한국   대만   중국   일본 
Slaget vid Soissons ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Slaget vid Soissons

Fran Wikipedia

Slaget vid Soissons ar 486 utkampades mellan frankiska styrkor under Clovis (Klodvig) I och det gallo-romerska kungariket Soissons styrkor under Syagrius . Striden blev en seger for frankerna och ledde till erovringen av den romerska rumpstaten vid Soissons, en milstolpe for frankerna i deras forsok att etablera sig som en regional stormakt.

Under Romerska rikets sammanbrott mellan ar 476 och 480 var Syagrius den enda kvarvarande representanten for ett romerskt styre i omradet mellan Loire och Somme . Syagrius var son till Aegidius, den sista romerska magistern militum per galease , och han bevarade sin fars del av regionen, mellan Somme och Loire, och kallade sig Dux ( hertig ).

Syagrius rike var av nastan samma storlek som det frankiska omradet, men frankerna var uppdelade i sma kungariken pa hogra stranden av Rhen , orord av den romerska kulturen. Anda lyckades Clovis I samla tillrackligt med franker for att kunna sla ett avgorande slag mot Syagrius. Clovis skickade en utmaning till Syagrius med uppmaning att valja tid och plats for striden. Gregorius av Tours namner att en man, Chararic, hade fort sina styrkor till slagfaltet men sedan avlagsnat sig och bevittnat striden pa avstand, i hopp om att kunna alliera sig med vinnaren. Striden som foljde blev en stor framgang for Clovis och hans franker. Syagrius flydde till visigoterna (under Alarik II ), men Clovis hotade visigoterna med krig om inte Syagrius overlamnades for avrattning. Foljaktligen nastan fordubblades frankernas rike i storlek. Gransen gick nu vid Loire och anslot till marken som agdes av visigoterna, som ar 507 till sist tvingades till retratt i slaget vid Vouille , soder om Pyreneerna .

I sinom tid marscherade Clovis mot Chararic, fangade honom och hans soner, och tvingade dem att acceptera samordning och tonsur som diakoner . Nar Clovis dock horde om deras hopp att aterta makten, avrattade han dem.