| Typ-62
|
 En Typ 62 i Pekings militarmuseum.
|
| Generella egenskaper
|
|---|
| Typ
| latt stridsvagn
|
|---|
| Besattning
| 4
|
|---|
| Langd
| 7,9 m
|
|---|
| Bredd
| 2,86 m
|
|---|
| Hojd
| 2,25 m
|
|---|
| Vikt
| 21 ton
|
|---|
| Tillverkare
| fabrik 674
|
|---|
| Skydd och bevapning
|
|---|
| Skydd
| skrovets framsida: 35-25 mm med 57-50-graders sluttning, tornets framsida: 50 mm
|
|---|
| Primar bevapning
| 85 mm Typ-62-85TC pvkan (Typ-62)
47 skott
105 mm Typ-81-105T pvkan (Typ-62G)
|
|---|
| Sekundar bevapning
| 7,62 mm Typ-59T ksp
12,7 mm Typ-54 lv-ksp
|
|---|
| Mobilitet
|
|---|
| Motor
| 12150L-3 vatskekyld dieselmotor
430 hk (316 kW)
|
|---|
| Upphangning
| 10 barhjul med torsionsfjadrade pendelarmar
|
|---|
| Hastighet pa vag
| 70 km/h
|
|---|
| Hastighet i terrang
| 35 km/h
|
|---|
| Kraft/vikt
| 20,5 hk/ton (15 kW/ton)
|
|---|
| Rackvidd
| 450-500 km
|
|---|
Typ-62
ar en
kinesisk
latt stridsvagn
som brukar ses som en latt version av
Typ-59
(den kinesiska kopian av den ryska
T-54
A). Dock ar vagnen mycket mindre an Typ-59 och delar inga huvuddelar med den heller. Vagnen har fabrikskodnamnet WZ-131 med -X nummer efter beroende pa undermodell och producerades i
Fabrik 674
som ags av den kinesiska staten.
Ursprungsvagnen ar valdigt latt pa drygt 21 ton och ar bevapnad med en 85 mm pansarvarnskanon som primart skjuter
pansarspranggranater
.
[
1
]
Den ar frontalt skyddad fran fullkalibriga
pansarprojektiler
upp till 40 mm kaliber och underkalibriga pansarprojektiler upp till 20 mm kaliber fran ca 500 meter.
[
1
]
Dess forsta variant saknade gyro for att spara pa tillverkningskostnaden, men dess senare varianter i serien har fatt gyro och andra uppgraderingar som forbattrar vagnen i alla huvudomraden som skydd, eldkraft och prestanda.
I slutet av 1950-talet sag
Folkets befrielsearme
behovet av en ny latt stridsvagn for de sodra regionerna. Landskapet i sodra
Kina
domineras av bergskedjor, kullar, floder som rinner ut i flera deltaomraden och sjoar. En idealisk stridsvagn skulle vara latt och snabb.
Kina som var mycket intresserad av den
sovjetiska
stridsvagnen
T-54
som var mycket latt men samtidigt extremt valskyddad borjade planera en latt stridsvagn byggd pa samma principer, det vill saga med valsluttande frontpansar och gjutet torn. Man tankte sig forst en 16-ton vagn bevapnad med en 76,2 mm kanon som kom att ga under projektnamnet 59-16. Denna vagn kom inte langre an till prototypstadiet da Kina inte hade den industriella formagan att gora gjutna torn.
Dock sa fick Kina licens pa T-54 under 1950-talets sista ar och aven "tornmallar" av Sovjetunionen som hjalpte dem att vidareutveckla projektet. Efter flera prototyper fardigstalldes vagnen som Typ-62 i december 1962. Den var da en 21-ton vagn bevapnad med en 85 mm kanon som i utseende efterliknar Typ-59 fast mycket mindre.
Fabriksnamnet blev WZ-131 varav WZ star for 武器
"wuqi"
(vapen) och ?甲??
"zhuangjiazhanche"
(
pansarstridsfordon
).
Ett ar efter, 1963 inforde Befrielsearmen Typ-62 i pansardivisionerna i soder. Mellan aren 1963 och 1989 tillverkades drygt 1500
[
2
]
stridsvagnar av den har typen i olika modeller for Befrielsearmen och for export.
Under tiden som gatt sedan Typ-62 introducerades har Befrielsearmen gjort flera uppgraderingar. Den forsta modifieringen var Typ-62-I, som utrustades med en laseravstandsmatare,
pansarkjol
som skydd mot
pansarspranggranater
och extra forvar pa tornets utsida. De flesta Typ-62 i Kina har uppgraderats till Typ-62-I efter 1979.
Ar 2000 kom en ny uppgradering, som fick namnet Typ-62G, som ar utrustad med ett helsvetsat torn, instrument for morkerseende, ett nytt eldledningssystem, en treplansgyro och en 105 mm Typ-81-105T kanon. Dessa vagnar kan aven utrustas med
reaktivt pansar
.
De flesta av Kinas 800 Typ-62:or ska uppgraderas till antingen Typ-62-I eller Typ-62G. Men en annan variant har ocksa presenterats, namligen Typ-70 som har en utvandig laseravstandsmatare. Valdigt lite ar kant om denna nya modell.
De flesta Typ-62:orna i Befrielsearmen kom att utplaceras i sodra Kina, dar det finns manga an idag. 1979 utbrot en granskonflikt mellan Kina och
Vietnam
som stoddes av
Sovjetunionen
. Sovjet och Kina var i konflikt med varandra och ryssarna hjalpte da en allierad i kriget mot Kina. Typ-62 som Kina anvande var ingen match for de ryska stridsvagnarna som Vietnam hade kopt. Av de 200 Typ-62:orna som Kina invaderade med sa totalforstordes halften. Folkets befrielsearme sag behovet att uppgradera sina latta stridsvagnar och flera varianter byggdes efter forlusterna i Vietnam, som Typ-62-I och Typ-62G.
Forutom i Folkets befrielsearme har Typ-62 varit i tjanst hos
Albanien
,
Kongo-Brazzaville
,
Mali
,
Tanzania
,
Sudan
,
Zaire
,
Bangladesh
och
Nordkorea
. Vissa kallor havdar att den nordkoreanska stridsvagnen
Ch'onma-ho
ar en kopia av Typ-62, men det stammer inte. Den ar baserad pa den ryska stridsvagnen
T-62
. Vilka lander som anvander Ch'onma-ho idag forutom Nordkorea ar fortfarande oklart.
Typ-62's ursprungsbevapning ar en 85 mm Typ-62-85TC rafflad
pansarvarnskanon
med
krutgasejektor
och sitter i ett formgjutet halvaggsformat torn. Den ar en vidareutvecklad version av den okanda sovjetiska pansarvarnskanonen 85 mm Zis-S-53 som satt i bland annat
T-34-85
och skjuter samma patron (85×629 mmR).
Den ar kapabel att skjuta alla typer av sovjetiska projektiler som
spranggranat
,
pansargranat
,
pansarprojektil
och
pansarspranggranat
.
[
3
]
Dess mynningshastighet overensstammer dessutom med den sovjetiska kanonen och darfor lar den ha samma genomslag med kinetiska projektiler som denna. Den maximala rackvidden ar drygt 1 200 meter.
Dess huvudprojektil mot pansar var den sovjetiska
fenstabiliserade
pansarspranggranaten
3BK2 som gick under beteckningen Typ-56.
[
3
]
Denna har en mynningshastighet av 845 meter per sekund och kan sla igenom 250 till 270 mm av pansar pa 30-grader fran vertikalt pansar.
[
3
]
Typ-62G har en 105 mm Typ-81-105T pvkan vilket ar Kinas beteckning for den okanda kanonen Royal-Ordnance L7 som satt i bland annat i stridsvagnarna
Centurion
,
Leopard 1
,
M60 Patton
och
Merkava
. Dess ammunition ar okand men lar anvanda kinesiska projektiler.
Vagnens sekundara bevapning overensstammer med T-54 som vagnen var inspirerad av. I tornet sitter en 7,62 mm kulspruta pa samma axel som huvudkanonen med 3200 patroner och pa taket sitter en 12,7 mm kulspruta i luftvarnslavett med 300 patroner.
[
1
]
Dessa ar av de sovjetiska modellerna 7,62 mm
SGMT
och 12,7 mm
DShK
men gar under de kinesiska beteckningarna 7,62 mm typ-59T och 12,7 mm Typ-54.
[
1
]
Dess pansar var frontalt mycket starkt for en latt stridsvagn under dess tidiga ar.
Chassit hade dessa tjocklekar.
- Ovre front, 35 mm pa 57-grader bakat
- Lagre front, 25 mm pa 50-grader bakat
- Sidor, 25 mm pa 0-grader bakat
- Ovre bak, 15 mm pa 0-grader bakat
- Undre bak, 15 mm pa 53-grader bakat
- Stridsrumstak, 20 mm
- Motordacktak, 15 mm
- Golv, 15 mm
Tornet var rundat och gjutet vilket gav det konstant varierande tjocklekar och sluttning. Dock brukar det simplifieras till dessa nummer.
[
1
]
- Tornfront, 50 mm
- Kupolfront, 30 mm
- Tornsidor, 35 mm
- Kupolsidor, 30 mm
- Tornbak, 32 mm
- Kupolbak, 30 mm
- Tak, 20 mm
Denna pansaruppsattning var menad att skydda vagnen mot latt artilleri som de vanligaste luftvarnsautomatkanonerna pa sin tid men ingenting grovre.
Vagnens motor ar en 12150L vatskekyld motor med en kapacitet pa 430 hk. Dock kan motoreffekten okas till 500 HK (2000 v/m) vid nodsituation.
[
1
]
Vagnen har en besattning pa 4 man bestaende av forare, vagnchef, skytt och laddare. Foraren sitter i vagnens front pa vanster sida for hogertrafik med resterande besattning i tornet. Skytt och vagnchef sitter pa vanster sida i tornet med vagnchefen bakom skytten. Laddaren sitter pa hoger sida.
Modell av projekt 59-16.
- Projekt 59-16
: Kinas forsta experimentella latta stridsvagn. Namnet 59-16 star for artal och vikt, det vill saga att vagnen planerades tas i bruk 1959 och att den vagde 16 ton.
[
4
]
Den planerades forst med en 57 mm Zis-2 kanon men da denna ansags vara for svag for vagnens roll uppdaterades bevapningen till en 76,2 mm Typ-54-76T kanon (kinesisk version av sovjetiska 76,2 mm D-56T). Den skiljde sig i utseende fran Typ-62 i att den var mycket mindre och enbart hade 4 stycken barhjul per sida istallet for 5. En prototyp tillverkades runt 1958.
- Projekt 131
: Forsta prototypen for vad som kom att bli Typ-62. Motorn som var en 12V135 dieselmotor var for avancerad och projektet skrotades i maj 1959 innan prototypen var fardig.
- Projekt 132
: Andra prototypen for vad som kom att bli Typ-62. Denna variant hade tremansbesattning och en automatladdad 76,2 mm Typ-54-76T kanon med automatisk avstandsmatare. Automatladdaren blev aldrig fardig i tid for de planerade skjuttesterna och projektet vidareutvecklades till projekt 132A.
- Projekt 132A
: Tredje prototypen for vad som kom att bli Typ-62. Denna variant hade fyramansbesattning och en manuellt laddad 76,2 mm kanon med en kinesisk avstandsmatare som aven agerade sikte. Kanonen ansags for svag och projektet utvecklades till projekt 132B.
- Projekt 132B
: Fjarde prototypen for vad som kom att bli Typ-62. Denna variant hade fyramansbesattning och en manuellt laddad 85 mm kanon. Denna version klarade alla punkterna for att sattas i bruk och skiljde sig primart fran slutprodukten Typ-62 i att den hade solida barhjul och saknade
krutgasejektor
.
- Typ-62
: latt stridsvagn. Utrustad med en 85 mm Typ-62-85TC rafflad kanon (som saknade gyro och eldledningssystem) och med en latt, men stark motor pa 430 hk.
- Typ-62-I
: forbattrad variant som tillverkades efter 1979. Den var utrustad med en simpel gyro
[
1
]
fran
Typ-59
och laseravstandsmatare for att forbattra traffsakerheten samt
pansarkjol
som skydd mot
pansarspranggranater
och
pansarvarnsrobotar
. Den var aven utrustad med extra forvaringsutrymmen for ammunition.
- Typ-62G
: uppgraderad variant fran ar 2000. Utrustad med tjockare pansar, nytt plattare torn, nytt eldledningssystem, treplansgryo och en
105 mm Typ-81-105T
rafflad kanon med en
krutgasejektor
pa mitten av kanonroret. Vagnen gar aven att utrusta med latta reaktiva pansarblock.
- Typ-70
: utrustad med en utvandig laseravstandsmatare. Valdigt lite ar kant om denna nya variant.
- Typ-79
: experimentversion for spaning.
- Typ-762'
: utrustad med ett latt rensningssystem for minor.
- Typ-762A
: utrustad med ett latt flerfunktionsdugligt rensningssystem for minor.
- GJT 211
: pansarbulldozer pa Typ-62:s chassi.
- GSL 131
: version av GJT 211 med rojningssystem for minor.
- Projekt 307
:
Luftvarnskanonvagnprototyp
bevapnad med tva stycken 37 mm typ-65 automatkanoner i ett rundat svetsat torn. Denna var del i projektet som ledde till
PGZ-88
.
[
5
]