TV-serie

Fran Wikipedia
Ej att forvaxla med TV-program .

En tv-serie , eller teveserie , bestar av en foljd av avsnitt med dramatiskt innehall, antingen i foljetongsform eller med sinsemellan fristaende innehall, som sands antingen veckovis eller dagsvis. Varldens langsta tv-serie ar den amerikanska sapoperan " Guiding Light " som var stilbildande i genren och forst i etern med sina 57 ar (2009) i tv-rutan. Egentligen ar dess historia annu langre an sa eftersom den borjade som radioserie redan 1937. Den flyttade over till tv 1952 och det ar det vi raknar har. Totalt gjordes 15 762 avsnitt.

Produktionen [ redigera | redigera wikitext ]

Produktion av tv-serier liknar till stor del filmproduktion , med smarre variationer. Eftersom det i regel ar flera manusforfattare inblandade i skrivandet av tv-serier (medan langfilmer oftare har enskilda manusforfattare), anvands ofta en sa kallad bibel for att behalla seriens ton och kansla under avsnitt som olika manusforfattare skrivit. I USA kallas den hogste chefen over produktionen "executive producer" ? i praktiken ofta en manusforfattare med ansvar for saval skrivandet av manusen som kontakt med resten av produktionsteamet, via en "line producer".

Slottar och prime time [ redigera | redigera wikitext ]

Tv-kanalernas tablaer ar baserade pa olika langa standardlangder, sa kallade slottar (fran engelskans slot , springa, hal), beroende bland annat pa hur mycket reklam kanalen sander (om nagon), och nar sarskilda standardprogram, till exempel nyhetsprogram, sands. Sammanlagda utgor dessa slottar en tv-kanals tabla , som ofta visar upp en stor regelbundenhet.

Den mest kanda slotten kallas prime time . Det ar den tid pa dygnet nar flest manniskor statistiskt sett tittar pa tv, och kanalerna oftast lagger de program som har hoga tittarsiffror . I reklamfinansierade kanaler ar reklamen som dyrast pa prime time.

I Sverige finns bland annat foljande standardslottar:

  • SVT - reklamfri, men trailer for andra program
    • 5 minuter
    • 14 minuter
    • 28 minuter
    • 55 minuter
    • 2 timmar
  • TV3 , TV4 , Kanal 5 med flera - reklamavbrott mellan och mitt i program enligt gallande regler
    • 25 minuter, cirka
    • 50 minuter, cirka
    • 1 timme, 20 minuter, cirka
    • 1 timme, 50 minuter, cirka

I USA finns det tva olika system: ett som motsvarar TV4 och har ungefar lika mycket reklam, och ett annat ( syndikering ) som har betydligt mer reklam per timme och darfor har mindre speltid. Det ar ocksa orsaken till att slutscenen/eftertexterna i manga sitcoms inte innehaller nagot viktigt till berattelsen - den klipps bort vid syndikering.

Format [ redigera | redigera wikitext ]

Pa grund av slott-systemet har sarskilda sa kallade format uppstatt:

Inom tv-branschen har termen format ocksa fatt en annan betydelse, namligen en specificerad ide till hur ett nytt program skulle kunna se ut, sasom "ett nytt sitcomformat". Det syftar inte pa en sitcom som varar 90 minuter, utan pa de unika forutsattningar som utgor grunden till serien.

Animerade tv-serier [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Animerad serie

En animerad tv-serie ar oftast riktad till en yngre publik.

Dramaserier [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Dramaserie

I manga lander gors dramaserier som stracker sig over flera sasonger . Till exempel Storbritannien ( Kommissarie Morse , Doctor Who ), Italien ( Blackfisken ) eller framforallt USA , dar langden pa en serie i stort sett bara begransas av de standigt stigande gagerna huvudsakligen till skadespelarna. I Sverige gors inte manga dramaserier med fler an en sasong, med nagra undantag. De langsta prime time-serierna i USA har gatt i omkring 20 ar, motsvarande over 600 avsnitt. Rederiet , den langsta prime time-serien i Sverige gick i totalt 318 avsnitt.

Av havd delas dramaserier in i tva grupper: de som har en eller tva huvudperson(er) ( MacGyver , Arkiv X ), och ensemble-serier ( Vita huset , Lagens anglar ).

De flesta dramaserier skrivs av en stab av manusforfattare, en manusredaktion , under overinseende av en exekutiv producent . Regissoren har en mindre framtradande roll an inom filmbranschen .

Miniserier [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Miniserie

En tv-serie med ett pa forhand bestamt antal avsnitt kallas for miniserie . Sadana ar ganska vanliga i Sverige ( Jarnvagshotellet , Handbok for handlosa ) , eftersom kostnaden att producera en sadan oftast ar lagre an for en regelratt tv-serie [ kalla behovs ] . De ar ofta uppbyggda som en foljetong , har ofta ett planerat slut, och skrivs av en eller ett par manusforfattare .

Singlar [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: singel (TV)

Ett format som ar nastan unikt for Sverige [ kalla behovs ] och som gransar till tv-serien ar singeln , ofta i entimmeslangd, och alltid med en avslutad berattelse . Dodsklockan ar typisk, eftersom den utgor en adaption av en novell av Kerstin Ekman .

Situationskomedi [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Situationskomedi

De stora namnen inom den har genren kommer fran USA ( Vanner , Seinfeld , Skal ) och konkurrenten Storbritannien ( Pang i bygget , The Office ). Bland svenskproducerade serier marks Svensson, Svensson och C/o Segemyhr .

Sapoperor [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Sapopera

Sapoperan (efter den produkt som marknadsfordes mest i reklamavbrotten ) ar den mest foljetongsliknande typen av tv-serie. Sapoperan ar fortfarande mycket stor i USA . I Sydamerika lockar sa kallade telenovelas stora tittarskaror. Genren, populariserades i Sverige under sent 1980-tal med bland annat Varuhuset (1987-1989), fick ett storre uppsving under 1990-talet med serier som Rederiet , men konkurrerades under sent 1990-tal och borjan av 2000-talets forsta decennium alltmer ut av dokusapan , med produktioner som Expedition Robinson och Farmen .

Kanda tv-serier [ redigera | redigera wikitext ]

Guinness rekordbok listar M.A.S.H som den mest sedda tv-serien i USA, med 125 miljoner tittare pa finalavsnittet. [ 1 ] Vanner ar en annan av de mest sedda och kanda tv-serierna nagonsin. Dock har manga andra tv-serier konkurrerat som bl.a. Simpsons , Seinfeld , Dallas , The Dukes of Hazzard , Familjen Flinta och aven Twin Peaks . Det finns ingen direkt forklaring over vilken som ar mest kand.

Typer av tv-serier [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Filmgenre

Det finns manga olika satt att dela in tv-serier. Nagra ar baserade pa vilken genre de tillhor. Nagra baseras pa ett yrke . Andra ar baserade pa vilken malgrupp serien siktar pa. Ytterligare andra klassificeras bara valdigt brett. Har ar nagra av de typer som finns (observera att den har listan endast raknar upp olika tv-serier med manus, skadespelare och dramatiskt berattande):

Priser [ redigera | redigera wikitext ]

Tv-varlden har flera olika typer av priser. I USA delas tre olika typer av Emmys ut: en for prime time -serier, en for serier som sands dagtid (sapoperor, sport, nyheter och dokumentarer), och en internationell. Golden Globe ar det nast mest prestigefyllda priset.

Det svenska tv-priset Kristallen instiftades 2005. Dessutom finns Aftonbladets TV-pris .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]