror inte NASA-forskare att fargen pa fotosyntetiserande pigment pa exoplaneter maste vara gron. ^{[ 4 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Astrobiologi
• Beboelig zon
• Drakes ekvation
• Fermis paradox
• Liv pa Mars
• Panspermi
• SETI
• UFO
• David Grusch-fallet