한국   대만   중국   일본 
Triathlon ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Triathlon

Fran Wikipedia
De tre delarna i triathlon: simning, cykling och lopning.

Triathlon ar en uthallighetsidrott som bestar av tre grenar: simning , cykling och lopning . Grenarna genomfors i en foljd utan avbrott och den som ar forst i mal efter sista grenen (oftast lopning) vinner tavlingen. Vaxling sker mellan sim- och cykelmomentet (T1) samt mellan cykel- och lopmomentet (T2) i det speciella vaxlingsomradet dar triathleten pa sin reserverade plats forvarar cykel , lopskor samt klader och tillbehor for de olika momenten.

Traningssasongen ar uppdelad mellan off-season och tavlingssasong, dar malet under off-season ar att langsiktigt bygga upp kondition, styrka och uthallighet genom overvagande uthallighetstraning och intervalltraning for att ju narmare tavlingssasongen man kommer mer lagga fokus pa snabbhet. Varje delmoment kan tranas var for sig eller i sa kallade " bricksessions " dar man forsoker vanja kroppen att vaxla mellan de olika momenten, framst mellan cyklingen och lopningen dar benen ofta kan kannas stela och manga upplever att de behover flera kilometers lopning innan det ratta lopsteget kommer.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Simningsdelen i Ironman 2005.

Enligt Scott Tinley har triathlon sitt ursprung i Frankrike under 1920-1930 [ fortydliga ] och benamningen varierade mellan "Les trois sports" , "La course des Touche a Tout" och "La Course des Debrouillards" och holls arligen i staden Meulan och Poissy. Enligt sportreportage fran tiden bestod loppet av 3 km lopning, 12 km cykel och en avslutande simning over floden Marne och fullgjordes i en foljd utan avbrott.

Ironman [ redigera | redigera wikitext ]

Modern triathlon har dock sitt ursprung i Mission Bay i San Diego i Kalifornien dar den lokala loparklubben genomforde ett sim/cykel/loplopp dar 46 personer deltog. Det var pa 1970-talet man borjade anvanda namnet triathlon, som anspelar pa biathlon , den engelska termen for skidskytte .

Den forsta moderna langdistanstriathlon ar Hawaiian Ironman Triathlon med 3,86 km simning, 180,2 km cykel och 42 195 m lopning och holls 1977. Tavlingen var resultatet efter en lang tids diskussioner mellan utovare av de tre sporterna som inte kunde enas vilken sport som var mest kravande och kravde den bast tranade idrottsmannen. Forslaget kom att tvisten skulle losas med ett lopp liknande det i San Diego dar man pa Hawaii kombinerade tre redan existerande lopp, Waikiki Roughwater swim, Around-Oahu Bike Race och Honolulu Marathon. I reklam for den kommande tavlingen fanns foljande citat, som nu ar en slogan for Ironman.

"Swim 2.4 miles! Bike 112 miles! Run 26.2 miles! Brag for the rest of your life!" ("Simma 2,4 miles! Cykla 112 miles! Spring 26,2 miles! Skryt resten av livet!")

OS [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 2000 fick triathlon vara med i OS. Endast sporter med tillracklig spridning i varlden far vara med och triathlon ansags uppfylla kraven. 34 lander deltog i triathlon i OS 2000, och till 2008 har totalt 43 lander deltagit.

Delmoment [ redigera | redigera wikitext ]

Simning ar det forsta delmomentet.

Simning [ redigera | redigera wikitext ]

Simningen ager for det mesta rum i oppet vatten , alltsa i havet, en sjo eller annan naturlig vattensamling. Det forekommer triathlon med simning i bassang, men problemet ar att det inte finns plats for sarskilt manga simmare samtidigt. Valfritt simsatt tillats ( frisim ), och crawl anvands av alla elitdeltagare och alla andra som kan crawl bra, precis som vid frisim i bassang. Crawl ar det snabbaste simsattet och det sparar dessutom benen battre an brostsim , vilket ar en fordel i triathlon.

Cykel [ redigera | redigera wikitext ]

Cyklingen ager normalt rum pa asfaltsvagar. Man har da snabba racercyklar. Vanligen tillats inte drafting (att ligga nara bakom en annan cyklist). Man maste da halla en lucka pa vanligen minst 10 m och gora omkorningar snabbt och med en meter i sidled. Anledningen till att drafting vanligen inte tillats ar av sakerhetsskal, att undvika stora klungvurpor och lata deltagarnas cykelstyrka vara avgorande. Under langdistanslopp, langre an olympisk distans, ar alltid drafting forbjuden och tiometersregeln galler. Vagarna maste vara avstangda for trafik om drafting ska tillatas. Pa varldselitniva och pa vissa nationella lopp pa upp till olympisk distans tillats drafting och da liknar det mer vanliga cykellopp dar taktik och samarbete spelar stor roll. Detta for att man vill folja allmanna tavlingsregler i respektive gren. Man har dock inte samma samarbete som i cykelsporten, inga regelratta hjalpryttare. Sportdryck brukar delas ut under cyklingen om den ar minst 90 km, annars far man klara sig pa medhavda flaskor. Under lopp utan drafting ar tempocykel tillaten medan man under draftinglopp maste ha en linjecykel, en lite bage ar dock tillaten men den far inte sticka fram framfor bromshandtagen.

Lopning [ redigera | redigera wikitext ]

Jonas Deichmann satter nytt varldsrekord for varldens langsta triathlon.

Lopningen brukar aga rum pa asfalt eller grus. Efter cyklingen ar benen anstrangda sa det gar tyngre i borjan an pa rena loptavlingar.

Vaxling [ redigera | redigera wikitext ]

Slutet av vaxling T1, nar det ar tillatet att kliva pa cykeln.

Vid vaxlingarna byter man utrustning for att det ska passa den nya grenen. Vaxlingarna brukar kallas T1 (Transition one; sim till cykel) och T2 (Transition two; cykel till lopning). Man far inte cykla i vaxlingsomradet utan man far springa med cykeln. Cykelhjalm maste vara pa nar man springer med cykeln. Pa korta lopp forsoker man prioritera snabbhet vid vaxlingarna. Elitdeltagare har till exempel inte strumpor, for det tillats inte i simning och tar tid att ta pa sig. Andra vanliga detaljer ar till exempel att man satter pa cykelskor pa pedalerna i forvag och stoppar i fotterna under pagaende cykling. Pa langa lopp tar man mer tid pa sig och forsoker forbereda sig val for respektive gren. Till exempel tar de flesta pa sig strumpor, for att minska risken for skavsar. Man byter ofta klader vilket inte gors pa korta lopp.

Distanser [ redigera | redigera wikitext ]

Distanserna varierar mellan olika tavlingar men de vanligaste ar:

Distanser Simning (m) Cykling (km) Lopning (km)
Supersprint 200 10 2,5
Motionsdistans 400 20 5
Sprintdistans 750 20 5
Olympisk distans 1500 40 10
Medeldistans (halv Ironman) 1930 90 21,1
Langdistans 4000 120 30
Ironman 3860 180 42,2

Tavlingar [ redigera | redigera wikitext ]

Triathlons ikon i de olympiska spelen.

Den distans som galler pa de Olympiska spelen ar Olympisk distans. Triathlon har funnits i OS sedan ar 2000 . Pa VM, EM och SM finns forutom Olympisk distans aven Sprintdistans och Langdistans.

Ironman -VM pa Hawaii ar tillsammans med OS de mest kanda triathlontavlingarna. I en Ironmantavling ar distanserna 3,86 km simning, 180 km cykling och avslutningsvis ett maratonlopp, det vill saga 42 195 meter lopning.

Den enda tavlingen i Sverige pa Ironman-distansen ar Kalmar Triathlon , som gar i augusti varje ar. Ironman ar ett skyddat varumarke och far endast anvandas av vissa storre tavlingar med kontrakt med varumarkesinnehavaren (ett 20-tal). Kalmar har fr.o.m. 2012 Ironman-status.

Olympisk distans och sprintdistans ar de vanligaste distanserna pa tavlingar. Aven Halv Ironman ar en ganska vanlig distans och pa den halls 3-4 st i Sverige per ar.

Olympiska mastare [ redigera | redigera wikitext ]

Ar Damer Herrar Artikel
2000 Brigitte McMahon Schweiz Simon Whitfield Kanada
2004 Kate Allen Osterrike Hamish Carter Nya Zeeland Triathlon vid olympiska sommarspelen 2004
2008 Emma Snowsill Australien Jan Frodeno Tyskland Triathlon vid olympiska sommarspelen 2008
2012 Nicola Spirig Schweiz Alistair Brownlee Storbritannien Triathlon vid olympiska sommarspelen 2012
2016 Gwen Jorgensen USA Alistair Brownlee Storbritannien Triathlon vid olympiska sommarspelen 2016
2020 Flora Duffy Bermuda Kristian Blummenfelt Norge Triathlon vid olympiska sommarspelen 2020

Ironman-serien [ redigera | redigera wikitext ]

Segrare pa Ironman-VM pa Hawaii finns i artikeln Ironman . Det finns ytterligare 24 tavlingar (ar 2010) i Ironman-serien pa Ironman-distans. Ironman-tavlingar ar tuffa och varje deltagare deltar oftast i hogst 2-3 st per ar. Man maste kvalificera sig till Ironman-VM via en annan Ironman-tavling. Ironman-varumarket ags av det amerikanska foretaget WTC och de licensierar vissa arrangorer att fa kalla sig Ironmantavling. Fran och med ar 2012 finns en Ironman-tavling i Sverige, Kalmar Triathlon .

Det finns en parallell serie tavlingar pa halv Ironman-distans, kallade Ironman 70.3 (siffran ar total langd i miles). Det ar 57 tavlingar (ar 2012) inklusive ett avslutande VM som sedan 2011 halls utanfor Las Vegas , USA. Aven har ar det WTC som har rattigheterna till namnet Ironman.

Varldsmasterskap [ redigera | redigera wikitext ]

Varldsforbundet ITU haller tre VM varje ar. Dels pa olympisk distans, som sedan 2009 ar en serie pa 8 tavlingar. Dels pa lang distans (antingen dubbla eller tredubbla olympiska distansen), och sedan 2010 pa sprintdistans, halva den olympiska distansen. Ar 2010 vann Lisa Norden , Sverige VM pa sprintdistans. 2012 vann Lisa Norden hela VM-serien. Se ITU World Championships pa engelska Wikipedia for mer information om VM.

VM i Stockholm [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan 2012 och 2017 gick en av ITU:s VM-deltavlingar i Sverige och Stockholm - Vattenfall World Triathlon Stockholm.

Andra langdistanstavlingar [ redigera | redigera wikitext ]

Forutom Ironman-serien finns en konkurrerande serie tavlingar pa Ironman-distans och halv Ironman-distans som kallas Challenge-serien. Det var 2011 atta tavlingar pa Ironman-distans, varav fem i Europa (en i Kopenhamn, Danmark).

Dessutom finns ett antal ytterligare tavlingar pa langdistans, till exempel Norseman Xtreme Triathlon i Norge.

Svenska masterskap [ redigera | redigera wikitext ]

Se Svenska masterskap i triathlon .

Svenska Cupen [ redigera | redigera wikitext ]

Se Svenska Cupen i triathlon

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

  • Friel, Joe (1998) (pa engelska). The triathlete's training bible: a complete training guide for the competitive multisport athlete . Boulder, Colo.: Velo Press. Libris 6899997 . ISBN 1-884737-48-X  

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]


Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]