Strejkbryteri ar arbete som pagar trots regelratt strejk eller arbetsblockad . Kring ar 1900 var strejkbryteri ett aterkommande inslag i de davarande konflikterna mellan fackforeningar och arbetsgivare , och mottes ofta av brak och valdsamheter fran de strejkande, innan forhandlingsavtal slots och strejkvakter infordes. Nedsattande ord for strejkbrytare ar t ex guling och svartfot .

Strejkbryteri har framst fran arbetarrorelsen betraktats som ett allvarligt problem, da det minskar effekten av en strejk. Dock galler strejken endast for medlemmar. I Sverige har i regel aven icke-medlemmarna deltagit i strejker trots att de inte kan rakna med strejkunderstod fran fackforeningen.

Fore och strax efter sekelskiftet 1900 var det inte ovanligt att arbetsgivare forsokte forma strejkande att mot fackforeningens vilja aterga till arbetet innan uppgorelse traffats. Perioden kring storstrejken 1909 var intensiv for strejkbrytarorganisationer, som Fria Arbetareforbundet , De oorganiserades forening ? Arbetsbyran for organiserade och Surtaxkommitten . ^{[ 1 ]} Svenska arbetareforbundet lade ned verksamheten ca 1916, men bara nagra ar senare togs nya initiativ som under mellankrigstiden kom att inta en liknande roll, de flesta med ekonomiskt stod fran SAF . ^{[ 2 ]} Har kan namnas Den svenska Samhallshjalpen (1921-), Centralforbundet for Arbetets Frihet (1923), Vesterbergslagens strejkbrytarforbund (1925-), Svenska Nationella Skyddskaren (1925-) och Boytons Arbetsbyra . ^{[ 2 ]}

Efter sprangningen av skeppet Amalthea i Malmo hamn 1908 upphorde rekryteringen av utlandska strejkbrytare till Sverige och under 1930-talet avtog strejkbryteriet successivt och upphorde i praktiken helt vid decenniets slut eftersom det inte var forenligt med andan i Saltsjobadsavtalet som skrevs under 1938. ^{[ 3 ]}

Inom den svenska arbetarrorelsen forutsatte man lange att strejkbrytare hade ideologiska skal, snarare an kortsiktigt privatekonomiska. Det antas till exempel att de okanda strejkbrytarna i Adalen 1931 var "rikemanssoner fran Stockholm". ^{[ 4 ]}

Sedan Akarpslagen avskaffades 1938 saknas det i Sverige arbetsrattslig lagstiftning som beror strejkbryteri.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

Flink, I (1978) Strejkbryteriet och arbetets frihet. En studie av svensk arbetsmarknad fram till 1938 . Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Amaltheadadet
• Fackforening
• Guling
• Lockout
• Adalshandelserna