Svenska Sankt-Barthelemy
Saint-Barthelemy suedois ( franska )
Svensk koloni
← 1784?1878 →
Flagga	Sankt-Barthelemys sigill under den svenska tiden
Kolonin Svenska St Barthelemy 1784?1878.
Huvudstad	Gustavia
Sprak	svenska och franska
Statsskick	monarki
Sista regent	Oscar II
Sista guvernor	Bror Ulrich
Bildades	1 juli 1784
Upphorde	16 mars 1878
Idag del av	Frankrike

Svenska Sankt-Barthelemy var en svensk koloni som bildades 1784 pa on Saint-Barthelemy . Kolonin lag bland de Sma Antillerna i Vastindien . S:t Barthelemy erholls fran Frankrike 1784 efter att Gustav III forhandlat till sig denna mot att Frankrike erholl handelsrattigheter i Goteborg . Kungen ansag att on skulle gynna den svenska ekonomin genom nya handelsinkomster. ^{[ 1 ]} Omradet var i svensk ago under 94 ar mellan 1784 och 1878.

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Kolonin lag i den norra delen av Laoarna bland de Sma Antillerna och omfattade huvudon Saint-Barthelemy samt de kringliggande obebodda smaoarna Ile Fourchue, Roche Le Boeuf, ile Pele, ile de Boulanger, ile Petit Jean, ile Chevreau La Fregatte, Toc Vers, Les Grenadins, och La Tortue norr om on samt La Pain de Sucre, La Balaine, Les Islettas, Les Petit Saintes, Ile de Coco och Fourmis soder om on.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Sveriges kop av S:t Barthelemy bottnade i den tidigare koloniala verksamheten. De neutrala frihamnarna i Vastindien genererade dessutom stora ekonomiska vinster under det nordamerikanska frihetskriget. ^{[ 1 ]} Gustav III inledde forhandlingar med Frankrike under sitt besok i Paris 1784 dar man overenskom om franska handelsrattigheter i Goteborg mot ett svenskt overtagande av on. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

On hade fa farskvattenkallor och producerade mattliga mangder jordbruksvaror (bomull, socker, kakao, tobak och frukter). Det fanns en skyddad naturhamn pa ons vastra del och man forvantade sig stora fortjanster genom handel. ^{[ 6 ] [ 1 ] [ 2 ] [ 4 ]}

Fran borjan planerades aven att komma in pa den inkomstbringande slavhandeln och en expedition forbereddes, planerna avbrots dock i och med kriget mot Ryssland 1788. ^{[ 1 ]}

Den 1 juli 1784 ^{[ 7 ] [ 5 ]} overgick omradet till svensk ago. Forst den 23 augusti samma ar informerade kungen Riksradet om kopet av on. I september utsags tjanstemannen och Salomon von Rajalin utnamndes till kolonins forste forvaltare.

Forvarvet innebar en utvidgning av Sveriges rike med ungefar 20 kvadratkilometer , ett omrade av Lidingos storlek. Den franska regeringen hade vid ons overlamnande klart for sig att inkomsterna av ons produktion aldrig kunde bli tillrackliga att bestrida kostnaderna for kolonins underhall. ^{[ 8 ]} Detta visste ocksa Gustav III och Liljencrantz fran borjan. De satte sitt hopp till dess mojligheter som frihamn . ^{[ 9 ]}

Redan den 30 januari 1785 anlande kopmannen Jacob Rohl och Adolf Fredrik Hansen till on med fartyget " Enigheten " for att uppratta ett handelshus. ^{[ 5 ]}

Kolonins grundande [ redigera | redigera wikitext ]

Den 4 december 1784 avseglade fregatten Sprengtporten under kapten Johan Puke fran Goteborg. ^{[ 1 ] [ 5 ] [ 10 ]} Bland besattningen fanns den blivande guvernoren major von Rajalin, adjunkten lojtnant von Rosenstein, kolonins lakare provinsial medicus Samuel Fahlberg , kolonins prast magister Sven Thunborg , en rad kolonialtjansteman samt cirka 50 soldater ur Garnisonsregementet i Goteborg . Fartyget anlopte engelska Portsmouth i december och fortsatte mot S:t Barthelemy i januari 1785. Farden gick darefter via Martinique , Guadeloupe och Sint Eustatius och fartyget anlande till S:t Barthelemy den 6 mars 1785. ^{[ 11 ] [ 3 ] [ 10 ]}

Ons befolkning uppgick da till cirka 750 personer varav 281 var slavar. Huvudspraket pa landsbygden var franska och man anvande engelska i huvudorten dar cirka 500 personer bodde. ^{[ 6 ] [ 1 ] [ 2 ]}

1785?1811 [ redigera | redigera wikitext ]

Den 7 mars overlamnade den franske kommendanten Chevalier de Durant styret till von Rajalin. Efter ankomsten borjade man att anlagga staden Gustavia kring hamnen La Carenage ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 5 ] [ 10 ]} och utveckla infrastrukturen. Franska forblev det dominerande spraket pa landsbygden och engelska i Gustavia. Svenska talades endast av de hogre tjanstemannen och en del affarsman. ^{[ 2 ]}

Den 16 april 1785 beslutade von Rajalin att infora viss tullfrihet for besokande fartyg och den 7 september 1785 inrattades S:t Barthelemy som "Porto Franco" (frihamn) genom ett kungligt dekret. ^{[ 2 ] [ 4 ] [ 10 ]} Kungorelsen om detta gav upphov till rykten om ons pastatt otroliga rikedomar, och i somliga trakter av det fattiga Finland , som pa sommaren 1786 hemsoktes av svar missvaxt, dromde folk om att utvandra till sagolandet. ^{[ 9 ]} Regeringen fann det nodvandigt att avstyra emigrationsfebern och gav i det syftet landshovdingarna befallning att klargora for invanarna i vars och ens lan att ons "vida avlagsenhet, kostnaden av en lang och aventyrlig sjoresa, ons tranga omkrets, som ej kan emottaga eller underhalla nagot storre antal invanare, brist bade av jord och kreatur, byggningsamnen och vedbrand m. m. ej annat kunna an forsatta uti yttersta forlagenhet de jordbrukare, som dar skulle vilja soka sitt hemvist och overgiva ett kart fadernesland". ^{[ 9 ]}

Slavhandel var tillaten och den 28 augusti 1786 stadgades taxeringen pa varor i ett kungligt brev dar aven en taxeringslista for slavar ingick. Den 12 mars 1790 infordes en ny tulltaxa genom ett kungligt brev som inkluderade en ny taxeringslista for utskeppning av slavar. ^{[ 12 ]}

1787 invigdes den svenska kyrkan "Sofia Magdalena" pa on med en svensk prast. ^{[ 3 ] [ 10 ]} Kyrkan revs 1857.

Den 30 juni 1787 forfattade guvernor Pehr Herman von Rosenstein nya lagar (Code Noir-Svarta koden) som skulle styra livet for ons slavar. Regelverket publicerades den 6 juli och genom lagstiftningen delades befolkningen in i tre grupper: Vita, fria kulorta och svarta slavar. ^{[ 2 ] [ 12 ]} Svarta koden byggde pa "Code de la Martinique" skriven av Jacques Petit de Vievigne som faststalldes 1767 pa grannon. ^{[ 13 ]}

Jamfort med andra lander var den svenska slavhandeln relativt liten till sin omfattning. Enligt den svenska regeringen forekom cirka 50 svenska slavskeppstransporter mellan 1600- och 1800-talet. ^{[ 14 ]} I databasen ”Trans-Atlantic Slave Trade Database” finns 1 283 slavar registrerade som anlanda till S:t Barthelemy. Av dessa hade 421 transporterats pa brittiska fartyg, 536 pa danska / baltiska fartyg, 250 pa franska fartyg och 76 pa amerikanska fartyg. Allt som allt finns endast 10 resor med svenska fartyg registrerade. ^{[ 15 ]}

Den 31 oktober 1786 inrattades det Svenska Vastindiska Kompaniet som samtidigt erholl handelsrattigheterna pa Vastindien och Nordamerika och forvaltningsratt over kolonin. Svenska kronan representerades av en guvernor. ^{[ 6 ] [ 16 ] [ 1 ]} Kompaniet ansvarade for underhall av hamnen och lonerna till kolonialtjanstemannen, inkomster och tullavgifter gick till storsta del till kompaniet. I slutet av arhundradet anlopte cirka 1330 fartyg Gustavia arligen. ^{[ 10 ]}

Ar 1791 inberattade kommendanten till den svenska regeringen att den franska revolutionsyran utbrett sig aven till den forna franska kolonin. Fran det gamla moderlandet hade en del "patrioter" kommit over och agiterat upp befolkningen till ohorsamhet. ^{[ 9 ]} Och da den svenska garnisonen bestod av endast 23 man, varav de flesta var gamla och sjukliga, begarde kommendanten forstarkning. ^{[ 17 ]}

Aren 1789?1793 vistades svenske Robert Montgomery i exil pa on.

Mot 1700-talets slut led sjofarten pa S:t Barthelemy mycket avbrack genom Storbritanniens och Frankrikes kaperier . ^{[ 17 ]}

Det klagades over att "trator och slagsmal ofta forekomma". I synnerhet hade rashatet mellan vita och fargade latt for att flamma upp. Det behovdes bara att en vit och en fargad hade nagot otalt med varandra for att det skulle bli folksamling och till sist allmant slagsmal. De som skulle halla ordning pa de brakiga elementen, de svenska ambetsmannen, intrigerade samtidigt mot varandra och forbittrade tillvaron med rangstrider och liknande. ^{[ 17 ]}

I borjan pa 1800-talet uppgick befolkningen till cirka 6 000 personer varav cirka 5 000 bodde i Gustavia, dar 3-4% av befolkningen var av svenskt ursprung. ^{[ 6 ] [ 16 ] [ 1 ] [ 5 ] [ 10 ]} Fahlberg arbetade aven som lantmatare och ar 1800 ritade han en karta over on. ^{[ 5 ]}

Mellan den 19 mars 1801 och den 10 juli 1802 ockuperades on av Storbritannien. ^{[ 5 ]}

Den 2 april 1804 utkom lokaltidningen " The Report of St. Bartholomew " med sitt forsta nummer, tidningen utkom med 368 nummer fram till den 28 oktober 1819. ^{[ 2 ] [ 12 ]} Den 28 maj 1804 infordes en fornyad tulltaxa.

Den 15 oktober 1805 infordes ett nytt reglemente och forvaltningen overgick fran 1806 helt till guvernoren. Inkomster och tullavgifter gick direkt till Sverige. ^{[ 6 ] [ 16 ] [ 1 ]}

Nar Storbritannien erovrade grannoarna Martinique och Guadeloupe 1809 beslot guvernor Anckarheim att uppratta en lokal milisstyrka utover garnisonen under befal av Bagge for att oka forsvarsstyrkan. Oroligheter uppstod mellan franska flyktingar och milisstyrkorna och garnisonen och on delades i en engelskvanlig och en franskvanlig del. Anckarheim beslot da att upplosa stadskompanierna under befal av Anders Bergstedt. Foljden blev okade oroligheter som kulminerade i ett regelratt upplopp den 23 september. Bergstedt avsattes och han och Fahlberg forvisades fran on.

Den 25 september 1811 overfordes forvaltningen till en konselj bestaende av guvernoren och ytterligare 6 ledamoter (senare minskad till 5). Samtidigt infordes en modell av folkrepresentation genom en forsamling som sammantradde vart tredje ar. ^{[ 6 ] [ 16 ]}

Under de forsta decennierna efter det svenska overtagandet blomstrade handeln under stormaktskonflikterna i samband med Franska revolutionen och 1812 ars krig mellan Storbritannien och USA. ^{[ 6 ] [ 16 ] [ 1 ]} Under detta krig gick 20 % av USA:s totala export via S:t Barthelemy. ^{[ 2 ]}

1812?1844 [ redigera | redigera wikitext ]

1812 beslot svenska riksdagen att overfora kolonin direkt till kungen, nu Karl XIII , som privat egendom och ett kolonialdepartement inrattades i kungens kansli. Inkomster och tullavgifter gick nu direkt till kungens S:t Barthelemyfond. ^{[ 6 ] [ 16 ] [ 2 ]}

Under denna tid blomstrade S:t Barthelemy ekonomiskt, mellan 1812 och 1816 uppgick intakterna till cirka 1,9 miljoner kronor och mellan 1817 och 1830 till cirka 1,8 miljoner kronor vilket medforde ett overskott pa cirka 2,2 miljoner kronor totalt. ^{[ 6 ] [ 16 ]}

Efter 1830 minskade sedan intakterna i och med att Gustavia forlorade sin betydelse som neutral frihamn och kolonin kravde nu allt storre arliga bidrag fran Sverige. ^{[ 16 ] [ 1 ]} Under perioden da kolonin var kungens enskilda egendom betalades bidragen direkt av denne. ^{[ 6 ]}

I september 1819 drabbades S:t Barthelemy av en valdsam orkan som bland annat forstorde 56 hus i Gustavia. ^{[ 5 ]} 1821 och 1837 drabbades on anyo av forodande orkaner.

1840 utbrot en svar feberepidemi pa on som kostade 300 invanare livet. Befolkningen sjonk till cirka 2 500 personer. ^{[ 5 ]}

Med undervisningen var det i allmanhet klent bestallt pa S:t Barthelemy. Tidtals fanns det dock flera skolor pa on. Ar 1831 oppnade den svenske prasten en pojkskola, bestaende av tva klasser, och senare aven en flickskola. Det fanns ocksa en metodistskola , men enligt prastens omdome saknade dess pedagoger bade kunskap och dygd. Han kallade dem for "torggummor". ^{[ 18 ]} Ar 1866 ingrep den svenska regeringen och lamnade ett arligt anslag av 400 riksdaler specie till folkundervisningens beframjande pa on. Religionsundervisning skulle inte forekomma, da man ville locka barn av olika bekannelser till skolan. ^{[ 18 ]}

1844?1878 [ redigera | redigera wikitext ]

1844?1845 ars svenska riksdag beslutade att aterfora S:t Barthelemy direkt under rikets forvaltning och bidragen betalades nu av Sverige. ^{[ 6 ] [ 16 ]}

I borjan pa 1790-talet startade motstandet mot slaveriet bland annat i England och aven i borjan pa 1800-talet i Sverige. 1813 forbjods all slavhandel i Sveriges territorier. ^{[ 4 ]} Trots detta var mellan en tredjedel och halva befolkningen S:t Barthelemy registrerade slavar, och att Sverige hade sa fa kolonier beror troligen pa att landet inte lyckades forhandla till sig fler kolonier. ^{[ 19 ]}

Vid Sveriges riksdag 1844?1845 beslutades att slavarna pa S:t Barthelemy skulle frikopas. ^{[ 1 ]} En sarskild kommitte inrattades och ons 523 slavar frikoptes for sammanlagt 119 765 riksdaler. ^{[ 2 ] [ 4 ]} Den 9 oktober 1847 forklarade Sverige under Oscar I slaveriet som olagligt. ^{[ 6 ] [ 4 ]}

1850 drabbades S:t Barthelemy av en svar torka. ^{[ 5 ]}

Efter Napoleonkrigens slut borjade en nedgang i handeln med Nordamerika, frihetskampen i de spanska och portugisiska omradena i Syd- och Latinamerika paverkade i sin tur handeln med Sydamerika. ^{[ 1 ]}

Aren 1867 och 1876 harjades on aterigen av svara orkaner. ^{[ 17 ]}

1863 uppgick befolkningen till cirka 2800 personer och vid den sista folkrakningen i slutet pa 1875 till cirka 2300 varav cirka 800 bodde i Gustavia. ^{[ 6 ] [ 16 ]} Samma ar anlopte endast 399 fartyg on varav 227 fran England och 132 fran Sverige. ^{[ 6 ]}

I stallet for att lamna overskott till svenska kronan hade kolonin sedan borjan av 1830-talet medfort arliga forluster och handeln var i avtynande. Ett forsok av guvernoren att odla vindruvor fran Madeira misslyckades. Torkan var for langvarig for att de spada plantorna skulle kunna harda ut i den tunna jordskorpan. ^{[ 17 ]} Daremot gick det bra att i den torra och sandiga jordmanen odla jams , en rotfrukt som i Vastindien brukades i stor utstrackning i stallet for potatis . Aven ananasplantan trivdes bra, och ananas blev en tid ons framsta exportvara. ^{[ 18 ]}

Redan ar 1818 hade kungen foreslagit svenska riksdagen att S:t Barthelemy borde saljas, om det kunde ske pa nagorlunda formanliga villkor, och riksdagen gav sitt bifall till detta. Det onskade tillfallet att gora affaren lat dock lange vanta pa sig. Mot slutet av 1860-talet fordes underhandlingar bade med USA och med Italien men utan resultat. ^{[ 18 ]}

De okade kostnaderna for kolonins forvaltning foranledde svenska regeringen att inleda forhandlingar med Frankrike om ett aterkop av on. ^{[ 16 ]} Den 10 augusti 1877 undertecknades overlatelseavtalet i Paris vilket sedan ratificerades i Stockholm den 9 november 1877 och i Paris den 4 mars 1878. ^{[ 16 ]} Kopesumman blev 80 000 franc for de svenska tillgangarna och 320 000 franc for omkostnader for de svenska tjanstemannen (hemresa, pension, mm). ^{[ 10 ]}

Utifran kopeavtalet holls aven en lokal folkomrostning i augusti 1877 dar majoriteten (351 for, 1 emot) rostade for en aterforening. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 5 ]}

Den 16 mars 1878 overlamnades S:t Barthelemy officiellt ater till Frankrike. ^{[ 7 ] [ 11 ] [ 2 ] [ 3 ]} Den franske guvernoren pa Guadeloupe anlande denna dag till on med en fransk eskader. ^{[ 18 ]}

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Det svenska arvet kvarstar pa S:t Barthelemy bland annat genom vapnet som bar Tre kronor , namn pa orter och gator, frihamnsrattigheter samt skattefriheten. ^{[ 4 ] [ 5 ]} Under den svenska perioden fanns det ett antal svenska slakter som var bosatta i kolonin under flera generationer, och vissa stannade aven kvar efter Frankrikes overtagande. Namnas kan bland annat adelsslakterna Netherwood och Ridderhierta, som bada verkade i Gustavia i 3 generationer och fanns kvar till borjan av 1900-talet. Slakten Milander levde och verkade pa on i fem generationer och lever nu kvar pa Dominikanska Republiken. ^{[ 20 ]}

Nar prins Wilhelm pa sin expedition till Centralamerika ar 1920 gjorde ett besok pa S:t Barthelemy sag man gamla svarta invanare fran svensktiden grata av rorelse av att se den blagula flaggan och hora det svenska spraket. Deras eget svenska ordforrad inskrankte sig dock efter 42 ars skilsmassa till nagra enstaka uttryck sasom "jag svensk", "god dag", "bra". ^{[ 21 ]}

I september 1964 grundades Svenska S:t Barthelemysallskapet vid ett mote pa Sjohistoriska museet i Stockholm, sallskapet fick sedan sina stadgar den 16 november. ^{[ 5 ]} Under 1966 och 1967 satte sallskapet upp en rad svenska gatuskyltar i Gustavia.

Den 22 december 1977 beslutade kommunfullmaktige i Pitea att bli vanort med S:t Barthelemy, samma beslut fattades av konseljen pa S:t Barth redan tidigare samma ar. ^{[ 10 ]}

1978 hogtidligholls 100-arsminnet av ”La Retrocession” (aterforeningen) med Frankrike och 1984 hogtidligholls 200-arsminnet av det svenska overtagandet. ^{[ 10 ]}

1988 utgavs 2 jubileumsmynt ”Sanct Barthelemy Sverige 1784?1878” i nickel med valorerna 50 riksdaler/franc och 500 riksdaler/franc. ^{[ 22 ]}

Over 300 nummer av tidningen " The Report of St. Bartholomew " finns arkiverade pa Kungliga biblioteket i Stockholm. ^{[ 2 ]}

Guvernorer [ redigera | redigera wikitext ]

Under den svenska perioden forvaltades on av 15 forvaltare kallad guvernor eller kommendant. ^{[ 7 ] [ 11 ] [ 23 ] [ 24 ]}

• Salomon Maurits von Rajalin , mars 1785?mars 1787
• Pehr Herman von Rosenstein , april 1787?juni 1790
• Carl Fredrik Bagge af Soderby , juni 1790?november 1795
• Georg Henrik Johan af Trolle , november 1795?januari 1801
• Hans Henrik Anckarheim , januari 1801?februari 1812
• Berndt Robert Gustaf Stackelberg , februari 1812?oktober 1816
• Johan Samuel Rosensvard , oktober 1816?september 1818
• Carl Fredrik Berghult , tf guvernor september 1818?augusti 1819
• Johan Norderling , augusti 1819?2 maj 1826
• James Haarlef Haasum och Lars G Morsing, maj 1826?oktober 1833
• James Haarlef Haasum , oktober 1833?augusti 1858
• Fredrik Carl Ulrich , augusti 1858?augusti 1868, aven tf guvernor juli 1841?nov 1842, juli 1844?nov 1845, maj 1853?okt 1854
• Georg Wilhelm Netherwood , tf guvernor augusti 1868?december 1868
• Bror Ludvig Ulrich , december 1868?16 mars 1878

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Hogstrom, Erik Olof Emanuel (1888). S. Barthelemy under svenskt valde . Uppsala: Almqvist & Wiksells boktr.-Aktiebolag  
• Tingbrand, Per (1997). Med svenska orlogsman till St Barthelemy 1785-1994 . Karlskrona: Marinlitteraturforeningen. ISBN 91-85944-16-5  
• Swahn, Jan-Ojvind; Jennersten, Ola (1985). Saint-Barthelemy Sveriges sista koloni . Hoganas: Wiken. ISBN 91-7024-178-3  
• Tingbrand, Per (2001) (pa engelska). Who Was Who in St. Bartholomew during the Swedish epoch? 3. uppl . Stockholm: Swedish St. Barthelemy Society. ISBN 91-88812-80-4  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Thomasson, Fredrik (2022). Svarta S:t Barthelemy: manniskooden i en svensk koloni 1785-1847 . Stockholm: Natur & Kultur. Libris s6f59rqfq6934lz8 . ISBN 9789127174740  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Om Svenska S:t Barthelemy
• Bild: Gustavia i borjan pa 1800-talet
• Bilder
• Forordningar och dekret fran svenska perioden
• Svarta koden, originaltext
• Svarta koden, engelska
• S:t Barthelemysallskapet
• Vanortsforeningen Pitea - St Barthelemy
• Jubileumsmyntet 1988
• Riksdagsdokument CB3026 / - Kong!.. Maj:ts Nad. Proposition N:o 26 - Ank. till Riked. Kansli den 19 Mars 1878, kl. 3 e. m. Kongl. Maj ds nadiga proposition till Riksdagen, angaende kolonien S:t Barthelemys aterlemnande till Frankrike; Gifven Stockholms Slott den 11 Mars 1878.

• Wikisource har originalverk relaterade till Svenska Sankt Barthelemy .
  Svenska Sankt Barthelemy

v   ?   r Nordiska och baltiska kolonier Danmark Danska Guldkusten  · Danska Vastindien  · Gronland  · Nikobarerna  · Serampore  · Tranquebar Kurland Tobago  · James Island Norge Bouveton  · Dronning Maud Land  · Peter I:s o  · Osterbygden Sverige Cabo Corso  · Guadeloupe  · Nya Sverige  · Porto Novo  · Saint-Barthelemy  · Svenska Vastindien