Tullstaketet och tullporten vid
Roslagstull
i
Stockholm
ca 1666-1670
Stadstull
var i Sverige en
tullavgift
som mellan ar 1622 och 1810 erlades av den som forde in varor till forsaljning i en
stad
, aven benamnd den
lilla tullen
(for utrikeshandeln betalades en avgift som kallades
stora sjotullen
).
Ar 1622 inforde
kronan
ett tullsystem som belade svenska stader med en inforselskatt for varor. Tullen skulle tas ut pa alla "atliga, slitliga och fornotliga varor" som skulle saljas i staderna. Forsaljning av varor utanfor staderna (”landskop”) blev olagligt. Denna tull blev kallad ’’lilla tullen’’. For att forhindra smuggling byggdes tullstaket runt staderna. For
Stockholms
del utfardades forordningen om lilla tullen den 20 november 1622. I Stockholm upptogs
tull
vid en rad infarter till staden, varom namn som
Danvikstull
,
Hornstull
,
Norrtull
,
Vintertullen
,
Roslagstull
, och
Skanstull
annu erinrar (se
Stockholms tullar
).
I Uppsala upptogs tull vid Borjetull (ursprungligen belagen i korsningen Sysslomansgatan-Skolgatan), Svartbackstull, Vaksalatull, Slottstullen, Kungsangstull och Enkopingstullen.
Tullen betalades med 1/32 av varans varde. Denna skattesats kom i stort sett att besta anda till dess tullen avskaffades 1810.
Om nagon blev pakommen med att inte anvanda tullportarna sa fick denne en bot pa 40
daler
. Den som blev tagen pa bar garning med att gora hal i tullstaketet blev straffad med boter pa 100 daler forsta gangen och 200 andra gangen.
Lilla tullen avvek fran tidigare beskattning i och med att alla var tvungna att betala den, sa val
allmogen
som
adeln
(som tidigare varit nastan helt skattebefriad). Att adeln ocksa belades med den nya tullen gjorde sannolikt att befolkningen i ovrigt lattare kunde acceptera den. Inforandet av lilla tullen skapade av och till hart motstand bland framst bonderna, som oftast var de som forde in varor i staden for att salja. Att alla varor maste foras fran landet in till staden for forsaljning vackte ocksa mycken ilska, sarskilt om man kunde fa ett battre pris bland grannarna pa landsbygden. I
Danmark
var tullarna pa 1600-talet avskaffade, varfor det vallade mycket kritik fran bonder och borgare i samband med den svenska annekteringen av de
ostdanska
landskapen 1658.
Fa av tullportarna finns kvar idag, men ortnamn m.m. erinrar annu om de tullar som fanns. I nagra fall som i
Halmstad
och
Visby
finns rester av de gamla forsvarsanlaggningarna kvar, vilka samtidigt fungerade som tullgranser och delvis kom att bevaras for att de fungerade just som sadana.
- Karl Bodell:
Stad, bondebygd och bergslag vid mitten av 1600-talet
Stockholm, 1970
- Jon Lindholm:
Lilla tullen ? ett statligt skattesystem 1622-1811
, B-uppsats, Linkopings universitet 2004
