Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2022-11) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Ett territorium ar ett geografiskt omrade inom vilket en viss makt eller organisation rader. Begreppet ar framfor allt kopplat till folkrattens beskrivning av nationell suveranitet . Det kan ocksa anvandas for omraden inom en nation, eller i overford bemarkelse for icke-statlig organisering.

Nationella territorier [ redigera | redigera wikitext ]

En stats territorium ar det omrade som ligger innanfor statens granser. Territoriet bestar av mark-, luft- och sjoterritorium. ^{[ 1 ]} Begreppet kan anvandas om bade suverana staters , federationers (forbundsstaters), konfederationers och deras ingaende delars geografiska omraden.

I en enhetsstat eller federation kan det finnas autonoma delar , med hel eller delvis egen territoriell integritet . En federation kan ocksa ha olika typer av ingaende delar, med olika hog grad av sjalvstandighet och territoriell integritet. Ryssland har exempelvis delrepubliker , oblaster (provinser/regioner) och autonoma oblaster , krajer (territorier), autonoma distrikt och federala stader , med skiftande villkor. ^{[ 2 ]} I tidigare brittiska kolonier har territorier har betytt omraden som annu inte uppnatt stallning som provins eller delstat, ofta direkt underlagda den federala regeringens eller parlamentets styrning. Typiska exempel ar USA under expansionen vasterut samt dagens Australien och Kanada . ^{[ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]} Frankrike har organiserat sina utomeuropeiska besittningar i tva kategorier, dar Frankrikes utomeuropeiska departement raknas som fullstandigt integrerade delar av Republiken medan de utomeuropeiska forvaltningsomradena inte utgor en del av Frankrikes territorium utan har en hogre grad av sjalvstandighet.

Medborgare bosatt pa federalt territorium kan ibland ha mindre politiskt inflytande an medborgarna i en delstat. Exempelvis kunde invanarna i det amerikanska federala distriktet Washington D.C. inte rosta i presidentval forran 1968 , och saknar representation i USA:s kongress .

Aven om delarna i en federativ stat kan ha langtgaende autonomi ar det dock den federala staten som folkrattsligt utgor den suverana statsbildningen. ^{[ 6 ]}

Juridiska konsekvenser [ redigera | redigera wikitext ]

Territorier avgor ofta gransen for en rattsstats makt (sa kallad geografisk jurisdiktion ). Exempel pa detta ar hur ett lands forsvar far agera i ett visst omrade, och vilket lands lag som galler var. I Sverige galler till exempel som huvudregel att svensk domstol bara kan doma over brott som begatts pa svensk territorium. ^{[ 7 ]}

Fralsningsarmen ar internationellt indelat i olika territorier. Dessa territorier kan vara ett enskilt land eller flera lander, till exempel det svensk-lettiska territoriet . Storre lander/stater sasom USA eller Australien kan i stallet vara uppdelat i flera mindre territorier, till exempel ostra, vastra, norra och sodra territorierna .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Koloni
• Territoriellt ansprak

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]