Sydtyrolen
, officiellt den sjalvstyrande provinsen Bozen - Sydtyrolen; pa
tyska
Autonome Provinz Bozen ? Sudtirol
; pa
italienska
Provincia autonoma di Bolzano ? Alto Adige
; pa
ladinska
Provinzia Autonoma de Bulsan ? Sudtirol
, ar den nordligaste av de italienska
provinserna
med 531 178
[
2
]
invanare vid folkrakningen 2018. Provinsen bildades 1927 genom en uppdelning av provinsen
Trento
, en del av
Grevskapet Tyrolen
i
Osterrike-Ungern
som tillfoll
Kungariket Italien
1919 i samband med
freden i Saint-Germain
. Provinsen bildar tillsammans med det sjalvstyrande provinsen
Trento
, det tidigare
Welschtirol
, den autonoma
regionen
Trentino-Alto Adige
vilken motsvarar osterrikiska Sydtyrolens historiska omfattning. Provinsen har sedan 1972 eget sjalvstyre till viss del och egen ratt att besluta om vart skatterna ska ga (95 procent av skatterna atervander till provinsen, endast 5 % gar till centralregeringen). Provinsens
residensstad
ar
Bolzano
. Sydtyrolen tillhor europaregionen Tirol-Sudtirol-Trentino som i sin geografiska utstrackning overensstammer med det historiska kronlandet
Tyrolen
.
Av befolkningen ar 70 procent tysksprakiga, 25 procent italiensksprakiga, pa grund av stor italiensk bosattning under 1900-talet, och 5 procent, huvudsakligen bosatta i
Dolomiterna
, talar
ladinska
.
Tyska
och
italienska
ar forvaltningssprak i hela provinsen, medan
ladinska
ar det i delar av Sydtyrolen.
Omradet tillfoll det
romerska riket
ar 59 f.Kr. Fran 500- till 800-talet e.Kr. befolkade
bajuvarer
(bajrare) och
langobarder
regionen tillsammans med de
romaniserade
infodda. Det tillhorde
Frankerriket
och kom sedan under jarldomet
Tyrolen
fram till 1342 da det blev
bayerskt
, varpa det 1363 blev en
habsburgsk
besittning och alltsa tillfoll
Osterrike
, till vilket det horde fram till 1919.
Efter forsta varldskriget fick Osterrike avtrada Sydtyrolen till
Italien
inkluderat den italiensktalande provinsen
Trento (Welschtirol)
samt
Istrien
med
hamnstaden
Trieste
, som pa den tiden mestadels var befolkad av italienare. Italienska nationalister hade lange framfort krav pa att inforliva de italiensksprakiga omradena med Italien, och mojligheten att annektera dem var huvudanledningen till att Italien brot
trippelalliansen
och istallet gick med i kriget pa
ententens
sida. Befolkningen i Sydtyrolen (utom Trento) bestod da nastan helt av tysktalande, forutom i de storre staderna dar det fanns en minoritet italiensktalande. I de ostra delarna var
ladinska
det storsta spraket.
Nar
Benito Mussolini
kom till makten infordes en aggressiv
italieniseringspolitik
. 1923 forbjods tyska i skolan, i medierna, i forvaltningen och i domstolarna. Ortnamn och familjenamn italieniserades.
[
3
]
. Talrika bosattare fran Syditalien,
Veneto
och
Friuli
bosatte sig pa mark som den italienska staten exproprierat. Inflyttningen och bosattningen genomfordes med politiskt, militart och finansiellt stod av den fascistiska regeringen.
I samband med alliansen mellan
Adolf Hitler
och
Benito Mussolini
erbjods de tysktalande mojlighet att flytta till Tyskland och manga gjorde det. Loftet att fa nya hem nara Alperna sveks dock och en stor del flyttade tillbaka till Sydtyrolen efter kriget. Under kriget tjanstgjorde en del i tyska och en del i italienska forband.
Efter kriget tvingades Italien att ga med pa krav pa att garantera de tysksprakigas ratt till sitt eget sprak och kultur, dock utan folkomrostning om vilket land omradet skulle hora till. Sydtyrolen slogs ihop med den italiensksprakiga provinsen
Trento
for att bilda regionen
Trentino-Alto Adige
, darigenom undvek Italien att skapa en tysksprakig region som med kraft skulle kunna verka for kravet pa aterforening med
Osterrike
. Detta stred mot de tysksprakigas krav pa stopp mot fortsatt italienisering.
1960
paborjades darfor en bombkampanj riktad mot den italienska statens byggnader och anlaggningar.
1969
kom den italienska staten och de sydtyrolska ledarna overens om en ny lagstiftning for att sakra det tyska sprakets och den tyska kulturens fortlevnad i Sydtyrolen. Detta innebar bland annat att man maste deklarera om man ar tysk- eller italiensksprakig om man staller upp som kandidat i allmanna val och att alla skolbarn maste lara sig bade italienska och tyska i skolorna. Sedan dess har situationen varit stabil i Sydtyrolen med hog sysselsattning och en god ekonomisk tillvaxt.
Karta over Sydtyrolen.
Med en yta nagot storre an
Uppsala lan
i Sverige utgor Sydtyrolen Italiens till ytan storsta
provins
. Befolkningen ar koncentrerad till huvuddalgangarna kring
Eisack
,
Etsch
och
Rienz
, liksom i de storsta sidodalarna, framforallt
Ultental
,
Sarntal
,
Passeier
och
Ahrntal
. De flesta byar och gardar ligger mellan 300 och 1 200 meter over havet. I Sydtyrolen finns talrika omfattande alpbetesmarken med sasongsvis
faboddrift
, liksom omfattande
skogsomraden
mellan 800 och 1 800 meter over havet.
I norr och oster gransar Sydtyrolen till de
osterrikiska
forbundslanderna
Tyrolen
och
Salzburg
; i vaster till den
schweiziska
kantonen
Graubunden
; i sydost till de italienska
provinserna
Belluno
, (i regionen
Veneto
); i syd till provinsen
Trento
; i sydvast till provinsen
Sondrio
(regionen
Lombardiet
). Sedan Tyrolens delning 1919 loper gransen mellan Sydtyrolen och Tyrolen langs
vattendelaren
i
Alperna
. Den mest kanda alpovergangen ar
Brennerpasset
.
Huvuddalarna ar
Etschtal
,
Eisacktal
,
Vinschgau
och
Pustertal
.
Sjoar i Sydtyrolen:
Sydtyrolens 116 kommuner tillhor sju
sekundarkommuner
(
Bezirksgemeinschaften
). Residensstaden
Bolzano
utgor sjalv den attonde sekundarkommunen. Sekundarkommunerna ansvarar for samordning av den kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska utvecklingen hos medlemskommunerna. Dessutom har de overtagit ett flertal arbetsuppgifter fran bade den sjalvstyrande provinsen och fran
primarkommunerna
. Bland dessa finns
socialtjansten
och
miljovarden
.
Bezirksgemeinschaften Sudtirols
Storsta kommunerna
(till och med 1 december 2005)
Astfeld
Meran
Luis Durnwalder
, Sydtyrolens guvernor
Sydtyrolen bildar tillsammans med
Trento
regionen
Trentino-Alto Adige
, en av de fem italienska regionerna som ar utrustade med egen regional lagstiftningsmakt och darfor betecknas som
autonom region
med sarskild status i den italienska forfattningen. Denna regionala autonomi ar snarast begransande for det sydtyrolska sjalvbestammandet, da de italiensktalande fran
Trento
utgor majoritet. Sedan 1972 forfogar den med Sydtyrolen identiska provinsen
Bolzano
, liksom provinsen
Trento
, over ett eget sjalvstyre, som i realiteten ger dem samma stallning som en autonom region. Provinsen Sydtyrolen har ratt att lagstifta angaende offentlig forvaltning, byggnadsplanering, hantverk, matt och marknader, jakt och fiske, kommunikationer och transporter, turisttrafik, hotell, restauranger, jordbruk, forskolor, skolbyggnation. Denna lagstiftning ar bindande aven for den italienska staten. Sjalvstyrelsen finansieras genom att cirka 90 % av den statliga omsattnings-, inkomst- och bolagsskatt som uppbars i Sydtyrolen atergar till provinsforvaltningen. I gengald ansvarar provinsen sjalvt for verksamheter som skolvasende, sjukvard och vagar som i det ovriga Italien finansieras med statsmedel.
Der sydtyrolska
lantdagen
(it.
Consiglio provinciale
) ar det sjalvstyrande provinsens
lantdag
. De 35 ledamoterna valjs for fem ar. Lantdagsledamoterna ar pa samma gang ledamoter i regionalstyrelsen
(Consiglio regionale)
for den overordnade regionen
Trentino-Alto Adige
.
Vid lantdagsvalen 2008 gick det dominerande partiet,
Sudtiroler Volkspartei
, tillbaka men fick anda en egen majoritet.
| Parti
|
Rostandel
|
Mandat
|
| Sudtiroler Volkspartei
(SVP)
|
45,7 %
|
17
|
| Die Freiheitlichen
|
17,9 %
|
5
|
| Verdi Grune Verc
, en lokal gren av
Federazione dei Verdi
|
8,7 %
|
3
|
| Sud-Tiroler Freiheit
|
7,2 %
|
3
|
| Forza Alto Adige - Lega Nord
, en lokal gren av
Lega Nord
|
2,5 %
|
1
|
| Demokratiska partiet
(PD)
|
6,7 %
|
2
|
| Union fur Sudtirol
(UfS)
|
2,1 %
|
1
|
| L’Alto Adige nel cuore
, en lokal gren av
Framtid och frihet for Italien
|
2,1 %
|
1
|
|
Sydtyrolens provinsregering (tyska:
Landesregierung
) (italienska:
Giunta provinciale
) star under ledning av en
guvernor
(tyska:
Landeshauptmann
) (italienska:
Presidente
) och bestar forutom av denne, av tva stallforetradande guvernorer och nio lantrad. Provinsregeringen valjs bland lantdagens ledamoter av landtagen vid en sluten omrostning. Genom den italienska forfattningsandringen 2001 har Sydtyrolen sjalvbestammande over vilken regeringsform man vill tillampa (om man vill kan man till exempel infora direktval av guvernoren). Den nuvarande guvernoren ar sedan 2014
Arno Kompatscher
(SVP)
[
4
]
. Stallforetradare ar sedan 2019
Guiliano Vettorato
(
Lega Nord
)
[
5
]
och
Daniel Alfreider
(SVP)
[
6
]
samt sedan 2020
Waltraud Deeg
(SVP)
[
7
]
Den sydtyrolska
irredentismen
ar inte dod, trots att majoritetspartierna givit upp kravet pa aterforening med Osterrike.
Sydtyrolens politiska historia har sedan andra varldskrigets slut dominerats av det sydtyrolska folkpartiet, (
Sudtiroler Volkspartei
) (SVP). Detta samlingsparti for alla tysk- och ladinsksprakiga sydtyrolare har sedan 1945 haft en egen majoritet i lantdagen. Vid kommunalvalen 2005 blev SVP:s kandidater
borgmastare
i 107 av 116 kommuner. I kommuner med italiensk majoritet gick SVP tidigare i forbund med maktiga kristdemokratiska partiet (
Democrazia Cristiana
). Tysktalande valjare rostar aven pa
Union fur Sudtirol
,
Sud-Tiroler Freiheit
och
Die Freiheitlichen
. Det sistnamnda partiet ar provinsens nast storsta parti. De italiensktalande valjarna rostar framst pa
Frihetens folk
(
Popolo della Liberta
), vilket ar provinsens tredje storsta parti. Fore 1990-talets mutskandaler i den italienska politiken rostade de flesta italiensktalande pa det neofascistiska
Movimento Sociale Italiano
. Detta partis omedelbara efterfoljare ar det hogerradikala
Unitalia
. I Sydtyrolens lantdag finns aven representanter for
Lega Nord
. Bland de ladinsksprakiga ar SVP det storsta partiet. Det ladinska
Ladins-Moviment Politich Ladins
har inte fatt tillrackligt med roster for att fa sate i lantdagen. Sydtyrolens grona parti vander sig till valjare ur alla tre sprakgrupperna.
Infor 150-arsminnet av Italiens enande forklarade Luis Durnwalder att Sydtyrolen inte skulle delta i firandet, eftersom "de tysktalande inte har nagot att fira. Ingen fragade oss 1919 om vi ville bli italienare. 1861 var vi inte italienare och 1919 blev vi inte tillfragade om vi ville flytta fran Osterrike till Italien." Detta uttalande ledde till en lang kontrovers med republikens president. Durnwalder har tidigare forklarat, att vid en folkomrostning sa skulle majoriteten av Sydtyrolens folk rosta for en aterforening med Osterrike.
[
8
]
Officiella myndighetssprak i Sydtyrolen ar
tyska
(70 %),
italienska
(25 %) och
ladinska
(5 %).
De ledande tidningarna ar tysksprakiga
Dolomiten
och italiensksprakiga
Alto Adige - Corriere delle Alpi
.
Fruktmarknad pa
Bolzanos
gagata Lauben-Via dei Portici
Sydtyrolen ar den rikaste regionen i Italien. Sydtyrolens appelodlingar utgor 10 % av all appelproduktion i EU. Sydtyrolen har blivit kant for att man standigt tycks ha en uppatgaende konjunktur och inte hamnar i ekonomiska nedgangar. Sydtyrolen har mycket lag arbetsloshet.
Turismen spelar en viktig roll, inte minst skidorterna.
Den italienska statens representant i Sydtyrolen utgors av regeringskommissarien, som utnamns av det italienska ministerradet (centralregeringen). Han leder det statliga regeringskommissariatet och har foljande huvuduppdrag:
[
9
]
- Samordnar de statliga befogenheterna i provinsen och utovar uppsikt over de statliga myndigheter som har sin verksamhet inom denna (med undantag for domstolarna, forsvaret och statsjarnvagarna).
- Utovar uppsikt over de fran staten till provinsen och till kommunerna overforda ansvarsomradena och meddelar guvernoren (provinsregeringens ordforande) sina invandningar.
- Utova alla de till
prefekten
tidigare tillhorande ambetsaligganden, savitt de inte genom autonomistatuterna eller genom andra lagar overforts till regionen, provinsen eller andra statliga myndigheter.
Regeringskommissarien ansvarar for uppratthallande av allman ordning och sakerhet, och ar i denna egenskap understalld inrikesministern. Han samordnar och leder
de statliga ordningsmyndigheterna
och kan darvid pakalla militar hjalp. Vidare overvakar han de kommunala myndigheter som utovar statliga befogenheter (folkbokforing, allmanna val). Han kan utnamna egna kommissarier, som overtar ledningen i stallet for de folkvalda organen, nar dessa pa grund av sakerhetsskal blivit upplosta.
Laget langs med axeln
Munchen
?
Innsbruck
?
Verona
har historiskt betytt mycket for forbindelserna med omvarlden och ar en av de nord-sydliga transportvagarna i
Alperna
som annars har bergskedjor i ost-vastlig riktning vilket forsvarar passager i nord-sydlig riktning.
Brennerpasset
som utgor grans mellan Italien och
Osterrike
genomkorsas av en motorvag, en landsvag och en jarnvag pa omkring 1370 m o.h. For att vara i Alperna ar det en mycket lag passhojd, och mojliggor att passet ar farbart aven under vinterhalvaret, utan att en tunnel byggts.
Samtidigt har laget medfort en svar trafikbelastning da mycket lastbilstrafik pa motorvagen och godstrafik pa jarnvagen ofta blockerar transportsystemet, tung trafik som pa grund av de snava kurvradierna i bergen och stigningarna maste kora langsamt pa laga vaxlar vilket belastar narmiljon. En omkring 55 kilometer lang
Brennerbastunnel
kommer att byggas, for att gora det mojligt att kora hoghastighetstag och godstag utan att dessa saktas ned av stigningarna. Tunneln beraknas sta fardig ar 2026.
[
kalla behovs
]