Ett testamente ar ett juridiskt bindande dokument som en person skriver for att reglera hur kvarlatenskapen ska fordelas efter dennes dod . Den som upprattar ett testamente kallas testator ^{[ 1 ]} (maskulinum) eller testatrix (femininum).

Testamentet har sitt ursprung i romersk ratt och gav i romarriket samhallseliten en mojlighet att fordela sina kvarlatenskaper pa ett annat satt an den vanliga arvsratten. Det drojde lange innan testamenten erkandes i germanska lander da adeln och bonderna ville bevara egendomar inom slakter. Kyrkan ville dock att testamenten skulle erkannas da dessa kunde ge tillskott till kyrkans verksamhet. ^{[ 2 ] [ 3 ]}

Testamenten i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Genom de medeltida landskapslagarna infordes i Sverige en begransad testationsfrihet som sedan kom att utvecklas under stormaktstiden, framst genom 1686 ars testamentsstadga. Genom 1686 ars testamentsstadga begransades gifta kvinnors ratt att skriva testamente, eftersom en gift kvinnas testamente darefter endast gallde med makens medgivande. ^{[ 4 ]} Enligt 1734 ars lag fick bade man och kvinnor (ogifta eller ankor) "av fri vilja och gott forstand" ratt att skriva testamente. ^{[ 4 ]}

Den lagstiftning som finns idag fick sin huvudsakliga utformning i 1930 ars testamentslag som sedan overfordes till 1958 ars arvdabalk . ^{[ 2 ]}

Ett testamente ar ett ensidigt forordnande, vilket betyder att det ar den som upprattar ett testamente som bestammer vad testamentet skall innehalla. For att en person (testator) skall kunna uppratta ett testamente maste denne vara behorig, vilket betyder att personen i fraga maste uppfylla vissa krav. Till exempel maste testatorn vara 18 ar fyllda. En underarig kan uppratta testamente over egendom han/hon sjalv rader over om denne varit gift eller ar over 16 ar. ^{[ 5 ]} Testamente som upprattats under paverkan av psykisk storning ar ogiltigt. ^{[ 6 ]}

Ett testamente ar en persons yttersta vilja, vilket ar uttryck for att ett testamente inte ar forpliktande for den som upprattar ett sadant utan denne har alltid ratt att andra detta nar som helst. Andring av testamente sker enligt samma forfarande som inrattande av sadant. Det ar alltid det senast skrivna testamentet som galler, enligt lagen.

Testamentstagaren kan vara fysisk eller juridisk person (exempelvis en forening , en stiftelse , en forsamling , en kommun eller Svenska staten ). Vad galler manniskor far testatorn testamentera till forman for den som ar fodd eller avlad vid testatorns dod. Detsamma galler arvsberattigade avkomlingar ifall dessa ar fodda eller avlade vid testatorns dod (jfr 1:1 arvdabalken ). Syskon som inte ar fodda vid testatorns dod skall ha samma ratt till lotter enligt 9 kap. 2 § arvdabalken. ^{[ 7 ]}

Om testatorn har barn (arvingar i forsta arvsklassen) har de alltid ratt till halften av det arv de skulle ha fatt om testamentet inte hade funnits. Detta kallas laglott och regleras i 7 kap. arvdabalken. ^{[ 8 ]}

Vissa formkrav galler for att testamentet skall vara juridiskt giltigt, till exempel att det skall vara skriftligt samt bevittnat av tva icke- javiga (de far inte direkt eller indirekt arva i testamentet) vittnen. Bagge vittnena ska samtidigt bevittna testators underskrift, eller testators vidkannande av densamma. De behover inte fa kannedom om testamentets innehall.

Om testator av skal som sjukdom eller nodsituation ej har mojlighet att uppratta ett ordinart testamente, finns tva mojligheter att forordna om sin kvarlatenskap genom sa kallat nodtestamente . ^{[ 9 ]}

Den forsta metoden ar att testator muntligen infor tva vittnen forordnar om sin kvarlatenskap. Den andra metoden ar att testator i egenhandigt skriven och undertecknad handling forordnar om kvarlatenskapen. Den sistnamnda handlingen brukar kallas holografiskt testamente . Ett nodtestamente galler ej langre, om testator efter testamenterandet under tre manader varit i stand att uppratta ett ordinart testamente.

Om en person dodar, tvingar eller pressar nagon att uppratta testamente far personen inte ta arv efter testatorn, likasa om en person forstor eller undanhaller nagon annans testamente. ^{[ 10 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Arv
• Sista vilja

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Oden, Birgitta (1963). ”Gustav Vasa och testamentets tillkomst.” . Scandia - Tidskrift for historisk forskning 29 (1): sid. 94-141. ISSN 0036-5483 . http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/744/530 . Last 29 december 2011 .