Sundsvallsstrejken

Sundsvall under 1870-talet.
Karaktar	Strejk
Plats	Sundsvall , Sverige
Datum	26 maj-4 juni 1879
Arbetstagare	Sagverksarbetare
Arbetsgivare	Arbetsgivare
Resultat	Hojda loner, arbetstidsforkortning pa lordagar, fackforening bildad

Sundsvallsstrejken var en stor strejk som utbrot 1879 i Sundsvalls sagverksdistrikt . Strejken var en av landets forsta, och den mest omfattande i Sverige under hela 1800-talet. ^{[ 1 ]}

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Sundsvalls stad hade vid strejkens utbrott 9 000 invanare och staden saval som de narliggande sagverkssamhallena Skon , Alno och Njurunda landskommuner vaxte snabbt till foljd av travaruindustrins genombrott. Totalt 23 angsagar fanns i Sundsvalls sagverksdistrikt. De sa kallade trapatronerna hade investerat i moderna effektiva angsagar som ersatte de gamla vattensagarna, vilket gjorde att produktionen kunde forlaggas till kusten istallet for uppstroms alvar och aar vid fall. Forutom att angsagarna var effektivare i sig forenklades utskeppning radikalt nar de sagade travarorna kunde lastas direkt pa ostersjofartyg. Fattigdomen var emellerid stor bland arbetarna och villkoren harda. Bostaderna som tillhandaholls av sagverket bestod vanligen av ett enda rum, dar forutom en familj aven losa arbetare kunde inhysas. ^{[ 2 ]}

1879 brot en stor depression ut. Priserna pa travaror sjonk, vinsterna sjonk och for att motverka detta sanktes arbetarnas loner till omkring en krona om dagen for 12 timmars arbete. ^{[ 2 ]} Nar trapatronerna fick stodlan fran staten pa tre miljoner kronor for att kunna halla produktionen uppe firade de med en stor fest. Trots detta hojdes inte arbetarnas loner och strejken var darmed ett faktum.

Handelseutveckling [ redigera | redigera wikitext ]

Den 26 maj borjade strejken vid Heffners sagverk som agdes och drevs av Fredrik August Aslund . Den spred sig snabbt. En vaxande marsch av arbetare gick fran sagverk till sagverk i Sundsvallsregionen, och som mest deltog 5 000 arbetare i strejken. Alla Sundsvallsregionens sagverk utom ett drogs med i strejken. De strejkande slog lager vid Norra berget , och sedan utan lov pa Skarpskyttebanan, en halvo nara Kubikenborg . Strejken var kannbar ekonomiskt for sagverksagarna, eftersom de maste erlagga vantpengar till de manga fartyg som anlant infor varskeppningen. ^{[ 3 ]}

Sagverksagare och landshovdingen kallade in stora militarstyrkor med bland annat ett flertal kanonbatar och en kulspruta (flerpipig mitraljos ). ^{[ 3 ]} Arbetarna hade god disciplin och holl sig nyktra och hade bonemoten pa kvallarna. Efter atta dagars strejk gav landshovding Curry Treffenberg arbetarna ett ultimatum: aterga till arbetet eller bli vrakta och fangslas enligt lagen om losdriveri , och hotade att aterkomma nastkommande dag med bajonetter. De strejkande skramdes salunda till att ateruppta arbetet. Landshovdingens och militarens agerande gjorde att konflikten avslutades utan att sagverksagarna behovde forhandla om arbetsvillkoren. Trapatronerna stallde till med ytterligare en fest for att fira segern. De som aterstod pa Skarpskyttebanan tvingades bort med bajonett. Polis och militar haktade senare arbetare som pekats ut av sagverksagarna for att vara fanbarare eller ha uppmanat andra till strejk. ^{[ 4 ]} Flera arbetare hindrades fran fortsatt arbete i staden, och vraktes med sina familjer fran sagverkets bostader.

Landshovdingen hade haft stod av kung Oscar II och forklarade senare sitt agerande med att vald hade begatts mot arbetare som inte ville delta i strejken, och att han bedomde att en sammandrabbning var trolig mellan de strejkande och de strejkbrytare fran Finland och andra platser som var pa ingaende. Landshovdingen menade att han darfor hade kunnat tillampa upprorslagen, men ansag sig ha anvant "ett mildare behandlingssatt genom att helt lugnt spranga strejken". ^{[ 2 ]} Landshovdingen forklarade haktningar som lett till frianden med att han varit ford bakom ljuset av nagra sagverksagare. ^{[ 4 ]}

Strejken avslutades den 4 juni 1879. ^{[ 5 ]}

Efterspel [ redigera | redigera wikitext ]

For flertalet av arbetarna ledde inte strejken till forbattrade villkor. Daglonen i Tunadal hojdes emellertid fran 1,25 per dag till 1,50. ^{[ 4 ]} I Svartvik begransades arbetet till kl. 18 pa lordagar i stallet for kl. 20, och aldre strejkande fick ersattning med 1,50 per strejkdag darfor att de ansags tvingade till strejken. ^{[ 6 ]}

En sammanslutning bildades vid Stockviks sagverk nagon tid efter strejken 1879 och som hade till uppgift att samla en strejkkassa for kommande strider. Ansvaret for kassan lades pa frikyrkopastorn Isak Bostrom, som aven hade valts till ordforande for den delegation som foretradde arbetarna under forhandlingarna med Treffenberg. Han tillhorde inte sjalv den gryende arbetarrorelsen, men valdes for att han sa tydligt hade forklarat arbetarnas fattigdom for Treffenberg. De flesta foreningsmedlemmarna var enligt Bostrom medlemmar av baptistforsamlingarna eller waldenstromare ? liksom Sundsvallstrejken hade uppburits av frikyrkliga, som hade erfarenhet av foreningsliv. Efter August Palms forsta besok i distriktet foll strejkkassan fullstandigt samman, efter att Palm i ett valdsamt tal och med grovt sprakbruk angripit religionen. Foljden blev att de troende stockviksarbetarna ? bland dem Isak Bostrom ? skramdes bort fran den gryende fackforeningen, som nagon tid darefter var ett minne blott. ^{[ 2 ]}

Vid den strejk som utbrot 10 ar senare var arbetarna salunda annu inte organiserade. Det var forst langt senare nar arbetarna var organiserade som forhandlingar om villkoren skedde mellan parterna. ^{[ 6 ]}

I kulturen [ redigera | redigera wikitext ]

Efter strejken spreds skillingtrycket "Upprorsfanan i Sundsvall" med hot om revolution och republik. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Vid 100-arsminnet 1979 producerades friluftsteaterforestallningen Spelet om Sundsvallstrejken 1879 pa Alnon av ett stort antal amatorskadespelare , bade med anknytning till socialdemokratin och kommunister. Textforfattare var Sture Karlsson och regissor Anders Nilsson.

Samma ar utgavs aven ett svenskt frimarke, graverat av Martin Morck i valoren 90 ore till minne av Sundsvallsstrejken.

Sundsvallsstrejken skildrades aven i Bengt Bratts tv-serie Trapatronerna , som sandes 1984 och 1988.

Aven i Vibeke Olssons roman Sagverksungen skildras strejken.

Ett av Albin Amelins mest kanda politiska verk ar "Sundsvallsstrejken 1879" dar en strejkande arbetare gar med en rod fana med texten "Frihet och brod".

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Kjellberg, Isidor (1879). Sagverksarbetarne i Norrland : anteckningar . Linkoping: Forf. Libris 1598092  
  • Nytryck / med forord av Barbro Bjork . Sundsvall: Sundsvalls museum. 1974. Libris 317042  
• Sundsvallsstrejken 1879 : [samtida dokument och historisk belysning] . Sundsvall: Sundsvalls museum. 1979. Libris 169706  
• Hentila, Seppo (1981). ”Sundsvallsstrejken 1879”. Meddelande fran Arbetarrorelsens arkiv och bibliotek (Stockholm : Exp., 1977-1983) 1981:18 ([Arg. 5]),: sid. 22-39 : ill. ISSN 0347-7134. ISSN 0347-7134 ISSN 0347-7134 .     Libris 2966467
• Treffenberg, Curry (1880). Arbetarestrejken vid sagverken i trakten af Sundsvall ar 1879 : officiel berattelse afgiven till chefen for Kongl. Civil-departementet . Hernosand. Libris 648629  
  • Kjellberg, Isidor (1880). En blick pa Curry Treffenbergs bok upptagande officiel berattelse : "Arbetarestrejken vid sagverken i trakten af Sundsvall, ar 1879" . Linkoping. Libris 2152056  

Skonlitterara skildringar [ redigera | redigera wikitext ]

• Koch, Martin (1913). Timmerdalen : en historia om kultur . Stockholm: Bonnier. Libris 54696 . https://runeberg.org/kochvalda/3/  
• Molin, Lars (1979). Trakusten . Stockholm: Alba. Libris 7642823 . ISBN 91-7458-196-1  
• Olsson, Vibeke (2009). Sagverksungen : roman . Orebro: Libris. Libris 11438360 . ISBN 978-91-7387-030-6