Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2018-12) Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

Talibanrorelsen
Talibanrorelsens flagga ar vit med shahadah i svart.
Operativa	1994?idag
Leds av	Haibatullah Akhundzada Mohammad Hassan Akhund [ 1 ]
Aktiv region (er)	Afghanistan Pakistan
Ideologi	Islamism Deobandism Pashtunsk -nationalism [ 2 ] Afghansk -nationalism

Taliban ( pashto : ?????? ), av arabiskans pluralis av ??lib (????) for "student", ar en politisk - religios vapnad islamistisk och pro-pashtunsk rorelse som grundades i Kandahar 1994 och beharskade merparten av Afghanistan aren 1996 ? 2001 och atertog makten sommaren 2021 .

Talibanrorelsen ar en i huvudsak pashtunsk organisation som foljer en fundamentalistisk form av islam, deobandism , som ar en variant av sunniislam , ^{[ 3 ]} i kombination med strikt hangivelse till pashtunwali , pashtunernas traditionella livsstil och kulturella normer. ^{[ 4 ]} Talibanerna har sitt ursprung i de pakistanska flyktinglager som afghaner flydde till efter Sovjetunionens intervention i Afghanistan . Manga medlemmar utbildades i ultrakonservativa madrassor , koranskolor, som ar vanliga i Pakistan. ^{[ 5 ]}

Fran 2016 ar Haibatullah Akhundzada rorelsens andlige ledare. ^{[ 6 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Ursprung [ redigera | redigera wikitext ]

Talibanerna har sin bakgrund i de religiosa krigare ( mujaheddin ) som bekampade Demokratiska republiken Afghanistans regering och de sovjetiska styrkorna i landet fran 1979 till kalla krigets slut. Den religiost konservativa general Muhammad Zia-ul-Haq tog makten i en militarkupp i angransande Pakistan ar 1977 och fruktade att Sovjetunionen skulle invadera Baluchistan , sa han sokte hjalp i Saudiarabien medan USA redan uppmuntrade det saudiska kungahuset att stodja vapnade upprorsgrupper i landet. ^{[ 7 ]} Genom sina allierade Saudiarabien och Pakistan kunde USA bidra med signifikanta summor och med krigsmateriel till konflikten och general Zia-ul-Haq lat rusta upprorsman i traningslager som tillhandaholls av Inter-Services Intelligence . ^{[ 7 ]} Maktiga religiosa larde i Saudiarabien uppmuntrade unga muslimer runtom i varlden att fara till Afghanistan och fora heligt krig mot de ”gudlosa kommunisterna”, ^{[ 8 ]} men forutom dessa utlandska stridande fanns inhemska afghanska grupper av varierande ideologisk overtygelse men enade i motstandet mot regeringen och dess sovjetiska allierade.

I april 1992 kollapsade den tidigare kommunistiska regeringen i Kabul , religiosa krigsherrar tog makten och Islamiska staten Afghanistan bildades. Nastan omedelbart brot afghanska inbordeskriget (1992?1996) ut, dar Pakistan stodde fortsatt uppror mot den nya regeringen (framst genom Hezb-i-Islami ), ^{[ 9 ]} olika grupper av nyss allierade krigsherrar tog upp vapen mot varandra, den redan forsvagade statsapparaten fullstandigt brot samman och laglosheten spred sig over landet. Islamiska republiken Iran och Saudiarabien utnyttjade ocksa maktvakuumet genom att stodja olika gerillagrupper i landet.

Det var i detta klimat da landet genomgick en total statskollaps som mulla Mohammed Omar i den sydliga staden Kandahar bildade en egen milis av 50 studenter (taliban) fran pakistanska madrassor . ^{[ 10 ]} Det ar omstritt i vilken man initiativet var hans eget; det kan ha kommit fran pakistanska regeringskretsar. Den australiensiske afghanistanexperten William Maley framhaller den pakistanske inrikesministern general Naseerullah Babar, den pakistanska underrattelsetjansten ISI och indirekt den pakistanska preminarministern Benazir Bhutto som medansvariga for rorelsens uppkomst och initiala framgangar. ^{[ 11 ]}

Rorelsen vaxte pa nagra manader till over 15 000 tack vare afghanska flyktingar som atervande fran Pakistan. ^{[ 12 ]} Varen 1994 paborjade Taliban sina forsta vapnade aktioner mot de genomkorrumperade lokala myndigheterna.

Talibanrorelsens nyckelpersoner under 1990-talet var afghaner, men rorelsen var inte en uttryck for nyvaknad afghansk tradition utan i hog grad ett redskap for pakistanska intressen. En mycket stor del av soldaterna var pakistanier ? en uppskattning ar att 80 000?100 000 pakistanier deltog i kriget mellan 1994 och 1999. Pakistan bidrog ocksa med stora mangder vapen och ammunition och tillhandaholl flygunderstod for marktruppernas forflyttningar, och tillforlitliga kallor anger ocksa att hoga pakistanska militarer var direkt inblandade i krigforingen. ^{[ 11 ]}

Rorelsens kultur och varderingar utgick inte fran traditionen pa den afghanska landsbygden utan fran den tolkning av denna tradition som gjorts av koranstudenter i flyktinglager, manniskor som sjalva inte varit en del av ett fungerande byliv. Den absoluta majoriteten var sunnimuslimska pashtuner, och manga av dem var mycket fientliga gentemot Afghanistans etniska och shiamuslimska minoriteter. ^{[ 11 ]}

Maktovertagande [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1995 led talibanrorelsen flera militara nederlag mot Ahmed Shah Massouds styrkor varpa Pakistan okade sitt militara och ekonomiska stod. ^{[ 13 ]} I september 1996 genomforde talibanerna annu en offensiv mot huvudstaden, finansiellt uppbackade av Pakistan och Saudiarabien, och de styrande krigsherrarnas regeringstrupper besegrades och flydde norrut. ^{[ 14 ]} 27 september 1996 tagade talibanerna in i Kabul och utropade Islamiska emiratet Afghanistan . ^{[ 15 ]} Man intog FN-basen i huvudstaden dit den forre kommunistiske presidenten Mohammed Najibullah hade tagit sin tillflykt, torterade honom, slapade honom bakom en bil pa gatorna och hangde liket fran ett trafikljus. ^{[ 16 ] [ 17 ]} Detta utloste enorm internationell kritik mot talibanrorelsen. Inledningsvis hade de dock stod av stora lager av den afghanska civilbefolkningen da de upprattade lag och ordning i ett krigsharjat och laglost samhalle, fast stodet var mycket storre hos pashtuner an hos etniska minoriteter. ^{[ 18 ]} Krigsherrarna, varav manga kom fran etniska minoriteter, enade sitt motstand mot talibanerna i Norra alliansen samma ar och inbordeskriget fortsatte. Islamiska emiratet Afghanistan fick diplomatiskt erkannande av endast tre stater (Pakistan, Saudiarabien och Forenade Arabemiraten ) och i FN fortsatte representanter for Islamiska staten Afghanistan (krigsherrarnas gamla regering) att foretrada landet.

1996 anlande al-Qaidanatverkets ledare Usama bin Ladin till Afghanistan efter att ha kastats ut fran Sudan och borjade uppmana varldens muslimer till heligt krig mot dem han uppfattade som ” otrogna ” bade i vastvarlden och i Mellanostern, nagot som irriterade talibanledaren mulla Omar. ^{[ 19 ]} Men med tiden forbattrades relationen mellan de tva till den grad att mulla Omar gick emot en av sina maktigaste utlandska beskyddare, prins Turki bin Faisal av Saudiarabien, och vagrade att utlamna bin Ladin till saudierna. ^{[ 20 ]} Snart hade talibanerna ingatt en allians med al-Qaida som fick nastintill fritt utrymme att trana i Afghanistan och anvanda landet som bas for operationer i utlandet. USA begarde att bin Ladin och andra al-Qaidamedlemmar skulle utlamnas till dem efter bombattentaten mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998 , men talibanerna vagrade aterigen.

I augusti 1998 anfoll talibanerna staden Mazar-i-Sharif i norr, bas for den uzbekiske krigsherren Abdul Rashid Dostum , som hade stod av angransande Iran. Dostum hade foregaende ar beordrat en storskalig massaker pa runt 3 000 tillfangatagna talibaner. ^{[ 21 ]} Vid erovrandet av staden inledde talibanerna som hamnd en etnisk rensning pa de huvudsakligen shiamuslimska hazarerna som utgjorde en stor del av stadens befolkning. ^{[ 22 ]} Tio iranska diplomater i staden dodades och Iran hotade att invadera Afghanistan och storta talibanerna, men efter internationell medling overgav man de planerna. ^{[ 23 ] [ 24 ]} Iran anklagade Pakistan for att aktivt ha deltagit i erovrandet av Mazar-i-Sharif. ^{[ 25 ]}

Ar 2000 inforde FN:s sakerhetsrad ett vapenembargo mot talibanerna och kritiserade oppet och direkt Pakistan for landets stod till rorelsen. ^{[ 26 ]} I kampen om kontroll over Afghanistan blandades snart aven al-Qaida in och bin Ladin lat utlandska krigare strida pa talibanernas sida. ^{[ 27 ]} al-Qaidas relation till talibanerna hade utvecklats till en slags "stat i staten". ^{[ 28 ]}

USA:s ockupation och vapnat motstand [ redigera | redigera wikitext ]

Till foljd av 11 september-attackerna i New York 2001 stallde Bushadministrationen ett ultimatum till talibanerna att omedelbart utlamna bin Ladin och andra al-Qaidamedlemmar man menade var inblandade samt ge amerikanska inspektorer full tillgang till al-Qaidas traningslager. Talibanernas utrikesminister liksom deras ambassador i Islamabad fordomde attentaten men kravde ”overtygande bevisning” av USA for att agera mot bin Ladin och att det endast kunde vara tal om att stalla honom infor ratta i en afghansk domstol. ^{[ 29 ] [ 30 ] [ 31 ] [ 32 ]} FN:s sakerhetsrad utfardade tva resolutioner (resolution 1368 och 1373) som kravde att alla lander skulle utoka samarbetet med att bekampa terrororganisationer . ^{[ 33 ]} Nato daremot proklamerade att USA hade utsatts for en krigshandling. ^{[ 34 ]} 22 september 2001 drog Saudiarabien och Forenade arabemiraten tillbaka sitt diplomatiska erkannande av talibanerna som Afghanistans legitima regering. Den 4 oktober meddelade talibanerna att de kunde overlamna bin Ladin till Pakistan, om han stalldes infor ratta i en shariadomstol, men Pakistan blockerade erbjudandet. ^{[ 35 ]} Den 7 oktober erbjod talibanerna sig att stalla bin Ladin infor ratta sjalva i en shariadomstol om USA tillhandaholl bevis, men Bushadministrationen vagrade forhandla om sitt ultimatum. ^{[ 36 ]}

Samma dag, den 7 oktober 2001, inleddes invasionen av Afghanistan av USA med allierade inklusive Norra alliansens krigsherrar. Malet var inte bara att forstora al-Qaidas traningslager i landet utan ocksa att bekampa talibanrorelsen i landet. ^{[ 37 ]} Talibanrorelsen drevs tillfalligt under jorden till foljd av invasionen.

Rorelsen bekampade den nya afghanska regeringen och ISAF-styrkorna , som holl den kvar vid makten. Den 15 april 2012 meddelade talibanerna att man paborjat sin arliga varoffensiv. Offentliga byggnader i Kabul och i tre av landets provinser anfolls. Regeringskallor anklagade aven talibanernas allierade i Haqqani-natverket for inblandning i attackerna.

2007 gick ett antal islamistiska rebellgrupper i nordvastra Pakistans stamomraden , vid granstrakterna mot Afghanistan, samman till Tehreek-e-Taliban Pakistan . Dessa pakistanska talibaner har visst samarbete med talibanerna i Afghanistan. Bada domineras av etniska pashtuner och bada haller fast vid traditionella varderingar enligt pashtunwali samt sunnimuslimsk puritanism, men de skiljer sig annars historiskt och politiskt pa flera satt. ^{[ 38 ] [ 39 ]}

2018?2019 [ redigera | redigera wikitext ]

Under 2018 var talibanerna den terrorgrupp i varlden som dodade flest manniskor, enligt Vision of Humanity 6 103 personer. ^{[ 40 ]}

I november 2019 kontrollerade talibanerna en storre del av Afghanistans territorium an nagon gang sedan talibanregerinen stortades 2001. Rorelsens ledning stravar efter internationellt erkannande och vill astadkomma en enhetlig policy inom rorelsen, men ledare langre ned i organisationen gor ibland andra prioriteringar av militara eller ideologiska skal eller pa grund av den lokala situationen. ^{[ 41 ]}

Sommaren 2019 forhandlade USA med talibanerna om ett tillbakadragande av amerikanska trupper, men utan att komma till nagon overenskommelse. Den afghanska regeringen ansags av talibanerna vara marionetter for USA och deltog inte i samtalen. ^{[ 42 ]}

I december 2019 uppskattade USA:s militar att det fanns narmare 60 000 talibaner i regionen. Det var en okning fran cirka 25 000 ar 2011. ^{[ 43 ]}

Offensiven 2021 [ redigera | redigera wikitext ]

Sommaren 2021 inledde talibanerna en stor offensiv i Afghanistan efter tillbakadragandet av de amerikanska trupper fran landet, vilket snabbt gav dem kontroll over nastan halften av Afghanistans 421 distrikt den 23 juli 2021. I mitten av augusti 2021 kontrollerade talibanerna alla de storre stader i Afghanistan. Efter att den sittande presidenten Ashraf Ghani flydde fran Afghanistan den 15 augusti, och talibanerna tagit over presidentpalatset, sade sig talibanerna den 16 augusti helt ha tagit over Afghanistan.

Overtagandet agde rum timmar efter att president Ashraf Ghani flytt landet. Talibanerna begarde en fredlig maktoverforing, och regeringen forklarade sig villig att folja deras krav. Natos styrkor var narvarande i Kabul och hjalpte till med evakueringen vid Kabuls flygplats .

Talibanerna bildade en afghansk interimsregering ledd av mullah Mohammad Hassan Akhund och forklarade Afghanistan ett "islamiskt emirat". ^{[ 1 ]}

Ideologi och politik [ redigera | redigera wikitext ]

Kvinnosyn [ redigera | redigera wikitext ]

Utmarkande for talibanrorelsen ar en ultrakonservativ kvinnosyn med basis i strikt tolkning av religios lag ( sharia ) som infordes runtom i de omraden som stod under deras kontroll. Nar de 1996 tagit makten i Afghanistan infordes sharialagstiftning vilken bland annat innebar att kvinnor varken fick forvarvsarbeta eller studera. De fick inte ga i skolan och skulle de lamna hemmet var de tvungna att dolja sin kropp bakom en burqa samt eskorteras av en manlig slakting. ^{[ 44 ]} Vidare blev kvinnor och flickor forbjudna att undersokas av manliga lakare. Det blev olagligt att anvanda smink, smycken, nagellack, plocka ogonbrynen, klippa haret kort, bara fargglada klader, vita strumpor och skor, och prata eller skratta hogt offentligt. ^{[ 45 ]}

Skillnad mot Tehreek-e-Taliban Pakistan [ redigera | redigera wikitext ]

Ett grundlaggande inslag i den afghanska talibanrorelsen ar pashtunsk nationalism och ett allmant starkt fokus pa att bygga en islamisk stat i Afghanistan. De pakistanska talibanerna, Tehreek-e-Taliban Pakistan, ar daremot klart internationellt lagda och framfor som overordnad kamp inte pashtunsk nationalism utan globalt jihad . De afghanska talibanerna ar ocksa direkt emot att bekampa den pakistanska staten medan de pakistanska talibanerna har detta som ett av sina hogsta mal och har utfort en lang rad valdsdad bade mot landets militar och civilbefolkning. ^{[ 46 ]} Forutom den gemensamma kulturella namnaren ar det kampen mot USA:s narvaro i regionen och den mycket strikta religiosa puritanismen som for de tva grupperna samman, men trots det har relationerna mellan de afghanska och pakistanska talibanerna tidvis varit anstrangda. ^{[ 47 ]} Skillnaden mellan de tva grupperna blir tydligt i motstandet mot poliovaccinering pa basis av att det skulle vara en vasterlandsk konspiration, nagot som de afghanska talibanerna har slutat havda da man blivit mer tolerant mot modern teknologi och medicin. Tehreek-e-Taliban Pakistan daremot fortsatter bekampa alla vaccinationsforsok i Pakistan da man ar fortsatt djupt misstanksam mot allt som ar for modernt och frammande, inklusive utlandska frivilliglakare och vaccin. ^{[ 48 ]}

Religios puritanism [ redigera | redigera wikitext ]

Talibanstyret inforde aven ett totalforbud mot avbildning av manniskor (se ikonoklasm ), vilket i mars 2001 resulterade ^{[ kalla behovs ]} i forstorelsen av de tva gigantiska, antika buddhastatyerna i Bamian . Talibanstyret har ocksa gjort sig kant for fanatiskt hat mot all sorts musik, som gick sa langt att till och med ringklockor pa cyklar betraktades som musikinstrument och forbjods. ^{[ kalla behovs ]}

Rekrytering [ redigera | redigera wikitext ]

Vittnesmal fran talibandesertorer och regeringssoldater berattar hur talibanrorelsen utovar utpressning pa familjer for att fa rekrytera deras soner, ibland som straff for att en annan son arbetar inom polisen eller sakerhetsstyrkorna. Detta bekraftas av den afghanska regeringen men fornekas av talibanerna. ^{[ 49 ]} Det rapporteras ocksa att talibanerna anvander barn som soldater och sjalvmordsbombare. ^{[ 50 ]}

Ledare i Islamiska emiratet Afghanistan (1996?2001) [ redigera | redigera wikitext ]

• Mohammed Omar , landets statsoverhuvud och diktator 1996?2001
• Mohammed Rabbani , premiarminister till sin dod i april 2001
• Maulvi Jalil-Ullah Maulvizada , justitieminister
• Obaidullah Akhund , forsvarsminister
• Abdul Wakil Muttawakil , utrikesminister
• Qudratullah Jamal , informations- och kulturminister

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• Rashid, Ahmed; Hjukstrom Charlotte (2000). Talibanerna: islam, oljan och det nya maktspelet i Centralasien . Stockholm: Svenska Afghanistankomm. Libris 8380701 . ISBN 91-86936-07-7 (korr.)  
• Buruma Ian, Margalit Avishai, Occidentalism - Fiendens syn pa vasterlandet , 2004

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Talibansk attack lamslog Kabul , SR Ekot, 15 april 2012

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Talibanerna har tagit over presidentpalatset i Kabul. Last 16 augusti 2021.

---

• Wikimedia Commons har media som ror Taliban .
  Bilder & media