한국   대만   중국   일본 
The Shining (film) ? Wikipedia Hoppa till innehallet

The Shining (film)

Fran Wikipedia
The Shining
The Shining
The Shining
Genre Psykologisk skrack
Rysare
Regissor Stanley Kubrick
Producent Stanley Kubrick
Manus Stanley Kubrick
Diane Johnson
Baserad pa Varsel  av
Stephen King
Skadespelare Jack Nicholson
Shelley Duvall
Danny Lloyd
Scatman Crothers
Originalmusik Wendy Carlos
Rachel Elkind
Fotograf John Alcott
Klippning Ray Lovejoy
Produktionsbolag Peregrine Productions
Producers Circle
Distribution Warner Bros.
Premiar USA 23 maj 1980 (USA),
26 september 1980 (Sverige)
Speltid 146 minuter (premiaren)
144 minuter
119 minuter (European cut)
Land Storbritannien  Storbritannien
USA  USA
Sprak Engelska
Budget $19 miljoner
Intakter $44,4 miljoner
Uppfoljare Doctor Sleep (2019)
Nyinspelningar The Shining (1997)
IMDb SFDb Elonet
Skrivmaskinen som anvandes i filmen, dar Jack Torrance skriver "All work and no play makes Jack a dull boy".

The Shining ar en brittisk - amerikansk psykologisk skrackfilm fran 1980 i regi av Stanley Kubrick , baserad pa romanen Varsel fran 1977 av Stephen King , fast det forekommer stora skillnader mellan boken och filmen. Filmen hade biopremiar i USA den 23 maj 1980 . [ 1 ] I huvudrollerna syns Jack Nicholson , Danny Lloyd , Shelley Duvall och Scatman Crothers . Nicholson spelar Jack Torrance, en forfattare och nykter alkoholist som tar sig an en ny anstallning som vaktmastare pa det for sasongen nedstangda Overlook Hotel. Lloyd spelar hans lille son Danny, som har psykiska formagor ("varsel"), som han lar sig om av koksmastaren Dick Hallorann (Crothers). Dannys latsasvan Tony varnar honom for att hotellet hemsoks, innan en vinterstorm lamnar familjen insnoad i Klippiga bergen i Colorado. Jacks forstand forsamras under paverkan av hotellet och dess invanare, och Danny och hans mamma Wendy (Duvall) star infor dodlig fara.

Produktionen agde rum nastan uteslutande pa EMI Elstree Studios, med scenbyggen baserade pa verkliga platser. Kubrick arbetade ofta med ett litet filmteam, vilket gjorde det mojligt for honom att gora manga tagningar, ibland till skadespelarnas och personalens utmattning. Det nya Steadicam-fastet anvandes for att spela in flera scener, vilket gav filmen en innovativ och uppslukande kansla. Det har spekulerats mycket om betydelser och handlingar i filmen pa grund av inkonsekvenser, tvetydigheter, symbolik och skillnader fran boken.

Filmen hade premiar i USA den 23 maj 1980 och i Storbritannien den 2 oktober av Warner Bros. Det fanns flera versioner for biobruk, som var och en klipptes kortare an foregaende klippning; cirka 27 minuter klipptes totalt. Reaktionerna pa filmen vid tidpunkten for dess release var blandade; Stephen King kritiserade filmen pa grund av dess avvikelser fran romanen. Filmen fick tva kontroversiella nomineringar vid de forsta Razzies 1981 ? samsta regissor och samsta skadespelerska ? varav den senare upphavdes 2022 pa grund av Kubricks behandling av Duvall pa inspelningen. Kritiken mot filmen har sedan dess blivit positiv.

Ar 2012 rankades The Shining som den 75:e basta filmen genom tiderna i Sight & Sound -regissorernas omrostning. [ 2 ] Ar 2018 valdes filmen ut for bevarande i United States National Film Registry av Library of Congress som "kulturellt, historiskt eller estetiskt betydelsefull". [ 3 ] Ar 2013 publicerade King en uppfoljarroman till originalboken ( Doctor Sleep ) och 2019, trettionio ar efter originalfilmen, slapptes en uppfoljare, Doctor Sleep .

Handling [ redigera | redigera wikitext ]

Jack Torrance ( Jack Nicholson ), en nykter alkoholist och en misslyckad forfattare, tar jobb som vaktmastare pa ett avlagset hotell i Klippiga bergen over vintermanaderna medan hotellet halls stangt. Han hoppas att avskildheten som hotellet erbjuder, da det arligen snoas in, skall ge honom den ro han behover for att kunna skriva sin projekterade bok. Med till hotellet tar han sin fru Wendy ( Shelley Duvall ) och sin sexarige son Danny ( Danny Lloyd ).

Hotellet besitter onda krafter, vilket Danny uppfattar redan innan de anlant till platsen. Danny har namligen en formaga att se in i framtiden (vilken kallas shining enligt hotellets koksmastare Dick Halloran ( Scatman Crothers ), som ocksa besitter Dannys formaga). Dannys syner formedlas genom hans pahittade van "Tony". Danny beskriver Tony som "den lille pojken som bor i min mun" for Halloran vid en fortrolig konversation mellan de tva. Val insnoade och bofasta pa hotellet plagas Danny av syner av de mord som skedde ar 1970 dar den davarande vintervaktmastaren Delbert Grady ( Philip Stone ) mordade sin fru och tva dottrar. Av hansyn till sin far sager dock Danny inget om dessa syner till sin familj.

Sa smaningom gar Jacks frustration, skrivkramp och bitterhet mot sin familj over i rent vansinne, och butlern pa hotellet, spoket av Delbert, satter allt galnare planer i huvudet pa Jack. Nar Wendy uttrycker sin onskan om att lamna hotellet uppmanas Jack att "tillrattavisa" sin familj av Delbert. Danny, som forutsett att ondskan slutligen skulle vinna over hans far, kontaktar Halloran genom sin formaga.

Halloran inser snabbt att nagot ar fel och flyger tillbaka till Colorado dar hotellet ligger. Samtidigt rakar Wendy se vad Jack har skrivit pa sin skrivmaskin. Allt som star sida efter sida ar "Bara arbete och ingen lek gor Jack till en trakig pojke". Jack ser detta och fragar vad hon tycker om hans bok. Jack blir sedan hotfull men sager att han inte ska skada henne, han ska bara sla sonder skallen pa henne. Hon lyckas sla honom medvetslos med ett basebolltra och drar honom till kokets stora skafferi dar hon laser in honom. Wendy forsoker fly men upptacker att Jack har forstort saval hjalpradion som deras snovessla. Jack pratar genom skafferidorren med Delbert som laser upp dorren utifran och befriar honom.

Nar "Tony" samtidigt tar over Dannys kroppskontroll bade skriker han "Redrum" och skriver detta med lappstift pa badrumsdorren. Wendy far se detta i spegeln och inser att han skrivit "Murder" (Mord). Jack borjar hacka sig igenom dorren med en brandyxa in till familjens vardagsrum. Wendy och Danny laser in sig i badrummet och Wendy knuffar ut Danny genom badrumsfonstret men kan inte komma ut sjalv. Jack borjar hacka sonder badrumsdorren och skapar ett hal dar han sticker in huvudet och skriker "Here's Johnny!" men ryggar tillbaka da Wendy hugger honom i handen med en kniv. Jack hor plotsligt ljudet av en snovessla och lamnar rummet for att undersoka saken. Det ar Halloran som kommer. Jack hugger ihjal Halloran i lobbyn och borjar jaga Danny i hotellets hacklabyrint. Wendy letar efter Danny men stoter istallet pa ett antal spoken och stora mangder blod som bland annat forsar ut fran en av hotellets hissar. Under tiden lurar Danny Jack i labyrinten genom att ga baklanges i sina egna fotspar i snon. Danny springer tillbaka till sin mamma och darefter flyr de tillsammans i Hallorans snovessla medan Jack fryser ihjal i labyrinten.

Filmen avslutas med en inzoomning pa ett fotografi fran 1921, aret da hotellet oppnade, dar Jack ar med som vaktmastare. Han har alltsa alltid varit hotellets vaktmastare, trots att han inte sjalv uppfattar det sa.

Rollista (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

   Jack Nicholson    –   Jack Torrance
   Shelley Duvall    –   Wendy Torrance
   Danny Lloyd    –   Danny Torrance
   Scatman Crothers    –  Dick Hallorann
   Barry Nelson    –  Stuart Ullman
   Philip Stone    –  Delbert Grady
   Joe Turkel    –  Lloyd, hotellets bartender
   Anne Jackson    –  Doktorn
   Tony Burton    –  Larry Durkin
   Barry Dennen    –  Bill Watson
  Lisa och Louise Burns    –  tvillingarna Grady

I den europeiska versionen togs alla scener som involverade Jackson och Burton bort men eftertexterna forblev oforandrade. Dennen ar med i filmen i alla versioner, om an i begransad utstrackning (och utan dialog) i den europeiska klippningen.

Skadespelarna som spelade de mordade Grady-dottrarna, Lisa och Louise Burns, ar enaggstvillingar ; [ 4 ] Karaktarerna i bok- och filmmanuset ar dock bara systrar, inte tvillingar. I filmens dialog sager Ullman att han tror att de var "ungefar atta och tio ar gamla". Anda kallas de ofta i diskussioner om filmen som "Grady-tvillingarna".

Likheten i iscensattningen av Grady-flickorna och "Twins"-fotografiet av Diane Arbus har noterats av Arbus biograf, Patricia Bosworth, [ 5 ] Kubrick-assistenten som rollsatte och coachade dem, Leon Vitali, [ 6 ] och av manga Kubrick-kritiker. [ 7 ] [ 8 ] Aven om Kubrick bade traffade Arbus personligen och studerade fotografi av henne under sin tid som fotograf for tidningen Look , sager Kubricks anka att han inte medvetet modellerade Grady-flickorna pa Arbus fotografi, trots stor uppmarksamhet pa likheten. [ 7 ]

Prodution [ redigera | redigera wikitext ]

Saint Mary Lake med Wild Goose Island visas under oppningsscenen till The Shining .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Innan Kubrick gjorde The Shining regisserade han filmen Barry Lyndon (1975), en mycket visuell tidsfilm om en irlandare som forsoker ta sig in i den brittiska aristokratin. Trots sina tekniska prestationer var filmen inte en kassasucce i USA och hanades av kritiker for att vara for lang och for langsam. Besviken over Barry Lyndons brist pa framgang insag Kubrick att han behovde gora en film som skulle vara kommersiellt gangbar saval som konstnarligt tillfredsstallande. Stephen King fick veta att Kubrick fick sin personal att ge honom travar med skrackbocker alltmedan han bosatte sig pa sitt kontor for att lasa dem alla: "Kubricks sekreterare horde ljudet av varje bok som traffade vaggen nar regissoren kastade den i en refuseringshog efter att ha last de forsta sidorna. Slutligen en dag markte sekreteraren att det hade gatt ett tag sedan hon hade hort dunsen fran en annan forfattares arbete sla i vaggen. Hon gick in for att kolla till sin chef och fann Kubrick djupt uppslukad av att lasa en kopia av manuskriptet till The Shining ". [ 9 ]

Pa tal om filmens tema konstaterade Kubrick att "det ar nagot inneboende fel med den manskliga personligheten. Det finns en ond sida av den. En av de saker som skrackhistorier kan gora ar att visa oss arketyperna for det omedvetna; vi kan se den morka sidan utan att behova konfrontera den direkt". [ 10 ]

Rollsattning [ redigera | redigera wikitext ]

Tidningsannons for rollen som Danny Torrance.

Nicholson var Kubricks forstahandsval for rollen som Jack Torrance; andra skadespelare som overvagdes var Robert De Niro (som sa att filmen gav honom mardrommar i en manad), Robin Williams och Harrison Ford , som alla mottes av Stephen Kings ogillande. Stephen King, a sin sida, avvisade Nicholson eftersom han trodde att eftersom han hade spelat i Gokboet , skulle tittaren tendera att betrakta honom som en instabil individ fran borjan. Av denna anledning foredrog King Jon Voight , Michael Moriarty eller Martin Sheen for rollen, som mer troget skulle representera profilen for den vanliga individen som gradvis drivs till galenskap. [ 11 ] [ 12 ] I vilket fall som helst fick forfattaren fran borjan veta att skadespelaren for huvudrollen "inte var forhandlingsbar". [ 13 ] [ 14 ]

Aven om Jack Nicholson ursprungligen foreslog att Jessica Lange skulle passa battre for Stephen Kings Wendy, [ 15 ] visste Shelley Duvall tidigt att hon var den som fick rollen (Nicholson skulle arbeta med Lange i hans nasta film, Postmannen ringer alltid tva ganger ). Wendys karaktar i filmen skiljer sig sarskilt fran romanen, dar hon verkar mer kapabel och mindre sarbar. Under hela inspelningen pressade Kubrick Duvall hart. Det sags att scenen dar hon, bevapnad med basebolltraet, gar bakat uppfor trappan fore sin mans attack (en av de mest omtagna scenerna i hela filmhistorien), inte representerade en livradd kvinna; Shelley var bokstavligen "livradd". [ 16 ] [ 17 ] [ 18 ] [ 19 ] Enligt " Guinness rekordbok " kravde Kubrick att scenen skulle tas om 127 ganger. [ 20 ]

Regissorens forstaval att spela Torrances son var Cary Guffey ( Narkontakt av tredje graden ), men den unga skadespelarens foraldrar hindrade honom och havdade att filmen var for hemsk for ett barn. I sitt sokande efter ratt skadespelare for att spela Danny skickade Kubrick ett man-och-fru-team, Leon (som portratterade Lord Bullingdon i Barry Lyndon ) och Kersti Vitali, till Chicago , Denver och Cincinnati for att skapa en intervjupool med 5 000 pojkar under en sexmanadersperiod. Dessa stader valdes eftersom Kubrick letade efter en pojke med en accent som foll mellan Jack Nicholsons och Shelley Duvalls talmonster, med Nicholson fran New Jersey och Duvall fran Texas . [ 21 ] Under inspelningen skyddades den unga skadespelaren pa ett speciellt satt av Kubrick; pojken trodde hela tiden att han spelade in ett drama, inte en skrackfilm. Efter sin roll i filmen Will: G. Gordon Liddy fran 1982 overgav Danny Lloyd sin skadespelarkarriar. [ 22 ]

Filmning [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudfotograferingen borjade i maj 1978 och avslutades i juli 1979, den agde rum huvudsakligen i Elstree Studios, i sodra England.

Interiorscener [ redigera | redigera wikitext ]

Ahwahnee Hotel inspirerade utseendet pa lobbyn och loungen pa Overlook Hotel som skapades pa Elstree Studios.

Efter att ha valt Kings roman som grund for sitt nasta projekt lat Kubrick bygga dekorkulisser pa soundstages i EMI Elstree Studios i Borehamwood , Hertfordshire, England. Nagra av interiorerna i Overlook Hotel-uppsattningen baserades pa Ahwahnee Hotel i Yosemite National Park . For att gora det mojligt for Kubrick att spela in scenerna i kronologisk ordning anvande han flera scener pa EMI Elstree Studios for att gora alla uppsattningar tillgangliga under hela produktionsperioden. Interioren for Overlook Hotel var vid den tiden den storsta som nagonsin byggts pa Elstree, inklusive aterskapande av hotellets exterior i naturlig storlek. [ 23 ] I februari 1979 skadades uppsattningen i Elstree svart i en brand, vilket orsakade en forsening i produktionen. [ 24 ] [ 25 ]

Exteriorscener [ redigera | redigera wikitext ]

Timberline Lodge i Oregon , som fungerade som utsidan av Overlook Hotel

Medan de flesta av interiorbilderna, till och med nagra av exteriorbilderna av Overlook, spelades in i studio, togs nagra exteriorbilder pa plats av en second-unit under ledning av Jan Harlan. Saint Mary Lake och Wild Goose Island i Glacier nationalpark , Montana var inspelningsplatsen for flygbilderna av oppningsscenerna med Volkswagenbilen som korde langs Going-to-the-Sun Road . Timberline Lodge pa Mount Hood i Oregon filmades for nagra av de etablerade bilderna av det fiktiva Overlook Hotel; franvarande i dessa bilder ar hacklabyrinten, nagot Timberline Lodge inte har. Ahwahnee Hotel (Overlook Hotels huvudinterior) och Timberline Lodge (Overlook Hotels huvudsakliga exterior) designades bada av arkitekten Gilbert Stanley Underwood pa 1920- och 1930-talet. [ 26 ] Kubrick ombads av Timberline Lodge att andra rumsnumret, som i romanen ar 217, till 237 vid filmatiseringen for att inte avskracka framtida gaster fran att vilja bo i rummet. [ 27 ]

Delar av de inledande panoramabilderna anvandes senare av Ridley Scott for de avslutande ogonblicken i den ursprungliga klippningen av filmen Blade Runner (1982). [ 28 ]

Manus [ redigera | redigera wikitext ]

1977 skickade en Warner Bros.-chef, John Calley, Kubrick forlagan till vad som skulle bli romanen The Shining . [ 29 ] Dess forfattare, Stephen King, var redan vid den tiden en bastsaljande forfattare som efter succen med Carrie kunde skryta med framgangar vad gallde bearbetningar for filmduken. For sin del hade Kubrick under en tid funderat pa att regissera en skrackfilm; nagra ar tidigare da Barry Lyndon blev en besvikelse i biljettkassan, [ 30 ] slog en annan Warner-film som han hade vagrat att regissera, Exorcisten , [ 31 ] regisserad av William Friedkin , biljettrekord runt om i varlden.

Pa fragan om vad det var som lockade Kubrick till iden att anpassa romanen av den populara forfattaren avslojade hans verkstallande producent (och svager) Jan Harlan att Kubrick ville "forsoka" i denna filmgenre, men med villkoret att kunna andra Kings roman ? ett villkor som slutligen skulle garanteras genom avtal. [ 32 ]

Manuset skrevs av regissoren sjalv i samarbete med romanforfattaren Diane Johnson. Kubrick hade avvisat den ursprungliga versionen av utkastet, skrivet av King, som en alltfor bokstavlig anpassning av romanen. [ 33 ] [ 34 ] Dessutom trodde filmskaparen inte pa spokhistorier eftersom det "skulle innebara mojligheten att det fanns nagot efter doden", och han trodde inte att det fanns nagot, "inte ens helvetet." Istallet verkade Johnson, som undervisade ett gotiskt romanseminarium vid University of California i Berkeley vid den tiden, battre lampad for projektet. [ 35 ] Innerst inne sag Johnson ner pa Stephen Kings litteratur; kort efter premiaren sa hon i en intervju med den parisiska tidningen Positif : [ 36 ]

” For oss ar "The Shining" (romanen) inte en del av den stora litteraturen. Den ar laskig, den ar effektiv och den fungerar utan vidare ... Men det ar just intressant att se hur en mycket dalig bok ocksa kan vara mycket effektiv. ... Det ar ganska pretentiost. Men det ar ocksa sant att man har mindre skrupler nar man forstor det: man ar medveten om att ett stort konstverk inte forstors. ?

Kubrick a sin sida var mer entusiastisk over manuskriptets mojligheter: [ 37 ]

” Det var forsta gangen som jag till slutet laste en roman som skickades till mig med tanke pa en eventuell filmatisering. Jag absorberades av dess lasning och det verkade for mig att dess plot, ideer och struktur var mycket mer fantasifulla an vanligtvis i skrackgenren; jag trodde att en bra film kunde komma darifran. ?

Inspelning [ redigera | redigera wikitext ]

Sida fran The Shining -manuset som lyfter fram tillagget av scenen "All work and no play makes Jack a dull boy".

The Shining hade en mycket lang och modosam produktionsperiod, ofta med mycket langa arbetsdagar. Inspelningen tog over ett ar att slutfora pa grund av Kubricks mycket metodiska natur. Skadespelaren Shelley Duvall kom inte overens med Kubrick och argumenterade ofta med honom pa inspelningen om repliker i manuset och hennes skadespelartekniker. Hon blev sa smaningom sa overvaldigad av stressen over sin roll att hon blev fysiskt sjuk i manader. Vid ett tillfalle var hon under sa mycket stress att hennes har borjade falla av. Inspelningsmanuset andrades standigt, ibland flera ganger om dagen, vilket gav mer stress. Nicholson blev sa smaningom sa frustrerad over det standigt foranderliga manuset att han brukade kasta bort kopiorna som produktionsteamet hade gett honom att memorera, med vetskap om att det skulle forandras anda. Han larde sig de flesta av sina repliker bara nagra minuter innan han filmade dem. Nicholson bodde i London med sin davarande flickvan Anjelica Huston och hennes yngre syster, Allegra, som vittnade om hans langa inspelningsdagar. [ 38 ] Joe Turkel uppgav i en intervju 2014 att de repeterade "barscenen" i sex veckor och att inspelningsdagen varade fran 9:00 till 22:30, med Turkel som minns att hans klader var blota av svett i slutet av dagens fotografering. Han beskrev det ocksa som sin favoritscen i filmen. [ 39 ]

For den sista Gold Room-sekvensen instruerade Kubrick statisterna (via megafon) att inte prata, "utan att mima konversation med varandra. Kubrick visste fran ar av granskning av tusentals filmer att statister ofta kunde mima sin verksamhet genom att nicka och anvanda stora gester som ser falska ut. Han sa till dem att agera naturligt for att ge scenen en skrammande kansla av tidsrealism nar Jack gar fran sjuttiotalet till det glada tjugotalet". [ 40 ]

For de internationella versionerna av filmen filmade Kubrick olika tagningar nar Wendy laser skrivmaskinsidorna som innehaller "Allt arbete och ingen lek gor Jack till en trakig pojke" pa olika sprak. For varje sprak anvandes ett lampligt formsprak: tyska ( Was du heute kannst besorgen, das verschiebe nicht auf morgen / "Skjut aldrig upp till imorgon vad som kan goras idag"), italienska ( Il mattino ha l'oro in bocca / "Morgonstund har guld i mun"), franska ( Un ≪Tiens≫ vaut mieux que deux ≪Tu l'auras≫ / "En 'here you go' ar vard mer an tva 'you'll have it'", motsvarigheten till "En fagel i handen ar battre an tio i skogen"), spanska ( No por mucho madrugar amanece mas temprano + / "Oavsett hur tidigt du gar upp kan du inte fa solen att ga upp tidigare.") [ 41 ]

Dorren som Jack hugger igenom med yxan nara slutet av filmen var verklig; Kubrick filmade ursprungligen denna scen med en falsk dorr, men Nicholson som hade arbetat som frivillig brandman i California Air National Guard [ 42 ] slet igenom den for snabbt. Jacks replik, "Heeeere's Johnny!", ar hamtad fran Ed McMahons introduktion till The Tonight Show Starring Johnny Carson , och improviserades av Nicholson. Kubrick, som hade bott i England en tid, var omedveten om replikens betydelse och anvande narapa en annan tagning. [ 43 ]

Under produktionen visade Kubrick David Lynchs Eraserhead (1977) for skadespelarna och teamet for att formedla den stamning han ville uppna for filmen. [ 44 ]

Steadicam [ redigera | redigera wikitext ]

The Shining var bland de tidiga filmerna (efter filmerna Bound for Glory , Maratonmannen och Rocky , alla slappta 1976), for att anvanda det nyutvecklade Steadicam , [ 45 ] ett stabiliserande faste for en filmkamera som mekaniskt separerar operatorens rorelse fran kamerans, vilket mojliggor smidiga rorelsebilder medan operatoren ror sig over en ojamn yta. Den kombinerar i huvudsak de stabiliserade stadiga bilderna fran ett vanligt faste med flytbarheten och flexibiliteten hos en handhallen kamera. Uppfinnaren av Steadicam, Garrett Brown , var starkt involverad i produktionen av The Shining . Brown har beskrivit sin spanning nar han tog sin forsta rundtur i uppsattningarna, vilket erbjod "ytterligare mojligheter for Steadicam". Denna visning overtygade Brown att bli personligen involverad i produktionen. Kubrick talade inte "bara om stuntbilder och trappor". Snarare skulle han anvanda Steadicam "som den var avsedd att anvandas ? som ett verktyg som kan hjalpa till att fa linsen dit den onskas i rum och tid utan de klassiska begransningarna for dolly och kran". Brown anvande en 18 mm Cooke-lins som tillat Steadicam att passera inom en tum av vaggar och dorrkarmar. [ 46 ] Brown publicerade en artikel i American Cinematographer om sin upplevelse, [ 47 ] och bidrog till ljudkommentaren till DVD-utgavan 2007.

Ahwahnee Hotels Great Lounge var till stor del modellen for Overlook Hotels Colorado Lounge-set.

Kubrick hjalpte personligen till att modifiera Steadicams videooverforingsteknik. Brown sager att hans egna formagor att driva Steadicam forfinades genom att arbeta med Kubricks film. For den har filmen utvecklade Brown en tvahandsteknik, vilket gjorde det mojligt for honom att halla kameran pa en hojd medan han panorerade och lutade kameran. Forutom att filma bilder bakifran mojliggjorde Steadicam fotografering i tranga rum utan att flytta vaggar eller backa kameran in i dorrar. Brown noterar att: [ 47 ]

” En av de mest omtalade scenerna i filmen ar den kusliga sekvensen som foljer Danny nar han trampar i hog hastighet genom korridor efter korridor pa sin plastcykel Big Wheel. Ljudsparet exploderar av ljud nar hjulen rullar over tragolv och ar plotsligt tyst nar det passerar over mattan. Vi behovde ha linsen bara nagra centimeter fran golvet och att resa snabbt precis bakom eller framfor cykeln. ?

Detta kravde att Steadicam var pa ett speciellt faste som liknade en rullstol, dar operatoren satt medan han drog en plattform med ljudmannen. Vikten pa riggen och dess passagerare visade sig vara for mycket for originaldacken, vilket resulterade i en punktering en dag som nastan orsakade en allvarlig krasch. Massiva dack monterades sedan pa riggen. Kubrick hade ocksa en mycket exakt hastighetsmatare monterad pa riggen for att duplicera det exakta tempot for en given scen sa att Brown kunde utfora pa varandra foljande identiska tagningar. [ 48 ] Brown diskuterar ocksa hur scenerna i hacklabyrinten spelades in med en Steadicam. [ 47 ]

Musik och soundtrack [ redigera | redigera wikitext ]

Den stilistiskt modernistiska konstmusik som Kubrick valt liknar den repertoar han forst utforskade i Ar 2001 ? ett rymdaventyr . Aven om repertoaren valdes av Kubrick, lamnades processen att matcha musikpassager till film nastan helt till musikredigeraren Gordon Stainforth, vars arbete med filmen ar kant for uppmarksamheten pa fina detaljer och anmarkningsvart exakt synkronisering utan overdriven skarvning. [ 49 ]

Soundtrackalbumet pa LP drogs tillbaka pa grund av problem med licensiering av musiken. [ 50 ] [ 51 ] LP-soundtracket utelamnar nagra latar som hors i filmen, och innehaller ocksa kompletta versioner av latar av vilka endast fragment hors i filmen.

Den icke-ursprungliga musiken pa soundtracket ar foljande: [ 52 ]

  1. Dies Irae -segment fran " Symphonie fantastique " av Hector Berlioz , framford av Wendy Carlos och Rachel Elkind
  2. "Lontano" av Gyorgy Ligeti , Ernest Bour dirigerar Sydvasttyska radions symfoniorkester (Wergo Records)
  3. "Music for Strings, Percussion and Celesta" av Bela Bartok , Herbert von Karajan dirigerar Berlinfilharmonikerna ( Deutsche Grammophon )
  4. "Utrenja" ? utdrag ur "Ewangelia" och "Kanon Paschy" av Krzysztof Penderecki , Andrzej Markowski dirigerar Warszawas nationella filharmoniska orkester (Polskie Nagrania Records)
  5. "The Awakening of Jacob", "De Natura Sonoris No. 1" (den senare inte pa soundtrackalbumet, Krakow Philharmonic Orchestra dirigerad av Henryk Czy?) och "De Natura Sonoris No. 2" av Krzysztof Penderecki (Warszawas nationella filharmoniska orkester, dirigerad av Andrzej Markowski, Polskie Nagrania Records)
  6. "Home", framford av Henry Hall och Gleneagles Hotel Band. Med tillstand av Decca Record Co. Remaster av Keith Gooden & Geoff Milne, 1977. (Decca DDV 5001/2)
  7. "Midnight, the Stars and You" av Harry M. Woods, Jimmy Campbell och Reg Connelly, framford av Ray Noble och hans orkester

Bland latar som inte fanns med pa soundtrackalbumet aterfinns:

  1. "It's All Forgotten Now" av Ray Noble, framford av Noble och hans orkester
  2. "Masquerade", framford av Jack Hylton och hans orkester
  3. "Kanon" (for strakorkester) av Krzysztof Penderecki
  4. "Polymorphia" (for strakorkester) av Krzysztof Penderecki, Krakows filharmoniska orkester under ledning av Henryk Czy?

Vid ankomsten till Elstree Studios visades Wendy Carlos och Rachel Elkind den forsta versionen av filmen av Kubrick: "Filmen var lite for lang. Det fanns stora sjok av scener som aldrig kom med i filmen. Det fanns en konstig och mystisk scen dar Jack Nicholson upptacker foremal som har arrangerats i hans arbetsutrymme i balsalen med pilar och saker. Han gar ner och tycker att han hor en rost och ett spoke kastar en boll tillbaka till honom. Inget av det kom med i den slutliga filmen. Vi musiksatte manga av dem. Vi visste inte sakert vad som skulle anvandas". [ 53 ] Efter att ha rakat ut for nagot liknande pa Clockwork Orange har Carlos sagt att hon var sa desillusionerad av Kubricks handlingar att hon lovade att aldrig arbeta med honom igen. Hon och Elkind hade overvagt rattsliga atgarder mot Kubrick, men eftersom inget formellt kontrakt fanns pa plats accepterade de motvilligt situationen. Carlos egen musik slapptes nastan i sin helhet 2005 som en del av hennes Rediscovering Lost Scores -samling. [ 54 ]

Premiar [ redigera | redigera wikitext ]

Till skillnad fran Kubricks tidigare verk, som fick publik genom ryktesvagen, hade The Shining premiar pa 10 biografer i New York City och Los Angeles pa Memorial Day-helgen och slapptes sedan som en rikstackande film inom en manad. [ 55 ] [ 56 ] Den europeiska utgavan av The Shining nagra manader senare var 25 minuter kortare pa grund av Kubricks borttagning av de flesta scener som agde rum utanfor hotellets omgivningar.

Efterredigering [ redigera | redigera wikitext ]

Efter premiaren och en vecka in i den allmanna korningen (med en speltid pa 146 minuter) klippte Kubrick bort en scen i slutet som agde rum pa ett sjukhus. Scenen visar Wendy i en sang pratande med Mr. Ullman som forklarar att Jacks kropp inte kunde hittas; han ger sedan Danny en gul tennisboll, formodligen samma som Jack kastade i hotellet. Denna scen klipptes darefter fysiskt bort ur kopiorna av filmmaskinarbetare och skickades tillbaka till studion pa order av Warner Bros., filmens distributor. Detta minskade filmens speltid till 144 minuter. Roger Ebert kommenterade: [ 57 ]

” Om Jack verkligen fros ihjal i labyrinten, hittades naturligtvis hans kropp ? och forr snarare an senare, eftersom Dick Hallorann varnade skogsvaktarna for allvarliga problem pa hotellet. Om Jacks kropp inte hittades, vad hande med den? Var den aldrig dar? Var den absorberad i det forflutna och forklarar det Jacks narvaro i det sista fotografiet av en grupp hotellfestgaster 1921? Fanns Jacks valdsamma jakt pa sin fru och sitt barn helt i Wendys fantasi, eller Dannys, eller deras? ... Kubrick gjorde klokt i att ta bort den epilogen. Det blev for manga delar i historien. Pa nagot satt ar det nodvandigt for oss att tro att de tre medlemmarna i familjen Torrance faktiskt bor pa hotellet under den vintern, vad som an hander eller vad de an tror hander. ?

Den allmanna uppfattningen bland dem som sag de forsta forestallningarna var att filmen var battre utan den eftersom att behalla den skulle forsvaga Overlooks hot mot familjen och aterinfora Ullman, som knappt hade haft en ledande roll i berattelsen, i konflikten. [ 58 ] Medforfattaren Diane Johnson avslojade att Kubrick hade en viss "medkansla" fran borjan for Wendy och Dannys ode, och i den meningen skulle sjukhusscenen ge en kansla av en atergang till normalitet. Johnson var a andra sidan for ett mer tragiskt slut: hon foreslog till och med Danny Torrances dod. Enligt Shelley Duvall "hade Kubrick fel, eftersom scenen forklarade nagra viktiga saker, till exempel betydelsen av den gula bollen och den roll som hotellchefen spelade i intrigerna." [ 58 ] Kubrick bestamde sig for att filmen fungerade battre utan scenen. [ 59 ]

Europeisk version [ redigera | redigera wikitext ]

For releasen i Europa klippte Kubrick bort cirka 25 minuter fran filmen. [ 60 ] [ 61 ] [ 62 ] De borttagna scenerna inkluderade:

  • Ett langre mote mellan Jack och Watson pa hotellet.
  • Danny tas om hand av en lakare (Anne Jackson), inklusive referenser till Tony och hur Jack en gang skadade Danny i ett berusat raseri.
  • Fler bilder av Halloranns forsok att komma till hotellet under snostormen, inklusive en sekvens med en garagevakt ( Tony Burton ).
  • Utokade dialogscener pa hotellet.
  • En scen dar Wendy upptacker en grupp skelett i hotellets lobby under slutscenen.

Jackson och Burton krediteras i den europeiska versionen, trots att deras scener har strukits fran filmen. Enligt Harlan bestamde sig Kubrick for att klippa bort nagra sekvenser eftersom filmen "inte mottogs sarskilt val", och aven efter att Warner Brothers hade klagat pa dess tvetydighet och langd. [ 63 ]

Scenen dar Jack skriver tvangsmassigt pa skrivmaskinen "Allt arbete och ingen lek gor Jack till en trakig pojke" togs om ett antal ganger, men spraket andrades i den maskinskrivna kopian till italienska, franska, spanska och tyska for att matcha respektive dubbade sprak. [ 41 ]

Tre alternativa tagningar anvandes i en brittisk tv-reklam. [ 64 ]

DVD [ redigera | redigera wikitext ]

Den amerikanska TV-premiaren av The Shining (pa ABCs Friday Night Movie den 6 maj 1983) [ 65 ] borjade med en skylt dar det stod: "Kvallens film handlar om det overnaturliga, da en besatt man forsoker forgora sin familj." [ 66 ] Med filmens tvetydigheter ar det inte kant hur Kubrick kande for eller om han holl med om denna kungorelse. Skylten sa ocksa att filmen hade redigerats for TV och varnade for innehallet. [ 64 ]

DVD-skivorna innehaller en osminkad 33-minuters dokumentar gjord av Kubricks dotter Vivian (som var 17 nar hon filmade den) med titeln Making The Shining , som ursprungligen visades pa brittisk TV 1980. Hon spelade ocksa in ett ljudkommentarspar pa sin dokumentar for DVD-utgavan. Den forekommer aven pa utgavor av The Shining pa DVD fore 2007, aven om de flesta DVD-skivor med Kubrick-filmer innan dess saknade dokumentarer eller ljudkommentarer. Den har nagra arliga intervjuer och mycket privata stunder som fangats under inspelningen, till exempel argument mellan skadespelare och regissor, stunder av en no-nonsense Kubrick som regisserar sina skadespelare, Scatman Crothers som overvaldigas av kanslor under sin intervju, Shelley Duvall som kollapsar av utmattning pa inspelningen och Jack Nicholson som njuter av att spela upp infor kameran.

I maj 2019 meddelades att filmen skulle slappas pa Ultra HD Blu-ray i oktober. Utgavan innehaller en 4K-remaster med en 4K-skanning av det ursprungliga 35 mm-negativet. Filmskaparen Steven Spielberg och Kubricks tidigare personliga assistent Leon Vitali hjalpte Warner Bros. i masteringprocessen. Detta ar samma klippning och 4K-restaurering som visades pa filmfestivalen i Cannes 2019. Enligt det officiella pressmeddelandet ar den officiella kortiden i full langd 146 minuter. [ 67 ]

Annonskampanjer [ redigera | redigera wikitext ]

Olika filmaffischer anvandes under den ursprungliga internationella utgivningsperioden 1980?1981, [ 68 ] [ 69 ] [ 70 ] [ 71 ] [ 72 ] men i USA, dar filmen forst hade premiar, designades den primara affischen och tidningsannonsen av den kanda Hollywood-grafiska formgivaren Saul Bass . [ 69 ] [ 73 ] [ 74 ] [ 75 ] [ 76 ] [ 77 ] Bass och Kubrick gick enligt uppgift igenom over 300 potentiella monster innan de bestamde sig for den slutliga designen av ett oroande, argt utseende, underbelyst, pointillistiskt dockliknande ansikte (som inte visas i filmen) som kikar genom bokstaverna "", med "SHiNiNG" nedan, med mindre bokstaver. Overst pa affischen finns orden "A MASTERPIECE OF MODERN HORROR", med krediterna och annan information langst ner. [ 69 ] [ 76 ] [ 77 ]

Korrespondensen mellan de tva mannen under designprocessen finns bevarad, inklusive Kubricks handskrivna kritik av Bass olika foreslagna monster. Bass tankte ursprungligen att affischen skulle vara svart pa en rod bakgrund, men till Bass bestortning valde Kubrick att gora bakgrunden gul. Som svar bestallde Bass en liten, silkscreenad upplaga av sin originalversion, som ocksa saknar slogan "masterverk av modern skrack" och har krediterna i ett kompakt vitt block langst ner. [ 69 ] [ 76 ] [ 77 ]

I popularkultur [ redigera | redigera wikitext ]

Tvillingarna Gradys klanningar i Los Angeles County Museum of Art (2013). Dessa kom att, liksom uttrycken "Heeere's Johnny!" och "Redrum", bli parodierade och refererade i popularkulturella sammanhang. [ 78 ] [ 79 ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”The Shining” (pa engelska). Box Office Mojo. 23 maj 1980 . http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=shining.htm . Last 10 september 2016 .  
  2. ^ ”Directors' top 100” . BFI . Arkiverad fran originalet den 25 februari 2021 . https://web.archive.org/web/20210225010816/https://www2.bfi.org.uk/films-tv-people/sightandsoundpoll2012/directors . Last 31 mars 2022 .  
  3. ^ Landrum, Jonathan Jr. (12 december 2018). ”'Jurassic Park,' 'Shining' added to National Film Registry” . Arkiverad fran originalet den 12 december 2018 . https://web.archive.org/web/20181212090412/https://apnews.com/64bed08db5f44f69a34bd2e9678f5d40 . Last 12 december 2018 .  
  4. ^ ”Those Two Scary Girls from The Shining” . 26 mars 2006. Arkiverad fran originalet den 3 februari 2014 . https://web.archive.org/web/20140203005516/http://www.weht.net/Those_Two_Scary_Girls_from_The_Shining.html . Last 1 februari 2014 .  
  5. ^ Bosworth, Patricia (255). Diane Arbus: a biography . W. W. Norton & Company. ISBN 978-0-393-31207-2  
  6. ^ Olson, Danel (2015). The Shining: Studies in the Horror Film . Lakewood, CO: Centipede Press. sid. 503?532. ISBN 978-1613470695  
  7. ^ [ a b ] Webster, Patrick (2010). Love and Death in Kubrick: A Critical Study of the Films from Lolita Through Eyes Wide Shut . McFarland. sid. 115. ISBN 978-0786459162  
  8. ^ Kolker, Robert (2011). A Cinema of Loneliness: Penn, Stone, Kubrick, Scorsese, Spielberg, Altman . Oxford University Press. sid. 178. ISBN 978-0-19-973888-5   och andra.
  9. ^ LoBrutto, Vincent (1999). Stanley Kubrick, A Biography . Boston: Da Capo Press . sid. 412. ISBN 978-0306809064  
  10. ^ Duncan, Paul (2003). Stanley Kubrick: The Complete Films . Beverly Hills, California: Taschen GmbH. sid. 9. ISBN 978-3836527750  
  11. ^ ”A Horror Classic To Remember: The Shining” . 22 oktober 2020. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709184416/https://www.novelsuspects.com/excerpts/the-shining/ . Last 5 juli 2021 .  
  12. ^ ”5 Fun Facts About The Shining” . Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709190640/https://www.viddy-well.com/top-5/fun-facts-about-the-shining . Last 5 juli 2021 .  
  13. ^ ”Guion - El Resplandor de Stanley Kubrick” . 16 januari 2013. Arkiverad fran originalet den 16 januari 2013 . https://web.archive.org/web/20130116132821/http://es.scribd.com/doc/26865046/GUION-EL-RESPLANDOR-de-Stanley-Kubrick .  
  14. ^ ”Stephen King at the Movies” (pa spanska). New York York: Starlog Press. 1986. Arkiverad fran originalet den 28 september 2022 . https://web.archive.org/web/20220928102516/https://www.apocatastasis.com/kubrick-el-resplandor.php#axzz1qpegVTyp .  
  15. ^ ”How AHS' Jessica Lange Was Almost In The Shining (& Why She Wasn't Cast)” . 30 december 2020. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709184324/https://screenrant.com/shining-movie-wendy-torrance-duvall-jessica-lange/ . Last 5 januari 2021 .  
  16. ^ ”La cruel tortura de Stanley Kubrick: asi destruyo a Shelley Duval en el rodaje de 'El resplandor'” . 7 mars 2020. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709183735/https://www.larazon.es/cultura/20200307/jqr5u7hwazhv7mgmhzsyqqt57u.html . Last 5 juli 2021 .  
  17. ^ ”Stanley Kubrick, el tirano que llevo a la depresion a Shelley Duvall y saco de quicio a Stephen King” . 25 augusti 2020. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709190752/https://www.elmundo.es/loc/celebrities/2020/08/26/5f27e80efdddffe0b48b45d0.html . Last 5 juli 2021 .  
  18. ^ ”¿Por que Shelley Duvall quedo traumatizada durante el rodaje de 'El resplandor'?” . 1 maj 2021. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709184207/https://www.lavanguardia.com/cultura/cine/20210502/7409753/shelley-duvall-traumatizada-rodaje-el-resplandor.html . Last 5 juli 2021 .  
  19. ^ ”Shelley Duvall desvela los traumas que le dejo rodar 'El resplandor' para Kubrick” . 15 februari 2021. Arkiverad fran originalet den 15 februari 2021 . https://web.archive.org/web/20210215162341/https://www.abc.es/play/cine/noticias/abci-shelley-duvall-desvela-traumas-dejo-rodar-resplandor-para-kubrick-202102151709_noticia.html . Last 5 juli 2021 .  
  20. ^ Gittell, Noah (17 mars 2017). ”Let's try that again … the most difficult scenes to film in cinema history” . The Guardian . https://amp.theguardian.com/film/filmblog/2017/mar/31/most-difficult-scenes-ever-filmed-cinema-history . Last 10 mars 2022 .  
  21. ^ LoBrutto, s. 420
  22. ^ ”Asi es el nino de 'El resplandor' en la actualidad” . 29 oktober 2017. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709183613/https://www.lavanguardia.com/cultura/20171030/432466314934/danny-lloyd-nino-el-resplandor.html . Last 5 juli 2021 .  
  23. ^ ”Kubrick's The Shining ? Closing Day” . Arkiverad fran originalet den 19 december 2013 . https://web.archive.org/web/20131219031116/http://idyllopuspress.com/idyllopus/film/shining_closing_day.htm .  
  24. ^ ”Stanley Kubrick on the burned down set of The Shining ” . Arkiverad fran originalet den 13 mars 2017 . https://web.archive.org/web/20170313220526/http://filmmakeriq.com/images/stanley-kubrick-on-the-burnt-down-set-of-the-shining/ . Last 13 mars 2017 .  
  25. ^ ”Kubrick at Elstree: The fire that almost axed The Shining” . 3 oktober 2014. Arkiverad fran originalet den 16 oktober 2017 . https://web.archive.org/web/20171016152112/http://www.bbc.co.uk/programmes/p027vf9p . Last 13 mars 2017 .  
  26. ^ ”Gilbert Stanley Underwood” . National Park Service: The First 75 Years . https://www.nps.gov/parkhistory/online_books/sontag/underwood.htm . Last 16 februari 2023 .  
  27. ^ ”The Shining: The Movie's BiggestChanges From The Book” . Screen Rant. 7 september 2019 . https://screenrant.com/shining-movie-book-changes-differences/ . Last 1 november 2023 .  
  28. ^ ”Ridley Scott Reveals Stanley Kubrick Gave Him Footage From 'The Shining' for 'Blade Runner' Ending” . Arkiverad fran originalet den 14 januari 2016 . https://web.archive.org/web/20160114141701/https://hollywoodreporter.com/news/ridley-scott-reveals-stanley-kubrick-847447 . Last 12 juni 2017 .  
  29. ^ Tormo, Luis (16 juni 2019). ”El resplandor (The shining, 1980) de Stanley Kubrick” . Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709190945/https://luistormo.com/2019/06/16/el-resplandor-the-shining-1980-de-stanley-kubrick/ . Last 5 juli 2021 .  
  30. ^ Robey, T.. ”Kubrick's Neglected Masterpiece” . Arkiverad fran originalet den 27 september 2015 . https://web.archive.org/web/20150927015549/http://www.telegraph.co.uk/culture/4524037/Barry-Lyndon-Kubricks-neglected-masterpiece.html .  
  31. ^ Kermode, Mark (2003). The Exorcist . British Film Institute . sid. 23. ISBN 978-0-85170-967-3 . https://books.google.com/books?id=jLiUKCPQWj8C&pg=PA23  
  32. ^ Jan Gilbert (28 februari 2010). ”Jan Harlan (producer) ? The Shining, Eyes Wide Shut, etc” . Arkiverad fran originalet den 1 augusti 2014 . https://web.archive.org/web/20140801023401/http://mymoviemundo.com/producer/jan-harlan-producer-the-shining-eyes-wide-shut-etc . Last 14 augusti 2014 .  
  33. ^ ”First page of 'The Shining' screenplay as written by Stephen King” . 22 juni 2015. Arkiverad fran originalet den 4 augusti 2021 . https://web.archive.org/web/20210804195149/https://www.reddit.com/r/movies/comments/3apek8/first_page_of_the_shining_screenplay_as_written/ . Last 4 augusti 2021 .  
  34. ^ ”The Shining's Original Script DIDN'T Kill Dick Hallorann (Why It Changed)” . 9 september 2020. Arkiverad fran originalet den 9 juli 2021 . https://web.archive.org/web/20210709183255/https://screenrant.com/shining-movie-original-script-no-dick-hallorann-death-explained/ . Last 5 juli 2021 .  
  35. ^ ”The Kubrick Site: Kubrick speaks in regard to 'The Shining'” . Arkiverad fran originalet den 3 juli 2007 . https://web.archive.org/web/20070703101856/http://www.visual-memory.co.uk/amk/doc/interview.ts.html . Last 20 januari 2009 .  
  36. ^ Diane Johnson a Denis Barbier. Positif , num. 238, januari 1981.
  37. ^ Stanley Kubrick a Vicente Molina Foix, El Pais (Artes), num. 59; Madrid, 20 december 1980
  38. ^ Huston, Allegra (2009). Love Child, a Memoir of Family Lost and Found . Simon & Schuster. sid. 214  
  39. ^ ”Joe Turkel, Co Star of "Blade Runner" and "The Shining", at Days Of The Dead Horror Con” . 6 oktober 2014. Arkiverad fran originalet den 7 november 2022 . https://web.archive.org/web/20221107054641/https://www.youtube.com/watch?v=g3B10XziCZU%3Ft%3D50s . Last 6 september 2023 .  
  40. ^ LoBrutto, p. 437
  41. ^ [ a b ] Hooton, Christopher (11 juni 2015). ”Read the alternative phrases to 'All work and no play makes Jack a” . The Independent . Arkiverad fran originalet den 1 februari 2017 . https://web.archive.org/web/20170201235247/http://www.independent.co.uk/arts-entertainment/films/news/read-the-alternative-phrases-to-all-work-and-no-play-makes-jack-a-dull-boy-stanley-kubrick-10312563.html . Last 19 januari 2017 .  
  42. ^ McGilligan, Patrick (1996). Jack's Life: A Biography of Jack Nicholson . W. W. Norton & Company. sid. 126. ISBN 0-393-31378-6 . https://books.google.com/books?id=AdQDYqBmmJYC . Last 26 september 2019  
  43. ^ Jack Nicholson in interview with Michel Ciment in Kubrick: The Definitive Edition sid. 198
  44. ^ Roberts, Chris. ”Eraserhead, The Short Films Of David Lynch” . Arkiverad fran originalet den 12 december 2013 . https://web.archive.org/web/20131212011426/http://www.uncut.co.uk/david-lynch/eraserhead-the-short-films-of-david-lynch-review . Last 28 augusti 2012 .  
  45. ^ Serena Ferrara, Steadicam: Techniques and Aesthetics (Oxford: Focal Press, 2000), 26?31.
  46. ^ LoBrutto, p. 426
  47. ^ [ a b c ] Brown, G. (1980) The Steadicam and The Shining. American Cinematographer. Reproduced at [1] without issue date or pages given
  48. ^ LoBrutto, sid. 436
  49. ^ Barham, J.M. (2009). ”Incorporating Monsters: Music as Context, Character and Construction in Kubrick’s The Shining ” . Terror Tracks: Music and Sound in Horror Cinema . Equinox Press. sid. 137?170. ISBN 978-1845532024 . http://epubs.surrey.ac.uk/1956/ . Last 20 juli 2017  
  50. ^ Gengaro, Christine Lee (2013). Listening to Stanley Kubrick: The Music in His Films . Rowman & Littlefield . sid. 190. ISBN 978-0810885646  
  51. ^ LoBrutto, Vincent (1999). Listening to Stanley Kubrick: The Music in His Films . Da Capo Press. sid. 448. ISBN 978-0306809064  
  52. ^ Sbravatti, Valerio (30 maj 2010). ”The Music in The Shining ” . Arkiverad fran originalet den 24 oktober 2018 . https://web.archive.org/web/20181024042850/http://www.archiviokubrick.it/risorse/saggi/The_Music_in_The_Shining.pdf .  
  53. ^ LoBrutto, p. 447
  54. ^ ”Wendy Carlos, Lost Scores 2” . Arkiverad fran originalet den 9 september 2016 . https://web.archive.org/web/20160909052702/http://www.wendycarlos.com/+rls2.html . Last 10 september 2016 .  
  55. ^ LoBrutto, Vincent. Stanley Kubrick: A Biography , sid. 449
  56. ^ ”All-Time Opening Weekends: 50 Screens or Less”. Daily Variety : sid. 24. 4 september 1994.  
  57. ^ Ebert, Roger (18 juni 2006). ”The Shining (1980)” . Arkiverad fran originalet den 4 januari 2011 . https://web.archive.org/web/20110104151920/http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20060618%2FREVIEWS08%2F606180302 . Last 1 november 2020 .  
  58. ^ [ a b ] ”The hospital scene” (pa engelska). The Shining. Visual differences between versions . Arkiverad fran originalet den 26 december 2016 . https://web.archive.org/web/20161226204709/http://homepages.ihug.co.nz/~butting/shining/hospital.html . Last 5 maj 2012 .  
  59. ^ Gray, Stuart. ”'The Shining' A Rough Guide” (pa engelska). Arkiverad fran originalet den 28 april 2012 . https://web.archive.org/web/20120428100346/http://theshining.20m.com/ . Last 6 maj 2012 .  
  60. ^ Combs, Richard (November 1980). ”The Shining” (pa engelska). Monthly Film Bulletin 47 (562): sid. 221. Arkiverad fran originalet den 14 november 2020 . https://web.archive.org/web/20201114040141/http://sightandsounddigital.bfi.org.uk/custompages/SightAndSound/subscribe.aspx . Last 14 november 2020 .  
  61. ^ ”Shine On...and Out” . Arkiverad fran originalet den 20 oktober 2016 . https://web.archive.org/web/20161020151547/http://www.visual-memory.co.uk/sk/films/cutshining.htm . Last 4 april 2017 .  
  62. ^ Wurm, Gerald (30 november 2010). ”Shining (Comparison: International Version - US Version) - Movie-Censorship.com” . Arkiverad fran originalet den 14 juli 2011 . https://web.archive.org/web/20110714122053/http://movie-censorship.com/report.php?ID=1215 . Last 29 januari 2011 .  
  63. ^ Wigley, Samuel (1 juni 2015). ”Producing The Shining: Jan Harlan on Kubrick” . British Film Institute . Arkiverad fran originalet den 6 september 2015 . https://web.archive.org/web/20150906164710/http://www.bfi.org.uk/news/producing-shining-jan-harlan-kubrick . Last 4 oktober 2015 .  
  64. ^ [ a b ] Gerke, Greg (14 augusti 2011). ”On Newfound Footage from Stanley Kubrick's The Shining” . Arkiverad fran originalet den 6 april 2017 . https://web.archive.org/web/20170406111522/https://bigother.com/2011/08/14/on-newfound-footage-from-stanely-kubricks-the-shining/ . Last 5 april 2017 .  
  65. ^ Crist, Judith (30 april 1983). ”This Week's Movies”. TV Guide : sid. A5?A6.  
  66. ^ ”Opening teaser for the network television airing... ? the-overlook-hotel” (pa engelska). Arkiverad fran originalet den 8 april 2017 . https://web.archive.org/web/20170408171621/http://www.theoverlookhotel.com/post/123747281568/opening-teaser-for-the-network-television-airing . Last 8 april 2017 .  
  67. ^ ”The Shining 4K Blu-ray” . Arkiverad fran originalet den 26 maj 2019 . https://web.archive.org/web/20190526185929/https://www.blu-ray.com/news/?id=25112 . Last 8 augusti 2019 .  
  68. ^ ”WarnerBros.com The Shining Movies Gallery” . Arkiverad fran originalet den 2 november 2019 . https://web.archive.org/web/20191102015010/https://www.warnerbros.com/movies/shining/#gallery . Last 28 oktober 2019 .  
  69. ^ [ a b c d ] ”The Shining Vintage Movie Posters Original Film Posters @ Film Art Gallery” . Arkiverad fran originalet den 11 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191011062503/https://filmartgallery.com/collections/the-shining . Last 18 oktober 2019 .  
  70. ^ ”The Shining (1980) ? Photo Gallery ? Poster” . Arkiverad fran originalet den 12 november 2019 . https://web.archive.org/web/20191112073445/https://www.imdb.com/title/tt0081505/mediaindex?refine=poster&ref_=ttmi_ref_pos . Last 18 oktober 2019 .  
  71. ^ Matthews, Becky. ”Stanley Kubrick: The Exhibition, 26 apr?15 sep, 2019 London Cheapo” . Arkiverad fran originalet den 11 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191011071718/https://londoncheapo.com/events/stanley-kubrick-exhibition/ . Last 18 oktober 2019 .  
  72. ^ ”Imgur: The magic of the Internet [wnJU3Yu ”]. 16 april 2017. Arkiverad fran originalet den 12 november 2019 . https://web.archive.org/web/20191112073539/https://imgur.com/wnJU3Yu . Last 12 oktober 2019 .  
  73. ^ ”Florida Today from Cocoa, Florida on June 26, 1980 · Page 4D” . 26 augusti 1980. Arkiverad fran originalet den 11 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191011071719/https://www.newspapers.com/newspage/125195924/ . Last 18 oktober 2019 .  
  74. ^ ”Asbury Park Press from Asbury Park, New Jersey on July 3, 1980 · Page 87” . 3 juli 1980. Arkiverad fran originalet den 11 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191011071719/https://www.newspapers.com/newspage/148242254/ .  
  75. ^ ”The Cincinnati Enquirer from Cincinnati, Ohio on July 24, 1980 · Page 67” . 24 juli 1980. Arkiverad fran originalet den 11 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191011071720/https://www.newspapers.com/newspage/101402272/ .  
  76. ^ [ a b c ] Gosling, Emily (3 juni 2015). ”Saul Bass' rejected designs for The Shining, with notes from Kubrick” . Arkiverad fran originalet den 10 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191010172535/https://www.itsnicethat.com/articles/saul-bass-the-shining . Last 18 oktober 2019 .  
  77. ^ [ a b c ] Kardoudi, Omar (8 augusti 2014). ”Making the poster of The Shining was as intense as the movie itself” . Arkiverad fran originalet den 10 oktober 2019 . https://web.archive.org/web/20191010180211/https://gizmodo.com/kubrick-and-bass-intense-creative-process-making-the-sh-1618114464 . Last 18 oktober 2019 .  
  78. ^ ”Redrum ant Then Some: 7 Movies Influenced by 'The Shining'” . The New York Times. 1 november 2019 . https://www.nytimes.com/2019/11/01/movies/the-shining-doctor-sleep.html . Last 1 november 2023 .  
  79. ^ ”Geklaute Filmszenen” (pa tyska). Spiegel. 14 september 2011 . http://www.spiegel.de/einestages/geklaute-filmszenen-a-947325.html . Last 3 november 2015 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Stanley Kubrick
1950-talet
Fear and Desire (1953)  · Dodande karlek (1955)  · Spelet ar forlorat (1956)  · Arans vag (1957)
1960-talet
Spartacus (1960)  · Lolita (1962)  · Dr. Strangelove (1964)  · Ar 2001 ? ett rymdaventyr (1968)
1970-talet
1980-talet
1990-talet
Kortfilmer
Day of the Fight (1951)  · Flying Padre (1951)  · The Seafarers (1953)
Relaterade filmer
Ovrigt
Auktoritetsdata


Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Shining_(film)&oldid=54345460 ”