Tjugondedag jul
eller
tjugondag Knut
ar i
Sverige
,
Finland
samt (delar av)
Norge
en dag som infaller den
13 januari
, tjugo dagar efter
julafton
, och firas som slutet pa julhogtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonforklarade
Knut Lavard
(kanske ocksa paverkat av en minnesdag for
Knut den helige
), och kallas ocksa
Knutdagen
(eller
Knutsdagen
).
Knut
har darfor
namnsdag
denna dag.
Talesatt
kopplade till tjugondag Knut finns i lite olika varianter: "tjugondag Knut kors julen ut"
[
1
]
, "tjugondag Knut kastas granen ut" och "tjugondag Knut da dansas julen ut" ar tre moderna exempel, och "Knut driver julen ut" ett aldre.
[
2
]
[
3
]
Knut Lavard
hette en dansk prins som den 7 januari 1131 blev mordad, sannolikt av sin kusin och rival
Magnus Nilsson
(som var vald till svensk kung i
Vastergotland
). Knut blev senare
helgonforklarad
, och i sparen av detta dok de sa kallade
Knutsgillena
upp. Som brukligt var fick Knut ocksa som
katolskt
helgon en egen dag; hans dodsdag, som rakade vara dagen efter
trettondedagen
, blev till Knuts dag i almanackan.
[
4
]
[
2
]
[
1
]
Vid denna tid avslutades julen pa trettondedag jul, vilket den fortfarande gor i andra lander, och Knutsdagen var alltsa lange forsta vardagen efter jul. Som kungligt helgon tillhorde Knut under medeltiden tillsammans med
Sankt Olof
i Norge och
Sankt Erik
i Sverige de popularaste helgonen i Norden.
[
2
]
| ”
|
Omskoren bleff Jesus, besokt aff Kong Knut, badt them hielpa sigh at drifwa Jwlen vth.
|
?
|
| –
Bondepraktikan
, citerad i
Alla arets dagar
av Alf Henrikson.
|
Knutsdagen infoll den 7 januari i svenska almanackor anda fram till 1600-talet, da Knut tillsammans med julens avslutande flyttades fram en knapp vecka till sin nuvarande plats pa den 13 januari,
[
2
]
[
4
]
[
5
]
(tjugo dagar efter jul, raknat fran
juldagen
). Det gamla talesattet "Knut driver julen ut" foljde ocksa med.
[
2
]
Alf Henrikson
kopplar dock samman Knut den 13 januari lika mycket med prins Knuts farbror,
Knut den Helige
.
[
6
]
Framflyttningen av Knuts dag hade som foljd att det fanns tva julavslutningsdagar. I Sverige ersatte den nya Knutdagen sa smaningom den gamla, medan etableringen i Finland gick langsammare. Under 1800-talet var det bara i vastra Finland man fatt kannedom om den nya dagen den 13 januari medan man i ostra Finland holl fast vid den 6 januari. Det betydde att det i Finland fanns tva val etablerade dagar for nar julperioden skulle sluta.
[
7
]
Det finns olika teorier om varfor julens avslutande flyttades fram.
[
1
]
I de flesta av de julfirande landerna avslutas julen fortfarande med trettonhelgen.
[
4
]
Folklivsforskaren
Ebbe Schon
menar att den
lutherska kyrkan
ville starka kyrkolivets stallning genom att utoka julen. Knut som da redan var intimt forknippad med julens slut foljde da sa att saga med i flytten av julavslutningen.
[
4
]
Etnologen
Bengt af Klintberg
skriver att bakgrunden ar att varje storre kyrkohogtid i aldre tid hade en
oktav
, en slags efterfest atta dagar senare,
[
2
]
som i detta fallet alltsa blev en ny hogtid. Klintbergs yrkeskollega
Jan-Ojvind Swahn
namner samma forklaring, men skriver ocksa att man troligen pa vissa hall hade en havdvunnen uppfattning att julen varade i tjugo dagar, samtidigt som den annars firades pa trettondagen. Han skriver ocksa att en mojlighet ar att man "ville dra in de dagar da vara hedniska forfader firade sitt
midvinterblot
" [i julfirandet].
[
1
]
Man vet dock inte nar under vintern midvinterblotet firades.
[
4
]
Alf Henrikson
kopplar ocksa eventuellt samman dagen med Knut Lavards farbror, kung
Knut den helige
, som i de katolska helgonforteckningarna har 19 januari som minnesdag, vilket formodligen var dagen for hans skrinlaggning. Att Knut har hamnat pa den 13 ar nog en slump, menar Henrikson, det kan ha haft att gora med att man har haft svart att skilja Knut den helige fran Knut Lavard och dennes minnesdag knappt ett par veckor innan.
[
6
]
Julknutar/
knutgubbar
i Bohuslan 1922.
Dagen associeras enligt nuvarande tradition med
julgransplundring
, att "kasta ut granen", och att ta bort
juldekorationer
. I bland annat
Gimo
i Uppland firas dagen med
papier-mache
-masker eller
skrapukar
, i en
karnevalsliknande
tillstallning
[
2
]
, ett firande som gar under namnet
Knutmasso
.
[
8
]
Pa sina hall lever seden att kla ut sig till
Knutgubbar
kvar, inte minst i trakten kring
Munkfors
i Varmland.
[
2
]
Forr kannetecknades Knutdagen framforallt av att
gillena
under stora festligheter da avslutades
[
4
]
, och enligt traditionen var det ocksa dagen da all julmat skulle atas upp. Att kla ut sig till
Knutgubbar
var ocksa vanligt.
[
9
]
Julens avslutande firades langre bak i tiden under
trettondedag jul
den 6 januari, och Knutsdagen infoll dagen darpa, 7 januari, men bada flyttades under slutet av 1600-talet fram med ungefar en vecka till samma dag, den trettonde. I andra lander firas fortfarande julens avslutande pa trettondedag jul. Tjugondedag jul kan ha sitt ursprung som en
oktav
, en efterfest atta dagar efter, till trettondedagen.
Jan-Ojvind Swahn
skriver att tjugondag Knut firas i Sverige, av svenskar och en del "purfinnar" i Finland, och i Norge,
[
1
]
medan
Nationalencyklopedin
skriver att dagen forutom Sverige och Finland firas i delar av Norge.
I bland annat
Fryksdalen
och
Munkfors
i Varmland finns traditionen att barnen denna dag ? i
julgransplundringens
spar ? gar utkladda i kostym och mask, som sa kallade
Knutgubbar
, och tigger de vuxna om godis. I upplandska
Gimo
samt
Osterbybruk
firas tjugondag Knut med kostymer. Har har
Knutmasso
med en karneval genom orten blivit en tradition. Aven pa
Aland
firas tjugondag Knut som avslut pa julen. Numera ar det mest fraga om att barn under tonaren klar ut sig till oigenkannlighet och beger sig pa julutsoparrunda i grannskapet for att fa ta del av det sista kvarvarande julgodiset.
Pa Aland, dar tjugondagen numera ar en festivaldag, forekom under 1800-talet och i borjan av 1900-talet att man ”bultade ut julen” genom att sla i husvaggarna pa tjugondagen. Det var skenbart en manifestation for att avsluta julen, men innehallet i traditionen var en tillaten maktdemonstration av dem som under resten av aret var i underordnad stallning. Aven mera allmanna busstreck forekom. For att battre kunna behalla anonymiteten ingick utkladning i traditionen, men fridsstorarna fick ocksa rakna med att bli jagade och fasttagna. Langre in pa 1900-talet omvandlades traditionen fran de tamligen valdsamma karnevalartade sedvanjorna till en lekfull ceremoni dar barnen spelade huvudrollen. Det huvudsakliga syftet var att markera att julperioden definitivt var slut. Barnen har har fatt ett nytt attribut i stallet for harda tillhyggen att sla i vaggarna med, en kvast sa de kunde ”sopa ut julen” ur stugorna. Sa skedde ocksa pa manga andra hall i
Svenskfinland
, dar barn antingen har sopat inomhus eller bultat fogligt med kvastarna i yttervaggarna for att fa en beloning.
[
7
]
Knutdagsevenemang forekommer pa flera orter i Svenskfinland och manga stader ordnar officiell julavslutning pa Knutdagen. Sadana har ordnats bland annat i
Abo
och
Ekenas
, och framfor allt i
Mariehamn
, dar julutsopningen numera ar ett offentligt hembygds- och barnjippo med manga arrangorer och aktorer. Forutom det stora evenemanget pa tjugondagen pa torget i Mariehamn ordnas ocksa mindre festligheter i skolor och pa daghem. Identitetsaspekten i den nutida traditionen framgar klart av att man 2002 utgav ett
alandskt frimarke
med en bild av julutsopare.
[
7
]
- ^ [
a
b
c
d
e
]
Swahn, J-O
:
Svenska traditioner
(2010).
ISBN 978-91-85465-98-9
. (Bland annat ett stycke om att tjugondagens placering ar ett kart tvisteamne bland folklorister, samt inledningen till avsnittet om trettondag jul.)
- ^ [
a
b
c
d
e
f
g
h
]
af Klintberg, B
:
Namnen i almanackan
(2005), ss 37-39 samt 13.
ISBN 91-7227-426-3
.
- ^
”Tjugondag Knut dansas julen ut”
.
Nordiska museet
. 10 januari 2017. Arkiverad fran
originalet
den 18 oktober 2021
.
https://web.archive.org/web/20211018231605/https://www.nordiskamuseet.se/blogg/tjugondag-knut-dansas-julen-ut
. Last 10 januari 2021
.
- ^ [
a
b
c
d
e
f
]
Axelsson, M:
Varfor tar julen slut vid tjugondag Knut?
Arkiverad
11 juli 2017 hamtat fran the
Wayback Machine
.
, bland annat citat av
Ebbe Schon
, publicerad 12 januari 2008, last 7 januari 2012.
- ^
Lindhagen, Arvid:
Huru lange har tjugondag jul burit namnet Knut?
i
Fataburen
(tredje bandet, 1912)
- ^ [
a
b
]
Henrikson, Alf; Henrikson Stig (1977).
Alla arets dagar: en evighetskalender
(4. uppl.). Stockholm: AWE/Geber.
Libris
7218894
.
ISBN 91-20-05862-4 (inb.)
- ^ [
a
b
c
]
Bergman, Anne (1 februari 2020).
”Stora finlandssvenska festboken”
. Svenska litteratursallskapet i Finland. sid. 117-121
.
https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken
. Last 28 april 2021
.
- ^
Liby, Hakan.
Uppland rustar till fest
.
ISBN 91-85618-67-5
- ^
Axelsson, M:
Tjugo dagar efter jul
, publicerad 13 januari 2007, last 7 januari 2012.