Tillfangatagna judar fors ivag av SS-man. I framsta ledet gar Yehudit Neyer, hennes svarmor, hennes dotter och hennes far, Avraham Neyer.
Tillfangatagna motstandsman.
SS-Brigadefuhrer
Jurgen Stroop
i mitten, bland sina soldater. Pa bilden syns aven
Heinrich Klaustermeyer
(andre fran hoger) och
Josef Blosche
(langst till hoger).
Heinrich Klaustermeyer
forhor rabbiner pa Nowolipie-gatan i Warszawas getto ar 1943. Bredvid Klaustermeyer star
Josef Blosche
.
Judiska rabbiner fotograferade pa Nowolipie-gatan 32. De har identifierats som (fran vanster): rabbi Lipa Kaplan, Eliyahu Levin, Mendel Alter, Yankel Levin, okand samt rabbi Heschel Rappaport.
Tyska soldater vid ett hus som satts i brand.
Upproret i Warszawas getto
mellan den
19 april
och den
16 maj
1943
var
Warszawagettots
judiska
motstandsrorelses
vapnade uppror mot de tyska
ockupanterna
. Striderna borjade da motstandsmannen tog till vapen nar tyskarna skulle verkstalla de sista
deportationerna
fran gettot. Motstandsmannen hade pistoler, handgranater och bensinbomber; tyskarna hade flyg, artilleri, pansarfordon och granatkastare. Efter en manads hopplosa och brutala strider i det alltmer sonderskjutna och utbranda gettot var det over. De numerart och militart overlagsna tyskarna hade da dodat omkring 7 000 gettoinvanare och motstandsman. De ovriga cirka 50 000 som var vid liv efter striderna deporterades till
forintelselager
.
Den
16 oktober
1940
inrattades
Warszawas getto
av den tyske
generalguvernoren
Hans Frank
.
[
1
]
Sommaren
1942
borjar tyskarna
deportera
judarna
till forintelselager, framst
Treblinka
.
[
2
]
Under en dryg manad deporteras nastan 300 000 personer. Darefter aterstod omkring 50 000 personer och tyskarna minskar gettoomradet till ungefar en fjardedel av dess tidigare omfattning. Vintern och varen 1943 planerar tyskarna for den fullstandiga tomningen av getto och dess likvidering.
Invanarna i
Warszawas getto
visste vid tiden for upproret 1943 att forflyttningarna fran gettot ledde till doden. Redan 1942, under de stora massdeportationerna, hade motstandsrorelsen sant en man for att ta reda pa vad som hande med dem som deporterades till Treblinka. Han reste med nagra jarnvagsarbetare fran Gdansk och atervande med informationen att de som kom till Treblinka mordades dar.
[
3
]
Sommaren 1942, nar massdeportationerna borjade, tog
juderadets
ordforande
Adam Czerniakow
sitt liv och gettot stod utan ledare. Under hosten gar da gettots splittrade motstandsrorelse samman. Socialistiska sionister, icke-socialistiska sionister och kommunister bildade ZOB,
Zydowska Organizacja Bojowa
(Judiska Kamporganisationen) med 600 medlemmar. Hogern med sin egen organisation, Swift, anslot sig till de andra forst nar upproret borjat.
[
4
]
Den forsta sammandrabbningen mellan motstandsrorelsen och tyskarna sker den 18 januari 1943. Ett tusentals tyskar, letter och litauer kommer in i getto for att samla ihop folk till en deportation. Da slar motstandsrorelsen till och overraskar tyskarna. Efter nagra dagars blodiga strider, med manga dodsoffer pa den judiska sidan (motstandsrorelsen decimerades kraftigt), och sex tusen deporterade, avslutar tyskarna aktionen.
Motstandsrorelsens agerande fick stort stod av gettobefolkningen; alla kande att det enda hoppet var att gora hopplost motstand.
Den
19 april
1943
amnade
SS
inleda likvideringen av gettot. Detta kande gettots invanare till och de hade forberett ett vapnat motstand genom insmuggling av vapen samt tillverkning av egna
handgranater
. SS gick till attack med fullt
artilleri
.
[
5
]
Marek Edelman
, som var en av ledarna i motstandsrorelsen, har uppgett foljande fakta om styrkeforhallandena: Upprorsmannen var 220, och tyskarna 2 090. Tyskarna hade flyg, artilleri, pansarfordon, granatkastare, 82 maskingevar, 135 kulsprutepistoler och 1 358 karbiner. Varje upprorsman hade 1 revolver, 5 granater och 5 bensinbomber. I varje del av gettot fanns 3 karbiner, och i hela gettot fanns 2 minor och 1 automatpistol.
[
6
]
Den tyska operationen leddes inledningsvis av
Ferdinand von Sammern-Frankenegg
, men han blev utbytt efter att frontalattacken lett till att nagra SS-soldater dodats. Darefter leddes operationen direkt av
SS-Brigadefuhrer
Jurgen Stroop
, som istallet tillampade en strategi dar ett kvarter i taget genomsoktes, tomdes och darefter forseglades. Detta var en betydligt langsammare metod, men holl forlusterna for SS till ett minimum. I nara en manad lyckades upprorsmakarna halla stand mot SS.
Totalt dodades uppskattningsvis 16 SS-soldater och minst 7 000 judar. Enligt judiska kallor var det dock runt 1000 tyskar som miste livet pa grund av motstandet i gettot. Av de overlevande i gettot deporterades 42 000 till lagren
Poniatowa
,
Trawniki
och
Majdanek
. 7 000 sandes till
Treblinka
.
[
7
]
- Krall, Hanna
(1982).
Hinna fore Herren Gud
. Stockholm: Norstedts.
Libris
7153578
.
ISBN 91-1-823181-0
- Mansson, Martin, Olsson, Simon och Szulc, Artur, red (2016).
"Det tidigare judiska ghettot i Warszawa finns inte langre!": SS-Brigadefuhrer Jurgen Stroops rapport till Himmler 1943
. Eskilstuna: Vaktel forlag.
ISBN 978-91-983068-8-0