For andra betydelser, se Tolk (olika betydelser) .

Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2016-01) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Tolk ar en person som mojliggor kommunikation mellan personer som talar olika sprak , genom att muntligen aterge det som sags. Tolkning sker aven fran skriven text (s.k. avistatolkning). EU anvander sig av manga tolkar for att gora det mojligt for delegater fran alla medlemslander att kommunicera pa sina egna sprak i samarbetet med varandra ^{[ 1 ]} . Tolkar och oversattare ar i praktiken delvis overlappande, delvis separata yrkesgrupper.

Det ar en icke skyddad yrkestitel och tolkning utfors av saval professionellt utbildade tolkar som av amatorer ^{[ 2 ]} . Tolkyrket kan delas upp i olika kategorier, beroende antingen pa de sammanhang dar tolkningen genomfors eller de sprak som tolken tolkar emellan ^{[ 3 ]} . Saledes finns det tolkar i offentlig sektor (ibland kallade kontakttolkar ), som tolkar kommunikation mellan enskilda personer och representanter for myndigheter (sjukhus, socialkontor, flyktingforlaggningar, arbetsformedlingar och inom rattsvasendet), konferenstolkar , som tolkar vid internationella affars- och organisationskontakter eller vid moten och sammankomster, och teckensprakstolkar , som tolkar mellan horande och dova, alltsa mellan talat sprak och teckensprak . ^{[ 4 ]}

Tolkning kan ske via olika tekniker eller metoder. Man kan tolka ett tal i stort sett samtidigt medan talet pagar, och da kallas det simultantolkning , och man kan tolka undan for undan i pauser mellan andras tal, och da kallas det konsekutivtolkning . I situationer dar nodvandiga verktyg (horlurar, mikrofoner, speciella tolkkabiner, m.m.) inte finns tillgangliga, men en viss samtidighet kravs i tolkningen, kan tolken genomfora sitt uppdrag genom viskningstolkning , da man talar samtidigt som talaren fast med lag rost, och nara den part som lyssnar och tar del av det som tolkas. En skrivtolk skriver ner allt som hors och hander pa dator , vilket mojliggor for andra att lasa och pa sa satt forsta vad som sags ^{[ 3 ]} .

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Auktorisation av tolkar for arbete i offentlig sektor sker hos Kammarkollegiet ^{[ 5 ]} , efter avklarade skriftliga och muntliga prov samt en lamplighetsbedomning, varpa den skyddade yrkestiteln auktoriserad tolk kan erhallas. Auktorisationsprovet ar ett kravande yrkesprov varvid examinanden forutsatts uppfylla mycket hoga krav for att hen ska kunna erhalla den skyddade yrkestiteln auktoriserad tolk. Vidare bor en av Kammarkollegiet auktoriserad tolk inte hanvisa till sin skyddade yrkestitel auktoriserad tolk om hen atar sig ett skriftligt oversattningsuppdrag, till skillnad mot auktoriserade translatorer , som kan ata sig att oversatta officiella dokument och intyga att oversattningen ar korrekt med hanvisning till sin yrkestitel ^{[ 6 ]} . Kammarkollegiet organiserar aven auktorisations-prov och lamplighetsbedomning for speciella tolkkompetenser. Personer som redan innehar titeln auktoriserad tolk har ratt att ga upp i dessa prov. At dem som klarar respektive prov utfardar myndigheten bevis om speciell kompetens som rattstolk samt bevis om speciell kompetens som sjukvardstolk .

Utbildning for tolkar i offentlig sektor ges pa Stockholms universitet ( Tolk- och oversattarinstitutet ) och Lunds universitet , och dessutom pa flera folkhogskolor och studieforbund . De flesta tolkar i Sverige har dock ingen utbildning ^{[ 2 ]} , vilket kan verka forvanande med tanke pa de hoga krav som stalls pa precision, hastighet och formaga att hantera kansliga situationer. Merparten av tolkar som saknar utbildning arbetar i offentlig sektor. For att arbeta som konferenstolk inom EU:s institutioner kravs bade utbildning och godkant antagningsprov ^{[ 1 ]} . Teckensprakstolkar ar utbildade pa universitet eller folkhogskola. En tolk forvantas, forutom att fullstandigt beharska sina tolksprak ocksa till kunna aterge tonfall och sociolekt hos talaren. Manga tolkar har specialomraden sasom juridik, medicin, teknik eller politik, de flesta tolkar gor ocksa omfattande forberedelser infor olika uppdrag for att forsta sammanhanget och korrekt kunna oversatta facktermer .

I Sverige anvands sallan simultantolkning mellan talade sprak i TV- eller nyhetsprogram, daremot ar teckenspraktolkning for dova och horselskadade eller syntolkning for blinda och synskadade vanligt.

Om oversattningen inte forsiggar i realtid eller gors pa skrivet material kallas tolken oversattare .

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Bibliografi [ redigera | redigera wikitext ]

• Kammarkollegiet. (2019). God tolksed - Kammarkollegiets rad till auktoriserade tolkar.
• Forsell, Minna. (2018). Att arbeta med tolk. Goteborg: Gothia fortbildning.
• Gustafsson, Kristina., Fioretos, Ingrid., & Norstrom, Eva. (2014, 2020). Tolkade moten: Tolkningens betydelse for rattssakerhet och integration . Lund: Studentlitteratur AB.
• Skaaden, Hanne. (2017). Den tvapartiska tolken: larobok i tolkning . Nacka: Skona konster forlag.
• Wadensjo, Cecilia. (2018). Kontakt genom tolk . Stockholm: Dialogos forlag.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Tolk- och oversattarinstitutet (TOI)
• Kammarkollegiet