Inom termodynamiken forekommer begreppet standardtillstand flitigt. Det betecknas med ${\displaystyle ^{\ominus }}$ eller ${\displaystyle ^{\circ }}$. T.ex. betecknas standardtrycket ${\displaystyle p^{\ominus }=}$1 bar och den kemiska standardpotentialen ${\displaystyle \mu ^{\ominus }}$. Standardtillstand ar praktiska eftersom de tillater berakningar, eller atminstone uppskattningar, av storheter som fri energi och kemisk potential endast utifran de ingaende amnenas koncentrationer sa lange man inte befinner sig alltfor langt ifran de forhallanden som galler vid standardtillstandet.

Standardtillstand ger ofta upphov till misstolkning, darfor att det ar viktigt att specificera vilka standardtillstand som avses da till exempel vardet av en jamviktskonstant anges. Standardtillstanden uppkommer namligen implicit vid matningar av jamviktskonstanter. Se t.ex. artikeln om kemisk potential . Detta gor att det inte ar mojligt att jamfora jamviktskonstanter med varandra om man inte vet vilka standardtillstand som anvants. For att ytterligare komplicera det hela ar flera av de vanligaste standardtillstanden hypotetiska, det vill saga de ar tillstand som amnen i verkligheten aldrig kan befinna sig i.

Vanliga standardtillstand [ redigera | redigera wikitext ]

I tabellen nedan listas nagra vanliga standardtillstand, vilken koncentrationsenhet som ar naturlig for varje standardtillstand, nar det ar lampligt att anvanda och vad det betyder om aktivitetsfaktorn ar ett vid alla koncentrationer.

Standardtillstand	Lampligt anvandningsomrade	Vanlig enhet	Enhetsbeteckning	Definition av aktivitet	Tolkning av blandning dar aktivitetskoefficienten ar 1
Ideal gas vid 1 bar (ofta realistiskt)	Gaser	bar eller Pa	p	${\displaystyle {\frac {\gamma \cdot p}{p^{\ominus }}}}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle p\to 0}$	Gasen ar ideal
Ideal gas vid 1 molar (hypotetiskt)	Teoretisk modellering av t.ex. vatskor	molar	c eller [x] (x ar amnet)	${\displaystyle {\frac {\gamma \cdot [x]}{\mathrm {1\,M} }}}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle [x]\to 0}$	Amnet beter sig som en ideal gas.
Rent amne	Nastan rena vatskor eller fasta amnen	molbrak	x	${\displaystyle \gamma \cdot x}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle x\to 1}$	Blandningen ar en ideal losning (dvs samma slags interaktioner mellan alla ingaende amnen). Raoults lag galler.
Koncentrationen 1 M fast med omgivning som vid oandlig utspadning (hypotetiskt)	Upplosta amnen i laga koncentrationer	molar	c eller [x] (x ar amnet)	${\displaystyle {\frac {\gamma \cdot [x]}{\mathrm {1\,M} }}}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle [x]\to 0}$	Amnet beter sig som vid oandlig utspadning. Henrys lag galler. Detta ar den vanligaste kemiska standardpotentialen for amnen i vattenlosning.
Koncentrationen 1 mol/kg fast med omgivning som vid oandlig utspadning (hypotetiskt)	Upplosta amnen i laga koncentrationer	molal	m	${\displaystyle {\frac {\gamma \cdot m}{\mathrm {1\,mol/kg} }}}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle m\to 0}$	Amnet beter sig som vid oandlig utspadning. Henrys lag galler.
Rent amne fast med omgivning som vid oandlig utspadning (hypotetiskt)	Upplosta amnen i laga koncentrationer	molbrak	x	${\displaystyle \gamma \cdot x}$ ${\displaystyle \gamma \to 1}$ da ${\displaystyle x\to 0}$	Amnet beter sig som vid oandlig utspadning. Henrys lag galler.