Underhuden ( latin : subcutis , grekiska : υποδερμι?, hypodermis ) ar det understa av hudens tre huvudskikt. Underhuden ligger under laderhuden och binds ihop med underliggande vavnader av ett rikt nat av blodkarl .

Underhuden bestar mestadels av fett och stodjevavnad . Tack vare fettlagret fungerar den som kroppens energireserv och skyddar dessutom mot kyla. Insprangt i fettet finns mindre blodkarl och nervbanor som gar vidare till over- och laderhuden . Underhuden ar 2?10 mm tjock hos en mager manniska, men kan bli upp till tio cm om man lider av overvikt .

Underhudsfett [ redigera | redigera wikitext ]

Underhudsfett kallas den fettreserv som finns lagrad direkt under huden hos alla manniskor . Alla daggdjur och de flesta djur sparar energi i form av fett bade for energin och for den isolerande verkans skull. Underhudsfett kanns igen genom att fettet ger valkar.

Fett som lagras pa andra stallen i kroppen an direkt under huden, exempelvis runt de inre organen eller i bukhalan , ar inte underhudsfett utan sadant fett kallas visceralt fett .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Brydolf, Johanna; Toverud, Kari (24 juni 2019). ”Sa fungerar hud, naglar och har” . 1177 Vardguiden . https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/huden/ . Last 16 september 2020 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Malmquist, Jorgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska spraket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utok.] uppl.). Lund: Studentlitteratur . sid. 156, 430. Libris 18850792 . ISBN 978-91-44-10979-4