Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-03) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Snoblindhet (aven kallat fotoelektrisk keratit eller svetsblank ) uppkommer om ett oskyddat oga utsatts for stora mangder UV-stralning , varvid sma sar uppstar pa hornhinnan . Snoblindhet kan forutom i starkt solsken intraffa i solarier eller vid svetsning om ogonskydd ej anvands. Benamningen kommer sig av att sno (men aven sand) reflekterar solljuset och okar exponeringen for ultraviolett stralning ( UV-ljus ). Det basta sattet att forebygga snoblindhet ar att anvanda solglasogon.

Vid snoblindhet infinner sig en stark smarta i ogonen, det borjar ofta att rinna tarar och starkt ljus blir outhardligt. Tidiga symptom pa snoblindhet kan vara skav eller en kansla av att man har skrap i ogat. Saren pa hornhinnan ar ytliga, och laker oftast av sig sjalv pa ungefar ett dygn. Att vila ogonen och rora dem sa lite som mojligt hjalper lakningen. Smartstillande tabletter har ganska dalig effekt, daremot kan mjukgorande salva hjalpa mot skavkanslan, man kan aven lagga en fuktig handduk over ogonen for att lindra smartan. Om besvaren inte gatt over efter tva dygn bor man soka lakare, eftersom det da finns risk for infektion.

Ett annat symptom av snoblindhet ar blindhet och svarigheter att se, och oftast kommer detta i samband med att det gor ont att oppna ogonen.