Ultraljudssvetsning ar en fogningsteknik dar man med hjalp av ultraljud sammanfogar tva foremal. Detta gors genom att man trycker samman foremalen och sander ut koncentrerade ultraljudsvibrationer mot en mindre yta for att astadkomma svetsning. Ultraljudssvetsning ar vanligt anvant for plastforemal och sarskilt for att sammanfoga olika material.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ultraljudssvetsningen anvands flitigt sedan borjan pa 1960-talet. Tekniken finns i ett patent i USA 1948, men det var forst pa 1960-talet som den verkligen slog igenom i industriella tillampningar.

Exempel pa branscher dar man anvander tekniken ar bilindustrin, medicintekniskt formgods, livsmedels-, textil- och forpackningsindustrin. Forutom att sammanfoga bland annat formsprutade detaljer, extruderade detaljer, folier och nonwoven -material, sa anvands aven tekniken till kapning.

Frekvensen som anvands i utrustning for ultraljudssvetsning ar 15 kHz - 70 kHz. I forhallande till andra tekniker anses ultraljudssvetsningen vara extremt snabb, ofta med cykeltider under sekunden. Detta gor att tekniken passar for serieproduktion med hoga styckantal.

Processen [ redigera | redigera wikitext ]

Ultraljudssvetsning av plaster bygger pa att ultraljudet astadkommer en lokal smaltning av materialet vid fogstallet. Vibrationerna appliceras over den fog som skall svetsas. Uppvarmningen i fogarean som leder till smaltning sker genom absorption av de mekaniska svangningarna. Formsprutade detaljer maste vara ratt designade for att lata sig svetsas. En viktig del ar aven att ingen efterbearbetning behovs.

Utrustning [ redigera | redigera wikitext ]

Utrustning for ultraljudssvetsning innehaller foljande delar:

• En press for att applicera tryck pa de tva delar som skall sammanfogas.
• Ett stad dar delarna placeras och som mojliggor for de hogfrekventa vibrationerna att riktas mot gransytan.
• En elektronisk ultraljudsgenerator som levererar hogeffekts vaxelstrom med en frekvens som matchar ultraljudsutrustningens resonansfrekvens.
• Ultraljudsutrustning som bestar av en konverter som omvandlar generatorns elektriska output till mekaniska svangningar, eventuellt en booster som modifierar svangningarna, och en sonotrod som overfor svangningarna till det som ska svetsas.
• Styrutrustning for att styra pressens rorelser och appliceringen av ultraljudsenergi.

Detaljer [ redigera | redigera wikitext ]

For att uppna ett bra svetsresultat sa bor foljande beaktas: ^{[ kalla behovs ]}

• Belastningen pa svetsfogen. Vad ska den klara av efter svetsning?
• Tathet. Ska detaljen vara vatten-, luft- eller gastat?
• Finish. Vilka ar kraven pa ytan?

Kvaliten pa svetsresultatet beror pa svetsparametrarna, materialets svetsbarhet, tillverkningsmetod och kvalitet. Faktorer som paverkar ar detaljernas konstruktion, lage och utformning av svetsfogen, positionering och passning mellan ovre och undre detalj, sonotrodens kopplingsyta gentemot den ovre detaljen, och fixering av den undre detaljen.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Ultrasonic welding , tidigare version .