Stora skracken ( franska : Grande peur ) var en resning av den franska bondebefolkningen som agde rum pa den franska landsbygden mellan den 22 juli och den 6 augusti 1789, under utbrottet av den franska revolutionen . ^{[ 1 ]} Det var den forsta storre bonderesningen i Frankrike pa hundrafemtio ar och den storsta i landets historia, da den till skillnad fran den tidigare storsta, Jacquerie , omfattade hela riket.

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Orsaker [ redigera | redigera wikitext ]

Den stora skracken agde rum under en mycket spand situation. En dalig skord 1788 hade foljts av en mycket svar vinter och en var med hojda brodpriser som var den svaraste sedan mjolkriget . Noden hade fororsakat ett problem med kringstrykande nodlidande vagabonder pa landsbygden. Sammankallandet av Frankrikes generalstander for att losa rikets problem i maj fick en mangd politiska rykten att spridas.

Efter stormningen av Bastiljen i Paris den 14 juli 1789 cirkulerade manga rykten pa landsbygden om att aristokraterna konspirerade for att med avsikt fororsaka en hungersnod genom de hojda brodpriserna, for att motarbeta allmanhetens krav i standerforsamlingen. Den vitt spridda teorin om Pacte de Famine eller svaltpakten, dar myndigheterna avsiktligt troddes reglera fram svalt, hade spelat en stor roll aven under det foregaende mjolkriget och spelade aven nu stor roll. Ryktena varierade, men manga gick ut pa att skorden attackerades av banditer eller utlandska trupper som hade marscherat over gransen.

Resningen [ redigera | redigera wikitext ]

Dessa rykten gjorde att bonder och invanarna i smastader i manga delar av landet bildade medborgargarden och bevapnade sig for att forsvara sig. Hysterin vaxte ytterligare nar den bevapnade civilmilisen fran en by ofta uppfattade granntraktens bevapnade milis som fienden. Nar inga banditer eller frammande soldater infann sig borjade de bevapnade bonderna istallet attackera narmaste slott eller klostergods . Resningen spred sig fran Franche-Comte i ostra Frankrike mot vaster och soder och omfattade snart hela riket.

Under attacken mot slotten noteras det att bondernas framsta malsattning var att fa tag pa de feodala privilegiebreven ur slottens arkiv, som gav godsagarna ratten till arrende , domsratt och i vissa fall livegenskap over bonderna, och branna dem. I vissa fall plundrades och brandes slotten. Hundratals slott ska ha brants ned pa detta satt, men forstorelsen var langt ifran allman och i de flesta fall var det bara forstorelsen av privilegiebreven som var bondernas mal. Aristokraterna jagades bort fran slotten och aterfanns sedan av det kavalleri som aterstallde lugnet efter resningen; i de fall de tillfangatogs av bonderna forekom ofta misshandel och forodmjukande behandling, men det finns bara tre bekraftade fall pa att godsagare faktiskt blivit dodade. ^{[ 2 ]}

Efterspel [ redigera | redigera wikitext ]

Den skrack nyheten om bonderesningen vackte i nationalforsamlingen var en stark faktor bakom det snabba avskaffandet av feodalismen i Frankrike den 4 augusti 1789. Den bidrog ocksa till en flykt av medlemmarna av den franska adeln utomlands. Resningen hade lagt sig i augusti, men mindre attacker blossade upp da och da fram till ar 1790.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]