USB-minne

Fran Wikipedia

Ett USB-minne (aven kallat USB-flashminne , minnespinne [ 1 ] eller minnessticka ) ar ett flashminne med USB -anslutning. De forsta USB-minnena som dok upp runt 1998 lag pa 8  MiB till 64 MiB. Lagringskapaciteten pa de USB-minnen som saldes 2017 var i allmanhet fran 4  GB [ ej i angiven kalla ] uppat, med storsta minnen 2  TB [ 2 ] .

I takt med sjunkande pris och utokad kapacitet har USB-minnet successivt konkurrerat ut den aldre disketten som lagringsmedium. I stort sett alla moderna persondatorer har stod for USB-minnen. Ocksa aldre datorer fran slutet av 1990-talet, sasom de med Windows 98 , kunde fa stod genom nya drivrutiner .

Teknik [ redigera | redigera wikitext ]

USB-minnen innehaller inget batteri utan ar aktiva endast da de kopplas till en USB-port som fungerar som stromforsorjning.

Komponenter [ redigera | redigera wikitext ]

Ett USB-minne utan det yttre skalet.

Komponenter i ett typiskt USB-minne:

  1. USB-kontakt, ansluts till en dator
  2. Ours Technology Inc. OTi-2168 USB 2.0 mass storage controller implementerar en USB 2.0 klient och mojliggor enkel linjar adressering av flashminnet sett fran datorn (doljer komplexiteter som block och blockradering) och innehaller ett system for slitage-minimering via ”intelligent” block-relokering. Den bestar av en enklare RISC -processor samt en mindre mangd ROM och RAM . Mikroprocessorn kommunicerar med flashminnet (I det har fallet av tillverkaren Hynix ) genom en 8-bitar bred kombinerad adress- och databuss (samt aven andra signaler). Den har versionen har en 7 × 7 mm 48-pinnars ytmonterad LQFP-kapsel (Low profile Quad Flat Pack).
  3. JP1 och JP2: tva oanslutna 10-pinnars kontaktdon som har anvants for utveckling och test under tillverkningsprocessen av minnet.
  4. Ett Hynix HY27USxx121M NAND-flashkrets med 4 096 oberoende raderbara block dar varje block ger 16 KiB, alltsa totalt 64 MiB anvandbart lagringsutrymme. Den har versionen har en 20 × 12 mm 48-pinnars ytmonterad TSOP -kapsel (Thin Small Outline Package). Datablad
  5. En SKC Shin Chang Electronics 12 MHz kristalloscillator (XTAL). Kristallen genererar en klockfrekvens som mikroprocessorn pa OTi-chippet anvander sig av. Dock maste signalen forst ga igenom en PLL .
  6. En lysdiod (styrd fran OTi-kretsen) som blinkar for att indikera aktivitet.
  7. En enkel tva-lageskontakt som avgor huruvida USB-minnet befinner sig i skrivbart eller skrivskyddat lage.
  8. En yta som inte anvands i den har produkten men ger mojlighet att montera ytterligare en minneskrets. (OTi-kretsen kan driva upp till atta minneskretsar). Det ar alltsa mojligt att sent i tillverkningsprocessen bestamma vilken storlek man vill producera.

Runt om kretsarna finns en mangd resistorer samt kondensatorer som bland annat anvands till att reglera och stabilisera spanningar och strommar i systemet.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2000 borjade Trek Technology och IBM salja de forsta USB-minnena kommersiellt. Lagringskapaciteten var 8 MiB vilket vid denna tid sags som rymligt; det var fem ganger mer an vad som rymdes pa en diskett .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]