Sveriges akademikers centralorganisation
,
Saco
, ar en
facklig centralorganisation
pa den svenska
arbetsmarknaden
.
Saco:s kontorsbyggnad i
kvarteret Midas
, Gamla stan, i Stockholm.
Saco har 21
[
1
]
medlemsforbund
, med egna styrelser och kanslier, som organiserar olika akademikergrupper utifran
profession
och utbildningsbakgrund, t ex
arkitekter
,
bibliotekarier
,
ekonomer
,
ingenjorer
,
jurister
,
lakare
,
larare
,
naturvetare
och
psykologer
. Forbunden driver fragor som ar specifika for den egna yrkeskaren. Bland fragor som drivs av Saco och dess fackforbund kan namnas medlemmarnas loner och anstallningsvillkor, speciella anstallningsformer, overtidsersattningar,
jamstalldhetsfragor
,
forsakringar
,
pensioner
och
kompetensutvecklingsfragor
. Saco ar partipolitiskt obundet.
Saco har ett kansli, med drygt 35 medarbetare, som arbetar med
utredningar
,
opinionsbildning
[
2
]
, information och statistik. Sacos kongress, med 101 ombud utsedda av forbunden, halls vart fjarde ar. Vid kongressen valjs bland annat styrelse. Styrelsen bestar idag av ordforanden
Goran Arrius
, som utsags pa den senaste ordinarie kongressen 2011, samt elva ledamoter.
Saco studentrads
ordforande ar darutover adjungerad i styrelsen.
Forbundens forhandlingsverksamhet och partsstallning
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Inom statlig sektor agerar
Saco-S
[
3
]
for statligt anstallda akademiker tillhorande 18 av Sacos medlemsforbund. Ovriga tre Sacoforbund har inom statlig sektor valt att ha sin partsstallning genom de forbundsomraden som finns inom forhandlingsorganisationen
Offentliganstalldas forhandlingsrad
(OFR). Dit hor
Sveriges Larare
,
Officersforbundet
och Sveriges Reservofficerare (Sverof). Totalt foretrader Saco-S narmare 90 000 akademiker. Saco-S och OFR/S,P,O (OFR:s forbundsomraden Statstjansteman, Poliser och Officerare) forhandlar pa central niva med
Arbetsgivarverket
som motpart.
Pa lokal niva finns Saco-S-foreningar och foretradare for OFR/S,P,O.
Inom kommunal och regional sektor agerar 16 forbund genom
AkademikerAlliansen
[
4
]
, en forhandlingsorganisation som sluter de centrala avtalen med
Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR)
[
5
]
och
Sobona
. Totalt foretrader AkademikerAlliansen cirka 65 000 medlemmar. Sveriges Larare,
Sveriges Lakarforbund
och
Akademikerforbundet SSR
har valt att ha sin partsstallning genom egna forbundsomraden inom forhandlingsorganisationen OFR.
Pa lokal niva ar utgangspunkten att alla forbund var for sig ar i egen partsstallning gentemot arbetsgivarna. Ibland forekommer, i samverkansfragor gentemot arbetsgivaren, frivilligt forbundssamarbete genom sa kallade Sacorad, vilket trots namnet inte ar en del av Sacos uppdrag och verksamhet.
Sveriges yngre akademikers centralorganisation bildades 1943 som ett resultat av det under 1940-talet okade intresset for fackliga problem hos akademikerna. Man bildade darfor SYACO, Sveriges Yngre Akademikers Centralorganisation. Organisationen skulle verka for forbattring av akademikernas villkor och foreslog bland annat inrattandet av ett prognosinstitut for intellektuell arbetskraft och en utredning av akademikernas sociala forhallanden. SYACO ombildades efter nagra ar till Saco som konstituerades den 10 oktober 1947. Antalet medlemmar var 16 000, fordelat pa 18 olika forbund. Samtidigt gick elva akademikerforbund, daribland Lararnas Riksforbund, over fran SR (
Statstjanstemannens Riksforbund
) till Saco efter att tidigare ha varit dubbelanslutna.
Verksamheten utgjorde en fortsattning och utvidgning av SYACO:s verksamhet. Sacos genombrott som forhandlingspart gentemot stat och kommun agde rum under borjan av 1950-talet. Man bedrev en omfattande utredningsverksamhet, fungerade som remissinstans och var representerat i olika statliga organ och kommitteer. For att tillvarata sarintressen inom organisationen inrattades radgivande organ av vilka Yngreradet (sedermera Saco studentrad) intog en sarstallning.
Senare, ar 1975, forenades Saco och SR i en ny organisation: SACO/SR. Dar ingick 26 forbund med 165 000 medlemmar. 1989 beslutade kongressen en namnandring tillbaka till SACO. De cirka 100 000 studentmedlemmarna samlas i
Saco studentrad
vilket ar Sveriges storsta frivilliga studentorganisation.
2013 hade Saco nastan 646 000 akademiker. En majoritet av Sacoforbundens medlemmar ar kvinnor.
2022 var 73 procent av alla tjansteman och akademiker fackligt anslutna.
[
6
]
1946
drev Saco sin forsta stora fraga, att finna en losning pa akademikernas stora problem med
amortering
pa banklan for studier och man fick en overenskommelse om
studielan
med staten som
garant
.
1955
lag Saco i konflikt med
Stadsforbundet
, den davarande kommunala
arbetsgivarorganisationen
. Konflikten rorde arbetsgivarens ratt att dra in lonetillagg for medlemmar vars organisation har varslat om eller vidtagit stridsatgarder. Ett avtal slots till sist utan en sadan klausul.
Saco-konflikten
1966, som rorde lararnas anstallningsforhallanden, ledde till strejk med atfoljande lockout fran Avtalsverket.
1971 utbrot en
storkonflikt
efter att arbetsgivarna hade lagt fram ett lonebud som Saco fann oacceptabelt. Saco varslade, efter langdragna forhandlingar, om
strejk
. Arbetsgivarna svarade med
lockout
av 34 000 Sacomedlemmar. Konflikten stoppades da regeringen
Palme
ingrep och lade fram en proposition om en tjanstepliktslag, i media benamnd "tvangslag", for riksdagen. Lagen, som brot mot svensk
rattstradition
, riktade sig mot anstallda i stat och kommun och gav regeringen makt att for en tid av sex veckor avbryta sadana stridsatgarder som ansags hota vasentliga samhallsintressen.
[
7
]
Mot Sacos ordforande
Bertil Ostergren
riktades hard kritik fran politiskt hall och han beslot att avga. For Saco var regeringsingripandet ett allvarligt bakslag, som for decennier framover reducerade dess kraft och auktoritet.
[
8
]
[
9
]
Sacos hogsta beslutande organ ar kongressen som sammantrader vart fjarde ar. Medlemsforbunden har har proportionellt inflytande genom en mandatfordelning baserad pa forbundens medlemsunderlag. Kongressen utser, efter ett valberedningsforfarande, en styrelse som under kommande kongressperiod leder Sacos verksamhet. Till sitt stod har styrelsen ett kansli som leds av en kanslichef. Under en kongressperiod kan forbunden, genom aterkommande moten i ett ordforanderad, traffa varandra och styrelsen for samrad och dialog kring viktigare federationsgemensamma fragor. Pa tjanstemanniva finns ett antal natverk for lopande dialog och samarbete mellan Sacos kansli och Sacos medlemsforbund.
Partival for Saco-medlemmar i svenska riksdagsval
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Tabellen nedan visar partival for Saco-medlemmar i
svenska riksdagsval
enligt
Sveriges Televisions
vallokalsundersokning
SVT/VALU
. Siffrorna i tabellen ar angivna som rostandel i procent.
- Bjornsson, Anders (2007).
I kunskapens intresse: SACO:s forsta sex decennier
. Stockholm: Carlsson.
Libris
10465689
.
ISBN 978-91-7331-087-1
- Historieboken
. Stockholm: Centralorganisationen SACO/SR (1985).
- Kjellberg, Anders
(2013)
Union density and specialist/professional unions in Sweden
Lund: Sociologiska institutionen
- Kjellberg, Anders
(2017)
The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackforbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet)
(Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2. Lund: Department of Sociology, Lund University.
- Kjellberg, Anders
(2020)
Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal pa en foranderlig arbetsmarknad ? Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstackning 2000-2029"
. Stockholm: Arena Ide 2020.
ISBN 978-91-985542-5-0
(medlemsutveckling mm i bland annat Saco)
- Kolk, Jaan (2018)
En enad tjanstemannarorelse med forhinder. Relationerna mellan TCO och Saco i ett organisationspolitiskt perspektiv
. Stockholm: TAM-Arkiv.
ISBN 978-91-639-2660-0
- Strand, Sven-Erik (2013)
SACO i historiens backspegel: en studie om fackliga arbetstagarorganisationers funktioner i ett demokratiskt politiskt system
, Stockholm: TAM-Arkiv.
ISBN 9789163746246
, Serie: Tjansteman & historia, 1652-2702 ; 5
- Akerblom, Elisabet (1998).
SACO som sarintresse och allmanintresse: organisationens paverkan pa arbetsmarknadspolitikomradet
. Politiska institutioner och strategiskt agerande, 99-2194706-0 ; 43. Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen, Univ.
Libris
2667685