Tvarflojt
Typ	Trablasinstrument , flojt
Familj	Tvarflojter (ovriga: piccolaflojt , altflojt , basflojt )
Omfang

Tvarflojt eller traversflojt ar ett trablasinstrument . Denna artikel handlar dels om instrumentgruppen tvarflojter och dels om gruppens vanligaste medlem, som kallas just tvarflojt eller, inom klassisk musik , endast flojt. Termen traversflojt ( engelska transverse flute , italienska traverso eller flauto traverso ) anvands vanligen som ett samlande begrepp for aldre typer av tvarflojter, exempelvis fran renassansen , barocken eller den klassiska perioden .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

De aldsta tvarflojterna ar fran 800-talet f.Kr. och forekom i Kina och Japan . ^{[ 1 ]} Tvarflojterna var inte speciellt valutvecklade, utan anvandes troligen for signalering. ^{[ 1 ]}

Fram till 1600-talet anvandes tvarflojter inom det militara i Europa . ^{[ 1 ]} Pa 1600- och 1700-talen genomgick instrumentet en hel del forandringar. ^{[ 1 ]} Bland annat blev tvarflojten tre- eller fyrdelad och fick battre klang. ^{[ 1 ]} Men det var forst nar Theobald Bohm ar 1847 byggde en cylindrisk tvarflojt med havarmar och klaffar som tonerna blev helt rena. ^{[ 1 ]}

Allmant om tvarflojter [ redigera | redigera wikitext ]

Tvarflojter raknas till kategorin trablasinstrument aven om de idag ofta tillverkas i metall. Liksom andra flojtinstrument, men till skillnad fran de flesta andra trablasinstrument, saknar de rorblad . De halls horisontellt och blases fran sidan. Tonen bildas av en staende svangande luftpelare. For att forlanga luftpelaren och andra tonhojden stangs flojtens hal till. Historiskt har dessa hal tackts med spelarens fingrar, men pa 1700-talet utvecklades ett system med olika klaffar eller klaffkombinationer for att na alla hal. Det fardiga klaffsystemet, som forst utvecklades for tvarflojten, kallas bohmsystemet och anvands idag pa manga moderna trablasinstrument.

I klassisk musik fran slutet av 1700-talet och senare ar tvarflojter den dominerande flojttypen. I aldre musik ar aven blockflojter vanliga.

Olika storlekar [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns fyra vanliga medlemmar i tvarflojtsfamiljen. Den vanligaste (se nedan), ar ett instrument i sopranlage . Annu hogre tonomfang har piccolaflojten . Djupare instrument ar altflojten och basflojten . Annu djupare tvarflojter an basflojten har byggts, men deras anvandning ar mycket begransad. Alt- och basflojterna ar daremot ganska flitigt anvanda, dels i flojtensemble, dels som karaktarsfulla soloinstrument.

Den vanliga tvarflojten [ redigera | redigera wikitext ]

Flojten bestar av tre separata delar som monteras ihop fore spelning:

• ett munstycke med lapplatta
• en lang mellandel dar de flesta klaffarna sitter
• en fot

Det normala tonomfanget ar c ¹ ?d ⁴ . Tonerna c# ⁴ och d ⁴ anvands sparsamt. Moderna flojter for professionellt bruk har vanligtvis en forlangd fot med en extra klaff, en sa kallad h-fot, som gor det mojligt att spela h ⁰ , en halvton lagre an den normala lagsta tonen. Detta h forekommer i viss musik fran 1900-talet. Hogre toner an d ⁴ kan frambringas av vissa flojtister.

Aldre tiders flojter var alltid gjorda i tra, vilket forekommer aven idag aven om moderna flojter oftast ar gjorda av silver eller forsilvrat nysilver . Det finns ocksa flojter av guld eller platina , samt aven av kolfiber . Som folkinstrument ar tvarflojter med en mindre uppsattning klaffar an de moderna flojterna vanliga exempelvis i Skandinavien och pa Irland .

Traversflojten ^{[ 2 ]} [ redigera | redigera wikitext ]

Material, konstruktion m.m. [ redigera | redigera wikitext ]

Traversflojterna, aven de nytillverkade kopiorna av aldre instrument, ar vanligen tillverkade av tra. Ursprungliga traversflojter kunde vara tillverkade av buxbom , ebenholts och elfenben . Till nytillverkade kopior av aldre traversflojter brukar man anvanda buxbom eller grenadilletra .

Jamfort med den moderna tvarflojten kannetecknas traversflojten av att den har farre klaffar. Traversflojter fran renassansen har inga klaffar alls, har cylindrisk borrning och bestar oftast av en eller tva delar. ^{[ 3 ]} Traversflojter fran barocken har oftast endast en klaff (for hoger lillfinger), har konisk borrning och bestar ofta av fyra delar (jamfor tvarflojten som brukar besta av tre delar), dar en av delarna (den som man spelar med vanster hand) kan vara utbytbar (fr. corps de rechange ) for att darigenom kunna anpassa traversflojten efter stamningen pa andra instrument (t.ex. A 400, A 405, A 410, A 412,5, A 415, A 420, A 435). Traversflojter fran tidig barock bestar ofta av endast tre delar.

Traversflojter fran den klassiska perioden kan ha fler klaffar. Mot slutet av 1700-talet uppkom ett flertal olika konstruktioner med olika klaffar och kombinationer. Utvecklingen ledde till den moderna tvarflojten som fran 1830-talet utvecklades av Theobald Boem . ^{[ 4 ]}

Jamford med den moderna tvarflojten klingar traversflojten svagare och mjukare. Franvaron av klaffar och mekanik medfor att greppen blir lite annorlunda och att tonerna klingar olika bade i styrka och frekvens. Vissa tonarter ligger spelmassigt och musikaliskt battre till for traversflojten, t.ex. D-dur, G-dur, A-dur samt e-moll, h-moll och fiss-moll.

Kanda forlagor [ redigera | redigera wikitext ]

Nytillverkade traversflojter tillverkas ofta med aldre modeller som forlagor. Bland kanda forlagor kan namnas instrument tillverkade av: ^{[ 5 ]}

· I.H. Rottenburgh (1672-1765)

· G.A. Rottenburgh (1709-1790)

· A. Grenser (1720-1807)

· Jacob Denner (1681-1735)

Kanda flojtister fran aldre tid [ redigera | redigera wikitext ]

• Jacques-Martin Hotteterre (1674 ?1763), fransk flojtist och kompositor. Ar forfattare till L'Art de preluder sur la flute traversiere som publicerades 1719. Det var den forsta flojtskolan i Europa och anvandes flitigt.
• Johann Joachim Quantz (1697?1773), tysk flojtist, flojttillverkare och kompositor. Skrev 1752 den mycket kanda laroboken i traversflojtspel Versuch einer Anweisung die Flote traversiere zu spielen . ^{[ 6 ]}
• Fredrik II av Preussen (Fredrik den store) (1712-1786), kung av Preussen. Hade Quantz som larare. Komponerade sjalv musik for traversflojt.
• Johann George Tromlitz (1725-1805), tysk flojttist, flojttillverkare, pedagog och kompositor. Ar forfattare till Ausfuhrlicher und grundlicher Unterricht die Flote zu spielen som gavs ut 1791. ^{[ 7 ]}
• Francois Devienne (1759-1803), fransk flojtist, pedagog och kompositor. Skrev 1793 Methode de flute theorique et pratique .

  

  

  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]