Ugarit

Staden Ugarit vid den nordsyriska kusten, i dag ruinfaltet Ras Shamra , utgjorde medelpunkten for en liten statsbildning med vast semitisk befolkning och vastsemitiskt sprak . ^[
1
] Som hamnstad var Ugarit dock oppen for frammande inflytande fran landerna daromkring. Om Ugarits historia ar inte mycket mera kant an att dess konung blev vasall till hettitkonungen Suppiluliuma .

Stor litterar betydelse anses fyndet av en mangd lertavlor med kilskrift i ett tempel bibliotek ha. Den ugaritiska litteraturen omfattar ugaritiska mytologiska texter, guda epos pa ugaritiska och ar fran 1400- och 1200-talen f.Kr. Till sin inre uppbyggnad ar den ugaritiska skriften en bokstavsskrift med bara 30 tecken. Har har vi det aldsta exemplet pa en alfabetisk skrift fran Framre Orienten . Fynd visar att det semitiska bokstavsalfabetet och den radfoljd som de europeiska alfabetena sedan arvt anvandes redan av ugariterna.

Ugarit var en rik stad som grundade sig pa handeln med omvarlden. Hit forde den vag som ledde fran Babylon utmed Eufrat till Medelhavet . Fran hamnen seglade skeppen till Cypern och Kreta , till Turkiets sydkust och langs Kanaans kust till Egypten . Man forstar val att inflytande fran alla dessa regioner gjorde sig fornimbar i Ugarits konst och kultur . Tydligast ser man detta pa att man vid sidan av ugaritiska och babyloniska funnit kilskrifter pa hettitiska och hurritiska liksom egyptiska texter samt ocksa stavelseskrift fran Cypern och hettitiska hieroglyfer .

Utgravningar av Tell Ras esh-Shamra [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Syriens medelhavskust norr om hamnstaden Latakia gjordes 1928 uppseendevackande arkeologiska fynd. Aret efter borjade utgravningarna under ledning av den franske professorn Claude F.A. Schaeffer av en stor kulle 1200 m inat land som sedan gammalt kallades Tell Ras esh-Shamra (i dag Ras Shamra) och som visades dolja resterna av den for mer an tretusen ar sedan forstorda feniciska staden Ugarit. Efter keramikfyndens form och ornamentering uppskattar man att omradet hade sin guldalder mellan 1400 och 1200 f.Kr. Kullen var en upp till arton meter hog ruinhog som tackte ett omrade om tjugo hektar . Mellan tva tempel varav det ena var vigt at guden Baal och det andra at guden Dagon gravdes fornamliga kopmanshus fram. Invanarnas gravar lag under husens golv. Den mest imponerande byggnaden maste ha varit det kungliga palatset . Vidare gravde man ut stadens hamn med kontor och lagerhus . I ruinerna lag hundratals med keramikskarvor, kannor och karl. Daribland fanns aven nagra utlandska foremal som importerats fran Cypern, Kreta eller de grekiska oarna. Utformningen av bronsyxor och askar for kosmetika av elfenben visade kontakter med Egypten. Dar fanns ocksa sma bilder och amuletter av Astarte av bade lera och guld . Hennes symboler ar ormar och duvor, i Orienten beromda for sin fruktbarhet. Aven en byggnad som tillhort oversteprasten i Ugarit gravdes fram. Denne agde ett statligt bibliotek innehallande en mangd valbevarade lertavlor med kilskrift. Spraket pa tavlorna kallade man ugaritiska. Det finns mer an 1500 tavlor med ugaritisk skrift och darutover manga pa babyloniska. Vidare har man funnit texter pa andra sprak fran de regioner man haft handelsforbindelser med.