Den har artikeln har kallor , men den behover fler fotnoter for att kunna verifieras . (2021-07) Hjalp garna Wikipedia med att lagga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . Material som inte verifieras kan tas bort.

Tangdynastin
唐 ( kinesiska )
← 618?907 ↓
Huvudstad	Chang'an
Sprak	medeltidskinesiska
Bildades	618
? bildades ur	Suidynastin
Upphorde	907
? uppgick i	Senare Liang Wu Wuyue Min Chu Sodra Han Tidigare Shu
Foregaende Efterfoljande Suidynastin Senare Liang Wu (De tio rikena) Wuyue Min (De tio rikena) Chu (De tio rikena) Sodra Han Tidigare Shu

Tangdynastin (唐朝) var en av de maktigaste dynastierna i Kina som regerade 618 ? 907 . Kina blomstrade saval ekonomiskt som kulturellt tack vare stort utbyte med och paverkan fran andra lander. Den s.k. Pax Sinica ( latin : 'kinesiska freden') gjorde det mojligt att utnyttja sidenvagen i dess fulla utstrackning. Kvinnor anses ocksa ha haft mer rattigheter under Tangdynastin an under nagon senare kinesisk dynasti och det var aven under denna period som Kinas enda kvinnliga monark, kejsarinnan Wu Zetian , regerade.

Tangdynastins uppgang [ redigera | redigera wikitext ]

Dynastins forste kejsare var Li Yuan , ocksa kand under sitt postuma namn Gao Zu ( 618 ? 626 ). Han skapade ett stabilt Kina. Kina fortsatte vara stabilt aven under sonen Li Shimins styre, mer kand som kejsar Taizong ( 626 ? 649 ). Kejsar Taizong hade en stark vilja att expandera Kina och gora Tangdynastin till den storsta i Kinas historia. Trots varningar fran sina ministrar valde Taizong att utvidga landet, vilket skedde relativt fredligt och ledde till kontroll over viktiga handelsvagar. Detta i sin tur okade handeln och det kulturella utbytet. Taizong var valdigt oppen for nya kulturer och religioner och var bland annat den ledare som avskaffade lagen om forhindrande av buddhismens spridning.

Kulturell och ekonomisk blomstring [ redigera | redigera wikitext ]

Tangdynastin paverkades starkt av utlandska kulturer, bland annat till foljd av en utbredd handel med lander vasterut. Under denna tid hade sidenvagen sin hojdpunkt, vilket mojliggjordes av den stabilitet som radde i Kina. Tillgangen till mat var god och hotet fran frammande makter var mindre. Sidenvagen borjade i Chang'an i Kina och bestod av tre huvudsakliga vagar mot vast. Manga nya varor fordes in till Kina, bland annat ovanliga vaxter, mediciner och kryddor. Bland annat vitlok , senap och artor infordes och utlandsk mat blev mycket populart. Denna stora handel satte dock stor press pa Kinas egna varor.

Maten var en av de stora kulturella produkterna av Tangdynastin. Man tog till sig nya matlagningskonster fran andra lander, nya kryddor och smaker fran delar som man hade kommit i kontakt med genom sina erovringar. I Kina hade man sedan lange odlat hirs vid Gula floden och langre soderut var ris basfodan. Bambuskott vaxte overallt i Kina under Tang. Under 700-talet influerades den kinesiska matkulturen starkt av Indien, vilket ledde till en matkultur som narmare liknar det moderna kinesiska koket.

Tangdynastin kom att fora med sig uppfinningar som har praglat eftervarlden, till exempel porslin som foljde pa upptackten av vit lera pa 600?700-talet. Leran bestar av kaolin . Pa 1300-talet kom porslinet att foras vasterut via sidenvagen. En annan uppfinning av stort varde var blocktryck . ^{[ fortydliga ]} Aven krutet uppfanns i Tangdynastin, men dess ursprungliga syfte var inte att anvandas som krigsmedel utan istallet som ett "livselexir".

Aven poesin blomstrade. Den vanligaste formen var en reglerad attaradig vers med fem eller sju tecken pa varje rad. Manga av de mest kanda poeterna levde mot slutet av Tangdynastin da oroligheter borjade forekomma. Nagra av poeterna, sa kallade vildmarkspoeter, var ambetsman som blev forflyttade till granslanden i norra Kina samtidigt som centrum lades allt langre soderut da de styrande lockades av vad de upplevde som ett behagligare klimat. En av dessa vildmarkspoeter var Cen Shen (715?770) som hade en langvarig tjanst vid gransen. Liksom andra gransambetsman forsokte han bli befordrad for att fa flytta fran gransen. Hans poesi ar, liksom andra granspoeters, fylld av kinesiska uttryck for ensamhet och beskriver hemlangtan genom att uttrycka saknaden efter sadant som anses typiskt for kinesiska landskap, till exempel att bergen inte ar grona.

Under den har perioden utvecklades aven nya satt att skriva, sasom att skriva fiktion . Tangsagor var vanligen korta och handlade ofta om en examinationskandidat som blev kar. De flesta sagorna slutade lyckligt. Tangdynastin var en gyllene alder aven for annan konst som musik, malning och skulptur. Buddhismens spridning lag till grund for manga konstformer och aven till den stora toleransen gentemot andra kulturer. Man borjade smycka Buddhistiska tempel i guld och silver och anvande dessutom dessa metaller for att gora bland annat kronor och serviser. Att konstnarer borjade mala landskap har daremot en trolig grund i daoismen .

Influenser fran utlandet [ redigera | redigera wikitext ]

Under denna period vann bade kristendom och islam insteg i Kina. Redan 635 anlande den forsta kristna missionaren, nestorianen Alopen , till Kinas huvudstad och paborjade en sa framgangsrik verksamhet att kristna kyrkor redan mot arhundradets slut hade upprattats i rikets alla provinser. ^{[ 1 ]} Ar 719 foljde ? antagligen genom uigurernas formedling ? manikeismen , och aven magerna var foretradda i Kina atminstone pa 800-talet. Alla dessa hade kommit pa de kontinentala handelsvagarna. Handeln lag mestadels i handerna pa judiska , senare aven arabiska kopman. Med de senare trangde formodligen aven islam i attonde arhundradet forsta gangen in i norra Kina. Till sodra Kina hade islam redan tidigare kommit sjovagen. ^{[ 1 ]}

Redan i mitten av 600-talet grundades ett arabiskt lager i Guangzhou och senare tillkom annu ett i Hangzhou . Har slog sig aven persiska och judiska kopman ned, och deras forbindelser strackte sig norrut anda till Jiaozhou och Korea . En livlig kommunikation utvecklade sig mellan vastvarlden och Indien samt Kina. Sandebud fran kalifen , fran persiska och indiska och aven andra furstar kom till det kinesiska hovet. Vasterlandska hantverkare och kolonister invandrade till Kina, kinesiska buddhister gjorde pilgrimsfarder till Indien och kinesiska hantverkare drog vasterut for att soka arbete. ^{[ 1 ]}

Manga utlanningar kom till Kina bara for att salja sina varor och sedan aka hem igen, men manga av dessa handlare kom att stanna i Kina. Utlanningarna levde visserligen i speciella kvarter i staderna, men det var tillatet for dem att gifta sig med kineser. En man fick dock inte ta med sin kinesiska fru tillbaka till sitt hemland.

Manga manniskor i Tang varderade hygien hogt och skydde lukten av vad de sag som de "barbariska folken" fran vast. De ansag aven att utlanningarna var mindre intelligenta, och betraktade deras bristande hygien som synonymt med deras bristande intelligens. ^{[ 2 ]}

I Tang var kannibalism accepterat, inte bara i nodsituationer utan det sags ocksa som acceptabelt att ata kott fran forradare och "barbarer". ^{[ 2 ]}

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Tangdynastins kulturblomstring foljde aven utbildning. De statligt styrande under Tang uppmuntrade examinationssystemet for att fa fram dugliga tjansteman. Nastan varje ar skickades kandidater till huvudstaden for att gora prov och staten sponsrade saval klader som boende for dem. Trots alla fordelar kandidaterna fick var det bara drygt 10 personer som examinerades varje ar. Till foljd av dessa prov uppkom aven skolor som forberedde studenterna infor proven. Flera av skolorna var tillgangliga aven for soner till vanliga medborgare, som dock inte kunde hoppas pa att stiga valdigt hogt i rang.

Det fanns inte enbart statliga skolor under Tang. Liksom tidigare kunde man utbilda sig i buddhisttemplen. Man i eliten skulle bade lara sig de konfucianska texterna och vara skickliga i poesi. ^{[ fortydliga ]} En del av examinationsprovet var att skriva en egen dikt eftersom det ansags omojligt att fuska i.

Tangdynastin och Tibet [ redigera | redigera wikitext ]

Forskaren Yihong Pan menar att Tibet var det storsta ickekinesiska hotet mot Tangdynastin. Mellan tidigt 600-tal och mitten pa 800-talet var Tibet sapass starkt att de allvarligt hotade Tangdynastins geopolitiska ambitioner. Mellan borjan pa 700-talet och ar 822 slot Tibet och Tangdynastin fred 7 ganger. Alla dessa fredsavtal brots, tva ganger av kineserna, och fem ganger av tibetanerna. ^{[ 3 ]}

Ar 663 erovrade tibetanerna det kinesiska kungadomet Tuyuhun , och vid ett slag vid Qinghaisjon mellan Tibets och Tangdynastins trupper forlorade Tangdynastin 180 000 man. Darefter hade Tibet kontroll over praktiskt taget hela Tangdynastins vastra grans, vilket aven inkluderade gynnsamma handelsforbindelser till Silkesvagen . ^{[ 3 ]}

Ar 694 till 696 forlorade Tangdynastin ett flertal slag mot Tibet, vilket ledde till en enorm forlust for Tangdynastin i ett slag vid berget Suluohan (素羅汗山). Tibet hade blivit nekad 3 fredsavtal med Tangdynastin, men under kejsarinnan Wu Zetians styre skickades generalen och diplomaten Guo Yuanzhen till Tibet for att forhandla fram ett fredsavtal. Nagot fredsavtal kunde dock inte slutas, da Tangdynastin vagrade att ga med pa Tibets krav for fred. ^{[ 3 ]}

Darefter varvades krig och fred i perioder. Tangdynastin var starkare an Tibet mot slutet av kejsare Xuanzongs styre. Kort darefter forsvagades dock Tangdynastin avsevart, efter An Lushan-upproret . Ar 758 hade Tangdynastins regering flytt, efter att persiska och arabiska pirater invaderat Guangzhou . Tibetanerna utnyttjade Tangdynastins svaghet och ar 758 erovrade de Liangzhou och satte in en militarregering. 763 erovrade de Tangdynastins vastra huvudstad Chang'an , men denna ockupation varade endast i tva veckor. Tibetanerna fortsatte dock att anfalla staden i over tva decennier, vilket ledde till att Tangdynastin inforde militart undantagstillstand fyra ganger mellan 764 och 768. 757 hade Tangdynastin kontroll over alla sina huvudstader igen, och 763 hade de aterfatt stabiliteten i landet. De hade dock forlorat mycket under de senaste decennierna, dels hade stora delar av Tangdynastin erovrats ? vilket innebar avsevart mindre skatteintakter ? och samtidigt hade Tibet kontroll over viktiga omraden i nordvast som innebar forlorade byteshandelsrutter, silkestillgangar och stora mangder grasplattar som hastar betade pa. ^{[ 3 ]}

Aren 821?822 slots ett fredsavtal mellan Tangdynastin och Tibet som till skillnad fran tidigare fredsavtal respekterades av bada parterna under en lang tid. 830 och 831 skedde dock en incident, dar en vice- kommissarie ? och ett antal tibetaner under hans ledning ? overgav Tibet i forman for att emigrera till Tangdynastin. Detta ledde till att han och hans foljeslagare skickades tillbaka till Tibet och avrattades, och ett stort antal diplomatiska sandebud skickades fran saval Tangdynastin som Tibet. 842 mordades den tibetanske kejsaren Langdarma , vilket ledde till att det tibetanska imperiet foll, da regeringen forlorade sin makt och det uppstod stora dispyter gallande vem som skulle ta over makten efter Langdarma. Mellan 849 och 866 forlorade Tibet ett flertal av de stader de erovrat fran Tangdynastin, samt alla belagringar de hade i Centralasien. ^{[ 3 ]}

Tangdynastins hojdpunkt och nedgang [ redigera | redigera wikitext ]

Under kejsar Xuanzong ( 712 ? 756 ) nadde Tangkina toppen av sin blomstring. Ar 751 led dock kineserna ett nederlag mot araberna i slaget vid Talas och forlorade kontrollen over stora omraden i vaster, inkluderande manga rika stader langs sidenvagen . Dess utgangspunkt huvudstaden Chang'an antas ha varit varldens storsta stad vid denna tid.

Ar 755 gjorde guvernoren An Lushan uppror mot staten. An Lushan ledde en styrka pa 150 000 man soderut. Trots rapporter om styrkans rorelse vagrade kejsare Xuanzong att tro pa rapporterna. I borjan av 756 korsade An Lushans trupper Gula floden och intog flera stader, daribland Luoyang dar An Lushan utropade sig till kejsare. Nar An Lushans trupper intog Tongguan (porten till huvudstaden) flydde kejsare Xuanzong med sina konkubiner, radgivare och den kejserliga armen. Till slut vagrade soldaterna att fly langre savida inte kejsaren domde konkubinen Yang Guifei (Yang Yuhuan) och hennes kusin Yang Guozhong (som var premiarminister) till doden. Orsaken var att soldaterna var overtygade om att Yang-familjen lag bakom An Lushans uppror. Kejsaren vagade inte ga emot sina trupper och Yang Guifei hangdes och Yang Guozhong halshoggs. Xuanzongs son Li Heng utnamnde sig till kejsare och tog namnet Suzong . Huvudstaden Chang'an har da intagits av rebellerna ar 756 . Aret darpa mordades An Lushan av sin son An Qingxu som utropade sig sjalv till kejsare. Samma ar forlorade An Qingxu Chang'an till kejsare Suzong, tack vare stor hjalp fran general Guo Ziyi .

Nar kejsar Xianzong av Tang mordades av en av sina eunucker ar 820, narmar sig Tangdynastin sitt slut. Sju av de atta kommande kejsarna kom till makten tack vare eunuckernas stod. Under perioden skakade flera bondeuppror och maktkamper landet. At 907 utropade sig Zhu Wen till kejsare av Liangdynastin , som ar en del av perioden De fem dynastierna och De tio rikena .

Regentlangd [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven Lista over Kinas kejsare

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Kallhanvisningar [ redigera | redigera wikitext ]

• Halkias, Georgios (2013) (pa engelska). Luminous Bliss: A Religious History of Pure Land Literature in Tibet : with an Annotated English Translation and Critical Analysis of the Orgyan-gling Gold Manuscript of the Short Sukhavativyuha-sutra . University of Hawai?i Press. sid. 4. ISBN 9780824835903  

• Bai Shouyi, "An outline History of China" Foregin Languages Press, Beijing 2002
• Benn, "Daily Life in Traditional China: The Tang Dynasty", 2001
• Twitchett, Fairbanks, "A Cambridge History Of China, Vol. 3", 1979
• Ebrey, Walthall, Palais, "East Asia (Culture, Social, and Political History)", 2006
• Lovell, "Den stora muren", 2006
• Cohen, "East Asia at the Center", 2000

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Hjarne, Harald (1906). Kinas storste kejsare . Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1953836 . https://runeberg.org/hhkinakejs  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Tangdynastin .
  Bilder & media

v   ?   r Tangdynastins kejsare 618?690 Gaozu  · Taizong  · Gaozong  · Zhongzong  · Ruizong Zhoudynastin 690?705 Wu Zetian 705?907 Zhongzong  · Shang  · Ruizong  · Xuanzong  · Suzong  · Daizong  · Dezong  · Shunzong  · Xianzong  · Muzong  · Jingzong  · Wenzong  · Wuzong  · Xuanzong II  · Yizong  · Xizong  · Zhaozong  · Ai Xia → Shang → Zhou → Stridande staterna → Qin → Han → Tre kungadomen → Jin / 16 kungadomen → S./N. dynastierna → Sui → Tang → 5 dynastier & 10 riken - Liao / Song / Vastra Xia / Jin → Yuan → Ming → Qing → Republiken → Folkrepubliken / Taiwan