Sankta Therese av Jesusbarnet
Jungfru , Mystiker , Kyrkolarare
Fodd	2 januari 1873 Alencon , Frankrike
Dod	30 september 1897 (24 ar) Lisieux , Frankrike
Vordas inom	Romersk-katolska kyrkan
Saligforklarad	29 april 1923 av Pius XI
Helgonforklarad	17 maj 1925 av Pius XI
Forklarad kyrkolarare	19 oktober 1997 , Peterskyrkan av Johannes Paulus II
Helgedom	Basilique de Sainte-Therese, Lisieux , Frankrike
Helgondag	1 oktober
Attribut	Iford karmeliternas ordensdrakt; rosor , krucifix
Skyddshelgon  for	Florister; AIDS-sjuka; foraldralosa; missionarer

Therese av Jesusbarnet (egentligen Marie-Francoise-Therese Martin ), aven Therese av Lisieux och Therese av Jesusbarnet och av det Heliga Anletet , emellanat kallad ”Lilla Teresa”, fodd 2 januari 1873 i Alencon , Frankrike , dod 30 september 1897 i Lisieux , Frankrike, var en fransk karmelitnunna och blev helgonforklarad samt erkand som kyrkolarare ? en av endast fyra kvinnor. Hon ar aven kand som "Jesus lilla blomma". ^{[ 1 ]}

Barn- och ungdomsar [ redigera | redigera wikitext ]

Therese av Jesusbarnet foddes i Alencon i Frankrike som dotter till helige Louis Martin , en klockmakare, och heliga Marie-Zelie Guerin , en spetsmakare. ^{[ 2 ]} Louis hade forsokt bli munk, men fick inte bli det da han inte kunde nagot latin. Zelie fick inte bli nunna eftersom hon inte ansags ha en kallelse; istallet bad hon Gud att ge henne manga barn och lata dem alla vigas till Gud. Louis och Zelie traffades 1858 och gifte sig bara tre manader senare. ^{[ 3 ]} De fick nio barn, av vilka endast fem dottrar levde till vuxen alder ? Marie, Pauline, Leonie, Celine och Therese. Therese var deras yngsta barn. Zelies spetsforetag var sa framgangsrik att Louis salde sitt klockmakeri till sin syskonson och tog hand om resorna i spetsmakeriet. Zelie dog av brostcancer 1877, nar Therese bara var fyra ar, och Louis salde da spetsmakeriet och flyttade till Lisieux, i Calvados i Normandie , dar Zelies bror Isidore Guerin, farmaceut, bodde med sin fru och sina tva barn.

Therese studerade vid det benediktinska klostret Notre Dame du Pre. Nar hon var nio ar gammal gick hennes aldre syster Pauline, som agerat i mors stalle for henne, in i Lisieux karmelitkloster. Therese ville ocksa ga in i Karmel, men fick veta att hon var for ung. Vid fjorton ars alder, da hennes syster Marie gick in i samma kloster, fornyade hon sina forsok att trada in i orden, men prastsuperiorn for klostret tillat det inte pa grund av hennes laga alder. Senare tog hennes far med henne pa en vallfard till Rom och under en allman audiens hos paven Leo XIII fragade hon honom om hon kunde fa trada in i Karmel vid femton ars alder, varpa paven svarade: "Na, mitt barn, gor vad superiorn bestammer." ^{[ 4 ]}

Kort darefter tillat biskopen i Bayeux priorinnan att ta emot Therese och i april 1888 blev hon en karmelitisk postulant . Aret darpa fick hennes far en stroke och flyttades till ett privat sanatorium, Bon Saveur vid Caen , dar han stannade i tre ar innan han atervande till Lisieux 1892. Han dog 1894 och Celine, som hade tagit hand om sin far, gick den 14 september samma ar in i samma karmelitkloster som sina systrar. Deras kusin Marie Guerin gick in 1895. Leonie blev, efter flera misslyckade forsok syster Francoise-Therese, nunna i visitationssystrarna i Caen . ^{[ 5 ]}

Den lilla vagen [ redigera | redigera wikitext ]

Therese ar kand for sin "lilla vag". ^{[ 6 ]} I sin stravan efter helighet insag hon att det inte var nodvandigt att gora heroiska ting eller "stora garningar" for att na helighet och uttrycka sin karlek till Gud. Hon skrev,

"Karlek visar sig i garningar, sa hur ska jag visa min karlek? Stora garningar ar forbjudna for mig. Det enda sattet jag kan visa min karlek ar genom att sprida blommor och dessa blommor ar varje litet offer, varje blick och ord, och att gora de minsta sakerna for karleken."

Denna "lilla vag" visade sig ocksa i hur hon tog sig an andligheten: ^{[ 7 ]}

"Ibland nar jag laser andliga traktater, dar perfektionen visar sig med tusen hinder och en hel legion av illusioner runtomkring den, blir mitt stackars lilla sinne uttrottat. Sa stanger jag den larda boken, som lamnat mitt huvud splittrat och mitt hjarta uttorkat, och tar tag i den Heliga Skriften . Da verkar allting ljust, ett enda ord oppnar upp oandliga horisonter for min sjal och perfektionen verkar enkel. Jag ser att det rackar att inse sin intighet och ge sig sjalv helt, som ett barn, i den gode Gudens armar. Jag glader mig at att vara liten och lamnar de fina bockerna som jag inte kan forsta at stora sjalar och forstand, eftersom 'endast barn, och de som ar som dem, blir inslappta till den himmelska maltiden.'"

Passager som denna har lamnat Therese oppen for anklagelser om en overdrivet sentimental och till och med barnslig spiritualitet. Hennes forsvarare menar dock att hon ville utveckla en vag till det andliga livet som var forstaelig och mojlig att ga for alla som valde att gora sa, oavsett sofistikation eller utbildning.

Detta ar uppenbart i hennes syn pa bonen: ^{[ 8 ]}

"For mig ar bonen en hjartats rorelse; den ar en enkel syn riktad mot Himmelen, den ar ett rop av igenkannande och karlek, som omfamnar saval provning som gladje; sa att saga, nagot adelt, overnaturligt, som forstorar min sjal och forenar det med Gud.... Jag har inte modet att leta genom bocker efter vackra boner.... Jag gor som ett barn som inte lart sig lasa, jag sager bara till Herren allt vad jag vill och Han forstar mig."

Jesusbarnet och Det Heliga Anletet [ redigera | redigera wikitext ]

Therese gick in i karmelitorden 1889 med namnet "av Jesusbarnet och det Heliga Anletet". Detta namn kom senare ses som en reflektion av tva sidor av hennes karaktar: hon var Jesusbarnets leksak, men var ocksa beredd att lida den overgivelse som Veronikas svetteduk gav uttryck for. I sin dikt "Min Himmel harnere", skriven 1895, ger hon uttryck for uppfattningen att genom den gudomliga foreningen av karlek tar sjalen pa sig Kristi likhet. Genom att begrunda de lidanden som foljde Jesu Heliga Anlete, kande hon att hon kunde narma sig Jesus annu mer. ^{[ 9 ]}

Devotionen till Jesu Heliga Anlete hade paborjats av en annan karmelitnunna, syster Marie av S:t Petrus i Tours 1844 och beframjades av Leo Dupont , aven kand som Det Heliga Anletets apostel som grundade "Det Heliga Anletets arkekonfraternitet" i Tours 1851 . ^{[ 10 ]} Devotionen godkandes av paven Leo XIII 1855. ^{[ 11 ]} Heliga Therese introducerades till devotionen genom sin blodsyster Pauline, syster Agnes av Jesus. S:ta Therese skrev manga boner for att uttrycka sin hangivelse till det Heliga Anletet. Hon skrev orden "Gor sa att jag liknar dig, Jesus!" pa ett litet kort, satte pa ett frimarke med det Heliga Anletet och faste det i en liten behallare over sitt hjarta eftersom det Heliga Anletets medaljong vid den tiden inte existerade. I augusti 1895 skrev hon i sin "Sang till det Heliga Anletet":

"Jesus, Din obeskrivliga bild ar stjarnan som leder mina steg. Ah, Du vet, Ditt Anlete ar for mig Himmelriket pa jorden. Min karlek upptacker Ditt Anletes charm smyckad med tarar. Jag ler genom mina egna tarar nar jag begrundar dina sorger."

S:ta Therese betonade Guds nad i bade fodelse- och passionsnarrativen i evangeliet . Hon skrev: ^{[ 12 ]}

Han ser det vanstallt, tackt med blod!.... oigenkannligt!.... Och anda skakar inte det gudomliga Barnet; detta ar vad han valjer for att visa sin karlek.

Hon komponerade aven en bon till det Heliga Anletet for syndare: ^{[ 13 ]}

Evige Fader, da Du har givit mig Din Gudomliga Sons dyrkansvarda Anlete till arv, sa offrar jag det Anletet till Dig och jag ber Dig att du glommer otacksamheten hos sjalar helgade at Dig och att du forlater alla arma syndare i utbyte mot detta mynt av oandligt varde.

Eftersom S:ta Therese dog 1897 sag hon inte Secondo Pias fotografi fran 1898 av Jesu Heliga Anlete pa Turinsvepningen . Hennes hangivenhet till det Heliga Anletet baserades pa malade bilder forestalande Veronikas svetteduk som Leo Dupont fort fram femtio ar tidigare. Men, hennes boner och dikter hjalpte till att sprida kulten kring det Heliga Anletet under decennierna som foljde. ^{[ 14 ]}

Ohalsa och dod [ redigera | redigera wikitext ]

Thereses sista ar utmarktes av en stadigt samre halsa som hon bar resolut och utan klagomal. Pa morgonen till langfredagen 1896 borjade hon bloda ur munnen pa grund av blod i lungorna; hennes tuberkulos hade blivit samre. Therese korresponderade med en karmelitisk mission i Franska Indokina och fick en inbjudan att forflyttas dit, men pa grund av sin sjukdom kunde hon inte resa. I juli 1897 forflyttades hon till klostrets sjukstuga, dar hon ocksa dog 30 september 1897 , vid en alder av 24 ar. Pa sin dodsbadd lar hon ha sagt: "Jag har natt punkten dar jag inte kan lida mer, eftersom allt lidande ar ljuvt for mig."

Sjalvbiografi [ redigera | redigera wikitext ]

Therese ar kand idag pa grund av sina andliga memoarer, L'histoire d'une ame ("Historien om en sjal"), som hon skrev pa befallning av tva priorinnor pa klostret. Hon paborjade arbetet 1895 som en memoar av sin barndom, instruerad av sin syster Pauline, kand pa klostret som moder Agnes av Jesus. Moder Agnes gav befallningen pa inradan av deras aldsta syster, syster Marie av det Heliga Hjartat. Medan Therese var pa retratt i september 1896 skrev hon den andra delen, som ett brev till syster Marie av det Heliga Hjartat. I juni 1897 insag moder Agnes hur allvarligt Thereses tillstand var och bad omedelbart moder Marie de Gonzague, som hade eftertratt henne som priorinna, att tillata Therese att skriva annu en memoar med fler detaljer om hennes religiosa liv. Den publicerades postumt och var starkt redigerad av Pauline (Moder Agnes). (Utover stilfragor hade moder Marie de Gonzague beordrat Pauline att andra de forsta tva delarna av manuskriptet sa att det skulle verka som om aven de var adresserade till moder Marie).

Sedan 1973 har tva hundraarsutgavor av Thereses originalmanuskript utkommit, oredigerade manuskript, daribland "Historien om en sjal", hennes brev, dikter, boner och skadespelen hon skrev for klosterrekreationen har publicerats pa franska.

Erkannande [ redigera | redigera wikitext ]

Den polske karmelitfadern Raphael Kalinowski (senare S:t Raphael Kalinowski) oversatte 1902 Thereses sjalvbiografi till polska .

Paven Pius X signerade dekretet som oppnade Thereses kanoniseringsprocess den 10 juni 1914 och paven Benedikt XV gav dispens fran den vanliga femtioarsregeln, som innebar att personen maste ha varit dod i femtio ar for att kunna saligforklaras . Den 14 augusti 1921 promulgerade han dekretet om hennes hjaltemodiga dygder och gav ett tal om Thereses vag av fortrostan och karlek och rekommenderade den till hela Kyrkan.

Enligt vissa biografier om Edith Piaf ska den blivande sangerskan 1922 ? da en okand sjuarig flicka ? ha botats fran blindhet efter en vallfard till Thereses grav, vid den tiden annu inte formellt kanoniserad.

S:ta Therese saligforklarades i april 1923 och helgonforklarades den 17 maj 1925 av Pius XI , endast 28 ar efter sin dod. Hennes festdag las till den romersk-katolska helgonkalendern 1927 for firande den 3 oktober . ^{[ 15 ]} Fyrtiotva ar senare, 1969 , flyttade paven Paulus VI till 1 oktober , dagen efter hennes dies natalis (himmelska fodelsedag). ^{[ 16 ]}

S:ta Thereses basilika i hennes hemstad Lisieux invigdes den 11 juli 1954 och har blivit en vallfartsort for pilgrimer fran hela varlden. Den blev ursprungligen dedicerad till S:ta Therese 1937 av kardinal Pacelli ? senare pave Pius XII . Basilikan rymmer 4 000 manniskor och ar den nast storsta pilgrimsorten i Frankrike efter Lourdes , med over tva miljoner besokare varje ar. ^{[ 17 ]}

Therese av Lisieux ar skyddshelgon for manniskor med AIDS , flygkaptener, florister, sjukdom och missioner. Hon anses aven av katoliker vara skyddshelgon for Ryssland, aven om den rysk-ortodoxa kyrkan vare sig erkanner hennes kanonisering eller hennes beskydd. Paven Pius XI utnamnde Therese till skyddshelgon for missioner 1927 och pave Pius XII utnamnde henne 1944 till skyddshelgon for Frankrike tillsammans med Jeanne d'Arc .

Genom det apostoliska brevet Divini Amoris Scientia ("Den gudomliga karlekens vetenskap") fran 19 oktober 1997 deklarerade pave Johannes Paulus II sitt beslut att gora henne till en av de trettiotre kyrkolararna , en av endast fyra kvinnor med den titeln ? de andra tre ar Teresa av Avila (S:ta Teresa av Jesus), Katarina av Siena och Hildegard av Bingen . Therese var det enda helgonet som fick denna utnamning under Johannes Paulus II:s pontifikat.

Hennes foraldrar Louis och Zelie Martin forklarades vara vordnadsvarda 1994 av Johannes Paulus II, saligforklarades 2008 och helgonforklarades den 18 oktober 2015. ^{[ 18 ]} Arkebiskopen i Milano accepterade 2004 det ovantade helandet av ett barns lungsjukdom som sammankopplat med deras forbon . Kardinal Saraiva Martins deklarerade den 12 juli 2008 deras kommande saligforklaring ^{[ 19 ]} vid ceremonierna for 150-arsjubileet av de vordnadsvarda Zelie och Louis Martin och sjalva forklaringen kom pa missionssondagen i Lisieux den 19 oktober 2008 . ^{[ 20 ] [ 21 ]} Den 18 oktober 2015 helgonforklarades det akta paret av pave Franciskus . Visst intresse har ocksa visats for att framja helgonforklaringen av hennes syster Leonie, den enda av de fem systrarna som inte blev karmelitnunna. Leonie Martin, vars religiosa namn var syster Francoise-Therese, dog 1941 i Caen , dar hennes grav aven kan besokas av allmanheten.

Tillsammans med S:t Franciskus av Assisi ar Therese av Lisieux ett av de popularaste helgonen sedan apostolisk tid. Som kyrkolarare ar hon ett studieamne for manga teologer och som en tilltalande ung kvinna vars budskap har rort miljontals manniskor fortsatter hon att vara foremal for folkfromheten.

Hennes sjalvbiografi har inspirerat manga manniskor, inklusive den italienska forfattaren Maria Valtorta . Under manga ar har Thereses reliker turnerat runt varlden och tusentals pilgrimer har trangts for att be i hennes narhet.

Heliga Therese av Lisieux kongregation grundades den 19 mars 1931 som den forsta indiska religiosa munkorden av Mar Augustine Kandathil , Metropoliten for de Helige Thomas katolska broder .

Skrifter i svensk oversattning [ redigera | redigera wikitext ]

• Sjalvbiografiska skrifter . 2. uppl., Karmeliterna, Tagarp, Glumslov, 1994.
• Sista samtal . Karmeliterna, Tagarp, Glumslov, 1988.
• Den heliga Therese av Jesusbarnet. En sjals historia skriven av henne sjalv. Petrus de Daciaforeningen Stockholm 1939.
• Min vag ar fortrostan och karlek . Utdrag ur brev. Karmeliterna, Tagarp, Glumslov 1997.
• Therese av Lisieux . Texter i urval: poesi, brev, teater. Karmelitklostret, Rydeback 1996.

Fordjupningslitteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Bornmalm, Gunnel, Vandra den lilla vagen med var tids storsta helgon, Therese av Jesusbarnet . Goteborg: Tre bocker 1998. ISBN 91-7029-362-7
• Kalla mig lilla Therese . Glumslov s.a.
• Marie-Eugene de l'Enfant-Jesus, Under the Torrent of His Love: Therese of Lisieux, a Spiritual Genius . New York: Alba House 1995. ISBN 0-8189-0720-7

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• ”St. Therese of Lisieux” . Catholic Encyclopedia . New Advent . http://www.newadvent.org/cathen/17721a.htm . Last 1 oktober 2017 .  
• ”Santa Teresa di Gesu Bambino (di Lisieux), vergine e dottore della Chiesa” . Santi e Beati . http://www.santiebeati.it/dettaglio/24700 . Last 1 oktober 2017 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Farmer, David Hugh (1992) (pa engelska). The Oxford Dictionary of Saints . Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 457?458. ISBN 0-19-283069-4  
• Rengers, Christopher (2000) (pa engelska). The 33 Doctors of the Church . Rockford, Illinois: Tan Books & Publishers. ISBN 0-89555-440-2  
• The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God . 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Oskodda karmeliter
• Karmelitiska tredjeorden
• Santa Teresa del Bambin Gesu

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Therese av Jesusbarnet .
  Bilder & media
• Sanctuaire de Lisieux