Forbundsradet (Tyskland)

	Forbundsrepubliken Tysklands statsskick
	Denna artikel ingar i en artikelserie
Konstitution
	Grundlagen
Lagstiftande makt
	Forbundsdagen
	Forbundsradet
	Revisionsverket
	Ombudsman
Verkstallande makt
	Forbundspresidenten
	Forbundsregeringen
	Forbundskanslern
	Ministrar
Domstolsvasen
	Forfattningsdomstolen
	Forvaltningsdomstolen
Regioner
	Forbundslander
	Lantdagar
	Delstatsregeringar
	Landkreise
	Kommunalforbund
	Kommuner
Direkt demokrati
	Folkomrostningar
	Folkinitiativ
Politiska partier
	CDU , CSU , FDP , GRUNE , LINKE , ; SPD , AfD
Ovrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Forenta nationerna
	Tysklands forfattningssamling

Forbundsradet
	Forbundsradet ; Bundesrat
Typ
Utformning	Overhus
Ledning
President	Peter Tschentscher ( SPD ) ; sedan 1 november 2022
Struktur
Antal platser	69
Politiska grupper	CDU/CSU ; SPD ; FDP ; Die Linke ; De grona
Motesplats
	Preußisches Herrenhaus, Berlin
Webbplats
	bundesrat.de

Forbundsradet (pa tyska : Bundesrat ) ar ett av de fem federala statsorganen i Forbundsrepubliken Tyskland .

De ovriga fyra organen utover forbundsradet ar forbundspresidenten (Bundesprasident), forbundsdagen (Bundestag), forbundsregeringen (Bundesregierung) och forbundsforfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Forbundsradet kan ses som overhuset i ett tvakammarparlament dar forbundsdagen utgor underhuset , men till skillnad fran manga liknande institutioner i andra lander valjs forbundsradets ledamoter varken direkt av landets befolkning eller av nagon form av folkvald elektorsforsamling (till exempel delstatsparlament) utan av forbundslandernas regeringar.

Forbundsradet, som for narvarande omfattar 69 ledamoter , behandlar bland annat fragor rorande Europeiska unionen ; vidare maste forbundsradet godkanna alla lagandringar som beror forbundslandernas intressen samt grundlagsandringar . Aven alla andra lagandringar maste godkannas av forbundsradet, ehuru de andra lagandringarna kan overrostas av forbundsdagen (om mer an tva tredjedelar av forbundsradets ledamoter har rostat mot ett lagforslag, kan det antas om minst tva tredjedelar av forbundsdagsledamoterna rostar for).

Forbundsradet foretrader i alla beslut forbundslanderna och varje forbundsland maste rosta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje forbundslands Stimmfuhrer (’rostledare’, som vanligen ar forbundslandets ministerpresident ) ? som ar den enda representant ett forbundslands regering behover utse till forbundsradet, aven om de far ha sa manga ledamoter som de har roster ? avger sitt forbundslands alla roster. Da manga forbundslanders regeringar ar koalitioner , kan en dylik regering vara inbordes oense i en fraga; i sa fall lagger forbundslandet vanligtvis ner sina roster ? vilket i praktiken innebar nejrost, eftersom en hemstallan maste antas med absolut majoritet (minst 35 jaroster).

Ledamoterna representerar respektive forbundsland och tillhor vanligtvis sitt forbundslands regering , vilken utser forbundslandets representanter och kan ersatta dem nar den vill. Antalet roster for varje forbundsland bestams av forbundslandets folkmangd . Forbundsradets sammansattning kan andras flera ganger om aret pa grund av att val till forbundslandernas parlament ager rum vid olika tidpunkter.

Ordforande [ redigera | redigera wikitext ]

Forbundsradets ordforande eller talman, forbundsradspresidenten ( der Bundesratsprasident ), ar formellt det fjarde hogsta politiska ambetet i Tyskland och ordforanden vikarierar vid behov for forbundspresidenten . Ordforanden overtar aven presidentens funktioner som statschef i handelse av att forbundspresidenten avgar eller avlider fore mandatperiodens slut, till dess att en ny forbundsforsamling kan sammankallas for att valja en ny forbundspresident.

Detta undantagsfall intraffade 2010, da Bremens borgmastare och regeringschef Jens Bohrnsen ( SPD ), som vid tillfallet var forbundsradets ordforande, temporart overtog forbundspresident Horst Kohlers uppgifter efter dennes fortida avgang, och 2012, da Bayerns ministerpresident Horst Seehofer ( CSU ) var radets ordforande nar Christian Wulff avgick som forbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en overenskommelse mellan forbundslanderna cirkulera mellan forbundslandernas ministerpresidenter , fran det folkrikaste ( Nordrhein-Westfalen ) till det folkfattigaste forbundslandets ( Bremen ), for ett ar i taget med borjan 1 november varje ar.

Mandatfordelning [ redigera | redigera wikitext ]

Politisk sammansattning och rostfordelning efter forbundsland
Forbundsland	Folkmangd 31 dec 2021 ^[ 1 ]	Roster	Partier i forbundslandets regering	Nasta forvantade lantdagsval	Ordforande ^[ a ]
Baden-Wurttemberg	11 124 642	6 ? ? ? ? ? ?	De grona , CDU	2026	2029
Bayern	13 176 989	6 ? ? ? ? ? ?	CSU , Freie Wahler	2023 ^{[ Uppdatering behovs ]}	2028
Berlin	3 677 472	4 ? ? ? ?	SPD , De grona, Vanstern	2023 ^{[ Uppdatering behovs ]}	2034
Brandenburg	2 537 868	4 ? ? ? ?	SPD, CDU, De grona	2024	2036
Bremen	676 463	3 ? ? ?	SPD, De grona, Vanstern	2023 ^{[ Uppdatering behovs ]}	2026
Hamburg	1 853 935	3 ? ? ?	SPD, De grona	2025	2023
Hessen	6 295 017	5 ? ? ? ? ?	CDU, De grona	2023 ^{[ Uppdatering behovs ]}	2031
Mecklenburg-Vorpommern	1 611 160	3 ? ? ?	SPD, Vanstern	2026	2024
Niedersachsen	8 027 031	6 ? ? ? ? ? ?	SPD, De grona	2027	2030
Nordrhein-Westfalen	17 924 591	6 ? ? ? ? ? ?	CDU, De grona	2027	2027
Rheinland-Pfalz	4 106 485	4 ? ? ? ?	SPD, De grona, FDP	2026	2033
Saarland	982 348	3 ? ? ?	SPD	2027	2025
Sachsen	4 043 002	4 ? ? ? ?	CDU, De Grona, SPD	2024	2032
Sachsen-Anhalt	2 169 253	4 ? ? ? ?	CDU, SPD, FDP	2026	2037
Schleswig-Holstein	2 922 005	4 ? ? ? ?	CDU, De grona	2027	2035
Thuringen	2 108 863	4 ? ? ? ?	Vanstern, SPD, De grona	2024	2038
sammanlagt	83 237 124	69

^ Aret da storre delen av forbundslandets ordforandeperiod ager rum.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”Bundeslander mit Hauptstadten nach Flache, Bevolkerung und Bevolkerungsdichte am 31.12.2021” . Statistisches Bundesamt (Destatis) . https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/02-bundeslaender.html . Last 27 mars 2023 .

Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (pa engelska). Historical dictionary of contemporary Germany . Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113 . ISBN 9781442269569

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Forbundsradet (Tyskland) .
Bilder & media
Tysklands forbundsrads webbplats

[2] Aret da storre delen av forbundslandets ordforandeperiod ager rum.

[1] ”Bundeslander mit Hauptstadten nach Flache, Bevolkerung und Bevolkerungsdichte am 31.12.2021” . Statistisches Bundesamt (Destatis) . https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/02-bundeslaender.html . Last 27 mars 2023 .

[ 1 ]

[ a ]