Tjuvasjiska (tjuvasjiska: ч?ваш ч?лхи) ar ett sprak i sprakfamiljen turksprak .

Antalet talare och dialekter [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt en folkrakning fran 1999 i Ryssland angav 1,64 miljoner (82 procent av alla tjuvasjer ) tjuvasjiska som modersmal . En senare folkrakning fran 2010 anger dock lite drygt 1,04 miljoner talare, sa antalet har sjunkit. ^{[ 1 ]} Tjuvasjiska-talare bor huvudsakligen i Tjuvasjiska republiken (Tjuvasjien) och i Tatarstan . De forekommer ofta ocksa i fore detta sovjetiska republiker och i andra regioner inom Ryska federationen . Tjuvasjiska kan delas in i tva stora dialekter: anatri ( ovre- ) och virjal ( nedre- ). Tjuvasjiska ar numera officiellt sprak i Tjuvasjien.

Tjuvasjiska alfabetet [ redigera | redigera wikitext ]

Det tjuvasjiska alfabetet skapades av Ivan Jakovlev 1878 . Det ar en modifierad version av det kyrilliska alfabetet som innefattar samtliga 33 bokstader i det ryska alfabetet , samt ytterligare fyra bokstaver (??, ??, ??, ??) for att beteckna fonem som ar speciella for tjuvasjiska.

I borjan av 1926 deltog tjuvasjiska representanter i turkologi-kongressen i Azerbajdzjans huvudstad Baku . Pa den kongressen kom man fram till forslaget att skaffa ett enhetligt skriftsystem for alla turksprak ? det enhetliga turkiska alfabetet . Det har dock aldrig blivit nagot stort bland tjuvasjer, och i Ryssland ar det numera bara tillatet att anvanda det kyrilliska alfabetet. Att anvanda andra alfabet ar olagligt, annat an i utbildningssyfte.

En av de framsta representanterna for det tjuvasjiska folket ar diktaren och oversattaren Gennadij Ajgi , fodd 1934 i Tjuvasjien. Hans tjuvasjiska namn betyder "den dar".

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikipedia har en upplaga pa Tjuvasjiska .