Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2012-12) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Tvastatslosningen ar en foreslagen losning pa Israel?Palestina-konflikten . I november 1947 rostade Forenta Nationerna for att dela det davarande Brittiska mandatet Palestina i en judisk och en arabisk stat . Judarna accepterade planen men inte araberna. I maj 1948 bildades staten Israel inom de granser som angetts av FN.

Fragan om uppdelningen av det fore detta mandatet ar fortfarande inte lost och tvastatslosningen gar ut pa att palestinierna far en egen stat, Palestina, bestaende av hela eller delar av Vastbanken och Gazaremsan , omraden som Israel ockuperade under Sexdagarskriget .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Fram till Yom Kippur-kriget 1973 fanns en uttalad ambition hos PLO och arabstaterna att militart aterta de omraden som Israel beharskade, men overgick till att soka losningar aven med politiska medel. Politiska losningar forsvarades av en okad bosattningspolitik efter Likuds valseger 1977 och okande motsattningar ledde till den forsta intifadan 1987. ^{[ 1 ]}

1988 utropade PLO:s exilparlament formellt en sjalvstandig palestinsk stat som erkandes av drygt 80 lander huvudsakligen i Afrika och Asien. Utropandet kan ses som att PLO accepterade en tvastatslosning, dar PLO aven erkande FN:s resolution 242 fran 1967 ^{[ 2 ]} som kraver retratt fran ockuperade omraden.

I september 1993 undertecknades Osloavtalet , en principoverenskommelse om begransat palestinskt sjalvstyre pa Vastbanken och i Gaza. PLO erkande formellt Israels ratt att existera inom sakra granser, och Israel erkande for forsta gangen PLO som det palestinska folkets representant.

Fortsatta forhandlingar enligt Osloavtalets principer forsvarades fran bagge sidor. Fran de islamistiska rorelserna Hamas och Islamiska Jihad utgick sjalvmordsattacker mot civila israeler. Yitzhak Rabin:s fredspolitik fick stark kritik fran nationalister och hogerpartier vilket kulminerade med mordet pa Rabin 1995 av en extrem religios-nationalistisk jude, och framstar som borjan till slutet pa fredsprocessen. ^{[ 1 ]}

Israel lamnade Gaza 2005 och omradet blev sedan i praktiken en sjalvstandig stat, aven om den inte har erkants internationellt, pa grund av att omradet styrs av terrororganisationen Hamas . Den palestinska Vastbankens nuvarande huvudstad ar de facto Ramallah , men som en del av tvastatslosningen har forslag framlagts att Israels huvudstad Jerusalem skall delas upp i tva delar, dar den vastra delen blir israelisk och den ostra palestinsk.

Representanter fran Hamas har upprepade ganger offentligt sagt sig ga med pa en tvastatslosning pa grona linjen (aven kallat 1967 ars granser ). Dock ar Hamas officiella standpunkt att "Israel skall utplanas och judarna skall bekampas", vilket tydliggors i deras stadgar . ^{[ 3 ]} Aven den ovriga arabvarlden har kommit med liknande forslag.

For Israels del anser manga att konflikten inte blir lost pa detta satt utan att en palestinsk stat endast blir en framtida bas for anfall mot Israel av grupper som vill utplana Israel som stat. Detta baseras pa att tusentals raketer har skjutits mot israeliska stader efter att Israels militar lamnat Gazaremsan. Israel har aven sin egen version av tvastatslosningen, men da handlar det om att dela in den palestinska statens omradena i sma enklaver vars granser kontrolleras helt av Israel. Vad som ska handa med de israeliska bosattningarna pa Vastbanken och i ostra Jerusalem ar ett annat problem for tvastatslosningen. ^{[ 1 ]}

En viktig aspekt av konflikten som tvastatslosningen inte tar upp direkt ar flyktingproblemet ; alla palestinier som flydde fran omradet under Nakban 1948 har teoretiskt sett ratt att atervanda till sina hem inne i det som idag ar staten Israel, nagot som Israel starkt motsatter sig.

Ett konkurrerande forslag ar enstatslosningen dar alla judar och araber i det aktuella omradet blir medborgare i en gemensam stat som utgors av det som idag ar Israel, Vastbanken och Gazaremsan. Detta forslag har dock nastan inget som helst stod inom Israel.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]