Smaplanet

En smaplanet eller planetoid ^[
1
] (Small Solar System Body (SSSB)) ar en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner an de vanliga planeterna . Nagon bestamd grans for vad som ar en smaplanet finns inte.

De flesta kanda smaplaneterna finns i asteroidbaltet mellan Mars och Jupiter och kallas asteroider . Dar finns till exempel Ceres , den forsta upptackta smaplaneten; numera raknas den dock som en dvargplanet .

Trojanska asteroider kallas smaplaneter som fardas i lagrangepunkterna , ungefar 60 grader fore eller efter, i samma omloppsbana som en storre planet. Man har upptackt en handfull sadana i omloppsbanorna till Mars och Neptunus . Ett exemplar, 2010 TK7 har hittills hittats i jordens omloppsbana. I Venus och Merkurius omloppsbanor har man inte hittat nagra. Man har inte heller hittat nagra i Saturnus eller Uranus omloppsbanor, men i dessa fall skulle en sadan omloppsbana inte vara stabil over langre tidsperiodier.

Den stora gruppen av trojanska asteroider, de sa kallade Trojanerna , fardas i Jupiters bana. Svarmen framfor Jupiter (Achillesgruppen) ar nastan dubbelt sa stor som den bakom (Patroklosgruppen).

Smaplaneter har pa senare tid upptackts i Kuiperbaltet utanfor Neptunus. Har finns Quaoar och Sedna .

Sedan augusti 2006, da en internationell astronomkonferens beslot om saken, raknas Pluto som en dvargplanet. Detta ar en nyinrattad kategori som ar en del av kategorin smaplanet. Aven Ceres, Eris , Haumea och Makemake raknas som dvargplaneter.

Namngivning [ redigera | redigera wikitext ]

Smaplaneter far normalt sitt namn pa forslag av upptackaren.

En observation som gjorts vid minst tva natter och som inte direkt kan identifieras med nagot annat objekt rapporteras till Minor Planet Center . MPC ger da objektet en ny provisorisk beteckning .

Efter detta forsoker man spara om det gar att identifiera detta nya objekt med nagot annat som tidigare har observerats. Om det gar att koppla samman tva eller fler observationer upphojs vanligtvis den aldsta provisoriska beteckningen till huvudbeteckning. Varje fall bedoms dock for sig.

Under en tid foljs sedan observationen upp under upp till flera manader. Nya forsok till observationer gors sedan under fler gynnsamma observationstillfallen, vanligtvis under de foljande oppositionerna .

Om objektet kunnat sparas under flera oppositioner, normalt fyra, far objektet en permanent beteckning i form av ett lopnummer. Undantag fran denna regel ar inte ovanligt om objektet ar anmarkningsvart som till exempel jordnara objekt . Upptackaren definieras nu som den som gjorde den upptackt som gav en huvudbeteckning.

Upptackaren ges sedan privilegiet att ha fortur till att namnge objektet under en tioarsperiod. Upptackaren skickar sitt forslag till namn till en kommitte inom Internationella astronomiska unionen tillsammans med en forklaring.

IAU:s kriterier ar att namnet:

far innehalla hogst 16 tecken inklusive mellanslag
utan mellanslag foredras
ska vara mojligt att uttala
inte far vara stotande
inte ar for likt nagot annat namn pa en smaplanet, planet eller mane

Namn pa personer som ar kanda for sina politiska eller militara bedrifter accepteras om det gatt minst 100 ar sedan handelsen. Namn pa kommersiella produkter och organisationer avslas.

Ett exempel [ redigera | redigera wikitext ]

Den 10 oktober 1986 upptackte Duncan Waldron ett objekt som fick den provisoriska beteckningen: 1986 TO . Observationen kunde kopplas samman med en observation fran 1983 med beteckning: 1983 UH . Nagra ar senare gavs den en numrering: 3753 och snart ett namn: Cruithne , efter den iriska benamningen pa pikterna .