Snabbkop eller sjalvbetjaningsbutik ar en typ av dagligvarubutik med visst matt av sjalvbetjaning . Uttrycket myntades pa 1940-talet , nar de forsta sjalvbetjaningsbutikerna oppnades. Numera ar alla dagligvarubutiker av den typen sa ordet fyller inte langre nagon egentlig funktion. Sortimentet bestar huvudsakligen av mat men omfattar aven receptfria lakemedel samt alkoholdryck , dock med stor variation mellan olika lander. Sortimentet ar inte lika stort som i en stormarknad .

Definition [ redigera | redigera wikitext ]

En aldre beskrivning pa snabbkop gar att hitta i kopmannaforbundets tidning (fran 1976-12-23). Dar star att "ett snabbkop ar liten butik, ej storre an 400 m² som handelsyta". Denna definition ar dock foraldrad och dessa butiker kallas numera for narbutiker. INSEE uppger att ett snabbkops saljyta oftast ar mellan 400 och 2 500 m² och att minst tva tredjedelar av omsattningen maste komma fran mat. Det finns stora variationer i vad olika lander definierar som ett snabbkop. ^{[ 1 ]}

Snabbkop i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Sveriges forsta butik av den har typen lag i en basarbyggnad vid korsningen Odengatan 31 / Roslagsgatan i Stockholm . Dar oppnade Konsum Stockholm den 19 juni 1941 efter amerikanskt monster Sveriges forsta "snabbkop". Troligen pa grund av hanteringen av ransoneringskorten under andra varldskriget skulle det droja innan butikstypen slog igenom. ^{[ 2 ]}

Snabbkop i popularkulturen [ redigera | redigera wikitext ]

En av seriefiguren Snobbens fantasialteregon ar "den varldsberomda snabbkopskassoren".

Tomas Ledin skrev 1985 laten " Snabbkopskassorskan ", som forst spelades in av Di sma undar jardi och sedan ocksa har spelats in av andra artister.

Tillvaxt i utvecklingslanderna [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan 1990-talet har livsmedelssektorn i utvecklingslanderna snabbt omvandlats, ^{[ 3 ] [ 4 ]} sarskilt i Latinamerika , Sydostasien , Indien , Kina och Sydafrika . Med tillvaxten har foljt en betydande konkurrens och en viss konsolidering. ^{[ 5 ] [ 6 ]} Tillvaxten har drivits av okad valfard och framvaxten av en medelklass; kvinnornas intrade pa arbetsmarknaden; vilket ledde till ett okat intresse for lattillganglig mat; okad anvandning av kylskap, vilket mojliggor veckohandling istallet for daglig shopping; och okad bilagande, vilket underlattar resor till avlagsna butiker och kop av stora mangder varor.

De mojligheter som denna potential skapat har uppmuntrat flera europeiska foretag att investera pa dessa marknader (huvudsakligen i Asien ) och amerikanska foretag att investera i Latinamerika och Kina . Aven lokala foretag gick in pa marknaden. ^{[ 7 ]} Den initiala utvecklingen av stormarknader har nu foljts av en tillvaxt hos hypermarknader. Dessutom gjordes investeringar av foretag som Makro och Metro Cash and Carry i storskaliga Cash-and-Carry-verksamheter.

Medan forsaljningstillvaxten av bearbetade livsmedel i dessa lander har varit mycket snabbare an tillvaxten av forsaljning av farska livsmedel, ^{[ 8 ] [ 9 ]} innebar stormarknadernas behov av att uppna stordriftsfordelar vid inkop att utbyggnaden av stormarknader i dessa lander far viktiga konsekvenser for smabonder, sarskilt de som odlar lattfordarvliga grodor. Nya leveranskedjor har utvecklats som involverar klusterbildning; utveckling av specialiserade grossister; ledande bonder som organiserar leveranser, och bondeforeningar eller kooperativ. ^{[ 10 ] [ 11 ] [ 12 ]} I vissa fall har stormarknader organiserat egen upphandling fran smabonder; i andra fall har grossistmarknader anpassat sig for att mota stormarknadernas behov. ^{[ 13 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Snabbkop .
  Bilder & media