Tusculum

Tusculum ar en forntida stad i Latium , belagen omkring 17 kilometer sydost om Rom pa en hojd som hor till Albanobergen och med urgamla befastningar over Via Latina . Dess hogsta punkt ar belagen 670 meter over havet, och darfor har platsen en god utsikt over Campagna di Roma . Tidigare fanns en flod vid staden, Tuscus Amnis , men nar pave Calixtus II pa 1200-talet lat anlagga en damm i narheten andrades flodens riktning.

Titus Livius uppger att en av stadens diktatorer , Octavius Mamilius , mag till despoten Lucius Tarquinius Superbus , stupat i slaget vid Regillus (omkring 496 f.Kr. ). Staden tillhorde latinska forbundet, men blev redan tidigt ( 381 f.Kr. ) inforlivad med romarstaten , dock med bibehallande av kommunal sjalvstyrelse ( municipium cum suffragio ) med mera. I latinkriget gjorde Tusculum 340 f.Kr. ett fafangt forsok att befria sig.

Under medeltiden , under 900- och 1000-talen, spelade Tusculum en stor roll. Efter stadens forstoring i slutet av 1100-talet uppstod nagot nedanfor Tusculum det nuvarande Frascati .

I Tusculums omgivningar hade fornama romare lantgardar ( villa ), bland vilka sarskilt ma erinras om Ciceros "tuskulanska villa" ( Tusculanum ), dar han garna tillbringade sina lediga stunder, och efter vilken ett av hans filosofiska arbeten bar titeln Disputationes tusculana . Det ar pa grund av detta som en framstaende lards eller statsmans lantstalle, dit vederborande kan dra sig undan fran goromalen och varldsbullret, brukar kallas hans "Tusculum" (riktigare vore "Tusculanum"). Begreppet finns bland annat med i Evert Taubes visa Inbjudan till Bohuslan dar "Sjokaptenen herr Johansson vardar appeltraden och syrenen och ortagarden kring sitt Tusculum".

Ruiner fran stadens aldsta tid finns av borgen och ett brunnshus. Fran den romerska villastadens tid ar lamningar av en teater och en amfiteater .

Lucien Bonaparte borjade 1806 foreta arkeologiska utgravningar av Tusculum. Andra arkeologer som har undersokt staden ar Luigi Biondi och Luigi Canina .