Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2023-06) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Staende langdhopp ar en friidrottsgren som fanns pa det olympiska programmet fran 1900 till 1912 och i de antika olympiska spelen . Grenen gar till sa att man star pa ett hart och fast underlag som ar upphojt nagra centimeter over marken, till exempel kanten till en langdhoppsgrop. Utovaren har tarna framfor kanten for att fa tryck framat. Matningen sker fran kanten. Det underlag man landar pa kan vara till exempel mattor eller sand och man mater nedslaget pa samma satt som i langdhopp . Om man landar pa mattor, tar man talk under skorna for att nedslaget ska synas.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Segrare 1900, 1904 och 1908 i de olympiska spelen var amerikanen Ray Ewry . Den siste olympiske mastaren, i Stockholms-OS 1912, var Konstantinos Tsiklitiras fran Grekland. Han har givit namn at en Super GP-tavling som halls varje ar pa olympiastadion i Aten och som ar kand bland annat for varldsrekorden pa 100 meter ( Maurice Greene 9,79 1999 och Asafa Powell 9,77 2005).

Ray Ewry satte ett varldsrekord pa 3,47 m. Varldsrekordet idag innehas av norrmannen Arne Tvervaag, som hoppade 3,71 m i Noresund den 11 november 1968. Dock hoppade amerikanen Byron Jones 3,73 m under ett NFL -traningslager den 23 februari 2015, nagot som ej erkants som varldsrekord av bl.a. IAAF och friidrottsexperten Lennart Juhlin .

I Sverige holls forr arliga masterskap i staende hopp ( staende langdhopp och staende hojdhopp ). Nar inomhushallarna sa smaningom medgav hopp med ansats , overgav man emellertid de staende hoppen i Sverige. Det sista svenska masterskapet i staende hopp holls 1965 och just pa det masterskapet sattes det sista svenska rekordet 3,43 av Goran Fredriksson . Fredriksson slog da Karl Erik Ekmans 3,41 fran 1942 som fortfarande ar det nast basta svenska resultatet genom tiderna.

Regler [ redigera | redigera wikitext ]

(Fran SFIFs regelbok 1975.)

Reglerna for langdhopp med anlopp galler i tillampliga delar liksom reglerna for hojdhopp utan anlopp.

Avstampsplankan varifran hoppet utfores, skall ligga pa marken och vara val fastsatt i underlaget. Plankan skall vara minst 7 cm tjock (oversidan minst 7 cm over marken), minst 30 cm bred och minst 50 cm lang, ej fjadrande. Framsidan skall vara lodrat.

Nedhoppet skall ske i samma nivaplan som avstampsplankans oversida.

Hoppet utfores med avstamp av bada fotterna (jamfota) samtidigt fran avstampsplankan.

Det star den tavlande fritt att sta med framre delen av fotterna over avstampsplankans ytterkant, men berores med nagon del av fotterna den framforliggande marken, raknas detta som ett fullt forsok som ej mates.

Staende langdhopp idag [ redigera | redigera wikitext ]

Norge ar ett av fa lander i varlden som haller masterskap i staende hopp . Sedan 1991 har platsen for det arliga masterskapet varit Stangehallen , dar det arrangeras tillsammans med ordinarie nationella inomhusmasterskap i friidrott . Masterskapet ar oppet aven for andra nationaliteter och ger saledes svenskar mojlighet att tavla i staende hopp , som ju saknas pa det svenska grenprogrammet i friidrott. Vid 2006 ars norska masterskap vann svenske Sebastian Holmberg bade staende hojdhopp och staende langdhopp i juniorklassen (19 ar), pa resultaten 1,62 respektive 3,11. I seniorklassen segrade Christopher Selmer fran norska IK Tjalve i staende langd pa 3,42. Det basta kvinnliga resultatet pa norska masterskapen ar 2,92 av Annelin Mannes ar 1981. Khaddi Sagnia fran Sverige hoppade 3,07 pa tavling ar 2020. ^{[ 1 ]}

Det halls aven arliga masterskap i staende hopp pa Island .

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Medan andra grenar inom friidrotten haft en kraftig resultatforbattring till foljd av battre material har den tekniska utvecklingen haft ytterst liten paverkan pa staende langdhopp. Villkoren ar sa gott som desamma som for 100 ar sedan. Vad det handlar om ar spanst i all sin enkelhet och darfor anser somliga att staende langdhopp ar den adlaste av friidrottens samtliga grenar.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Staende hojdhopp
• Staende tresteg
• Friidrott

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]