Utgravning ar en teknik inom arkeologi , paleontologi , rattsantropologi och geologi som syftar till att systematiskt frilagga, ga igenom och katalogfora lamningar fran forna tider. Ofta anvands idag digital matutrustning (sa som totalstation eller GPS ) for att dokumentera utgravningar i GIS -miljo, vid sidan av traditionella dokumentationsmetoder.

Olika typer av undersokningar [ redigera | redigera wikitext ]

Forskningsundersokning [ redigera | redigera wikitext ]

En forskningsundersokning ar en arkeologisk undersokning som foranleds av att en eller flera arkeologer vill undersoka en plats pa grund av dess vetenskapliga varden. Forekomsten av forskningsundersokningar varierar kraftigt beroende pa fornminnes lagstiftningen i det akuella landet. I en del lander forekommer inga andra typer av arkeologiska undersokningar, medan exploateringsundersokningar (se nedan) ar vanligare i andra lander (sa som exempelvis Sverige).

En variant pa forskningsundersokningen ar den sa kallade seminariegravningen , som ar en arkeologisk utgravning som genomfors av studenter.

Exploateringsundersokning [ redigera | redigera wikitext ]

En exploateringsundersokning eller uppdragsarkeologisk undersokning ar en arkeologisk undersokning som foranleds av att nagon vill bebygga en arkeologisk lokal .

I manga lander, daribland Sverige, foreskriver lagen att den som vill foreta en exploatering pa en arkeologisk lokal maste sta for kostnaden av den arkeologiska undersokningen. Vidare foresatts det i manga lander att ett tillstand for exploateringen inhamtas av berorda myndigheter. I ovrigt foljer en exploateringsundersokning samma monster som forskningsundersokningen, aven om tidsramarna vanligen ar nagot snavare. En exploateringsundersokning behover dock inte betyda att de monetara resurserna ar mindre an vid en forskningsundersokning.

Raddningsgravning [ redigera | redigera wikitext ]

En variant av exploateringsundersokningen ar en efterundersokning eller raddningsundersokning aven kallat raddningsgravning som gors da nagon redan gjort ingrepp i en fornlamning och darigenom skadat denna. Arkeologerna kan da dokumentera och undersoka det som finns kvar av den skadade fornlamningen.

Arkeologisk utgravningsmetodik [ redigera | redigera wikitext ]

Pa en lokal dokumenteras lamningarnas inbordes forhallande till varandra i saval plan (horisontellt) som i profil (vertikalt), sarskild vikt laggs vid dokumentation av lagerforhallanden om dessa kan antas vara skapade av mansklig aktivitet (kulturellt betingad stratigrafi ). Stratigrafiska forhallanden ar vanligen ocksa det som ar intressant vid geologiska utgravningar, dock intresserar man sig inom geologin for oftast naturligt uppkommen stratigrafi.

Inom arkeologin anvands manga redskap och man tar ofta hjalp av naturvetenskapliga analysmetoder. Vid sidan av detta har det ocksa utvecklats ett antal specifika arkeologiska utgravningsmetoder.

Single context [ redigera | redigera wikitext ]

Single context ar ett dokumentationssystem som skapades pa 1970-talet av The Museum of London . Metoden gar ut pa att varje utgravd kontext ges ett unikt nummer och dokumenteras och kommenteras saval i text, som pa ritningar och med fotografier och/eller i digitala informationssystem. Fynd fran varje kontext numreras och relateras till de unika kontext numren for att mojliggora analyser efter utgravningen. Forutom fynd tillvaratas aven jordprover och annat som kan anvandas for att utreda vad den arkeologiska lokalen haft for funktion i forntiden.

Fagelbackenmetodik [ redigera | redigera wikitext ]

Fagelbackenmetodiken utvecklades i samarbete mellan personal vid det privata foretaget Arkeologikonsult och personal pa Uppsala universitet , i samband med undersokningen av stenaldersboplatsen Fagelbacken i Badelunda socken nara Vasteras aren 1993-95. Drivande i metodutvecklingen var framfor allt docent Kjel Knutsson vid Uppsala universitet . Metoden syftar till att kombinera fordelarna med noggrann rutgravning och maskinavbaning.

Inledningsvis gravs ett antal provrutor jamnt fordelade over en undersokningsyta, syftet ar att fa ett statistisk underlag for utvardering av fyndspridning och anlaggningsfrekvens (sa kallad sampling). Detta underlag ligger sedan till grund for ytterligare fortatningar av rutgravningen som i sin tur mojliggor identifiering och utgravning av intressanta ytor, innan undersokningsytan i slutfasen av utgravningan avbanas med maskin i syfte att undersoka anlaggningar och fynd pa mindre intressanta ytor. Metoden gor att en stor yta kan undersokas med olika intensitet beroende pa fyndforekomsten och den mojliggor salunda val underbyggda prioriteringar inom en begransad budget.

• Arkeologisk inventering