Slaver ar en etnolingvistisk grupp som talar olika men beslaktade slaviska sprak som i sin tur ingar i den baltoslaviska sprakgruppen och ar del av den storre indoeuropeiska sprakfamiljen . Slaverna (de slavisktalande folkgrupperna ) ar sett till folkmangden Europas storsta etnolingvistiska grupp. Deras geografiska hemvist ar Eurasien och det slavisktalande sprak- och kulturomradet stracker sig over tva varldsdelar ? fran centrala -, ostra - och sydostra Europa till Nordasien .

Etymologi [ redigera | redigera wikitext ]

Benamningen 'slaver' ar ett samlingsnamn pa folkgrupper som talar 'slaviska' sprak, och som alla tillhor den tankta gruppen indo-europeiska folk . Om slaver historiskt har varit en kulturellt enhetlig grupp rader det konkurrerande teorier om, men pa sprakvetenskaplig grund kan de slaviska sprakens uppkomst forlaggas till ett omrade nordost om Karpaterna . ^{[ 1 ]} Benamningen ar beslaktat med det slaviska ordet 'slovo' som betyder 'ord' eller 'tal', det vill saga 'de som talar (ett begripligt) sprak'. ^{[ 2 ] [ 3 ]} Mojligtvis harror det fran det slaviska ordet 'slava' ^{[ 3 ]} (ara) eller den slaviska benamningen 'slov?nci' ('de arbara', 'de beromda' eller 'de beryktade'). Jamforelsevis benamns tyskar som 'nemci' pa flera slaviska sprak. Denna benamning kommer fran det slaviska ordet 'nem' som betyder 'stum', det vill saga de som inte kan tala (ett begripligt sprak).

Folkgrupper och indelning [ redigera | redigera wikitext ]

De moderna slaviskatalande folkgrupperna delas vanligtvis in i de tre undergrupperna sydslaver , vastslaver och ostslaver . ^{[ 4 ] [ 5 ]}

Det slaviska ursprunget [ redigera | redigera wikitext ]

Den ukrainske arkeologen Vykentyi V. Khvoika (1850?1914) kopplade det slaviska ursprunget till Tripoljekulturen for cirka 4.000 ar f.Kr. ^{[ 6 ]} Darefter spred sig flera slaviska kulturer i generation efter generation, daribland Chernyakhovkulturen och Penkovkakulturen.

Kievriket var en stat med slavisktalande befolkning.

Bilder [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Utbredningsomradet (700- och 800-talen).
• 
  Polsk-litauiska samvaldet .
• 
  En flicka i en nationell slavisk drakt. Nikolaj Ratjkov,

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Litteratur [ redigera | redigera wikitext ]

• "The Making of the Slavs, History and Archaeology of the Lower Danube Region, c. 500-700 A.D " av Dr. Florin Curta, University of Florida

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Europa Veneta, dokument och lankar
• Sorin Paliga, Linguistic Marginalia on Slavic Ethnogenesis ^{[ dod lank ]} , University of Bucharest