한국   대만   중국   일본 
Slaget vid Gallipoli ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Slaget vid Gallipoli

Fran Wikipedia
Slaget vid Gallipoli
Del av forsta varldskriget

Slaget vid Gallipoli, april 1915.
Agde rum 25 april 1915 ? 9 januari 1916
Plats Gallipolihalvon , Osmanska riket
Resultat Avgorande osmansk seger
Stridande
Brittiska imperiet  Brittiska imperiet

Frankrike Frankrike

Osmanska riket  Osmanska riket
Kejsardömet Tyskland  Tyskland [ 2 ]
Österrike-Ungern  Osterrike-Ungern [ 3 ]
Befalhavare och ledare
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Sir Ian Hamilton
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Lord Kitchener
Förenade kungariket Storbritannien och Irland John de Robeck 		Osmanska riket Esat Pasha
Kejsardömet Tyskland Otto Liman von Sanders
Osmanska riket Vehip Pasha
Osmanska riket Cevat Pasha
Osmanska riket Mustafa Kemal Pasha
Styrka
5 divisioner (borjan)
16 divisioner (slutet)
Totalt 568 000 brittiska och franska soldater [ kalla behovs ] 		6 divisioner (borjan)
15 divisioner (slutet)
Totalt 315 500 turkiska soldater [ kalla behovs ]
Forluster
252 000 (53 000 doda) [ 4 ] 253 000 (56 000 - 68 000 doda) [ 5 ]

Slaget vid Gallipoli var ett faltslag under forsta varldskriget som agde rum mellan 25 april 1915 och 9 januari 1916 pa den turkiska halvon Gallipoli , dar brittiska , franska , vastafrikanska , indiska , newfoundlandska , nyzeelandska samt australiska styrkor genomforde en operation vars mal var att inta Istanbul.

Oversikt [ redigera | redigera wikitext ]

Slaget pagick fran april 1915 till januari 1916, da de sista ententestyrkorna evakuerades for att fa slut pa stallningskriget och blodbadet. Marinminister Winston Churchill , som var en av initiativtagarna till hela operationen, tvingades efter misslyckandet vid Gallipoli att avga. Gallipolifalttaget blev ocksa den forsta operation dar ANZAC , de australiska och nyzeelandska styrkorna, sattes in i storre skala. De stred dock under brittiskt befal i samvaldesstyrkorna. Det misslyckade och blodiga ockupationsforsoket av Gallipolihalvon fick den centrala konsekvensen att kontakt mellan den brittiska medelhavsflottan och den tsarryska svartahavsflottan inte kunde etableras.

Antalet skadade och doda ar svara att satta en exakt siffra pa. Detta fiasko for den allierade sidan med ungefar 250 000, varav katastrofala 53 000 doda, manga i helt onodiga framrusningar pa strander med hoga klippor dar de defensiva turkarna stod redo. Pa den turkiska sidan var nog forlusterna annu varre med en styrka pa 253 000 man. Dodstalen ar har ocksa svara att saga men ungefar 56 000 till 68 000. De turkiska forlusterna utgjorde uppskattningsvis tva tredjedelar av det totala antalet offer.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Brittisk artilleripjas oppnar eld under slaget vid Gallipoli, juni 1915.
Karta over halvon.

I slutet av 1914 hade kriget pa vastfronten helt stannat av och armeerna hade gravt ned sig i skyttegravar. Kostsamma anfall ledde ingen vart och bade Storbritannien och Frankrike hade intresse av att oppna en ny front. Redan i november 1914 hade den franske justitieministern Aristide Briand foreslagit att en brittisk-fransk expeditionskar pa 400 000 man skulle skickas till Saloniki i Grekland for att pa sa satt forma Rumanien och Bulgarien att ansluta sig till ententen och ga till attack mot Osterrike-Ungern. Den franske overbefalhavaren Joffre motsatte sig forslaget eftersom han inte ville avsta fran trupper.

Den 2 januari 1915 skickade den ryske overbefalhavaren ett telegram till London dar han bad om en diversion for att forsvara for den osmanska offensiven mot Ryssland i Kaukasus . Den brittiske krigsministern Kitchener foreslog for marinministern Churchill att en offensiv operation skulle igangsattas mot Dardanellerna . Fran Gallipolihalvon hade osmanerna kontroll over inloppet till Svarta havet med hjalp av artilleri. Sundet var ocksa minerat.

Men britterna underskattade turkarnas formaga att halla stand, och Turkiet hade aven en ytterst kapabel tysk general till hjalp. Otto Liman von Sanders , som var val bekant med Turkiet sedan tidigare, hade redan da Turkiet gick med pa centralmakternas sida forutsett saval ev. ryska attacker kring Bosporen som brittiska attacker kring Dardanellerna . Turkarna var darfor mycket val forberedda pa saval orlogsanfall som landstigningar. Under hela landstigningen lyckades man fran ententens sida aldrig ens uppna fysisk kontakt mellan sina bada brohuvuden.

Slaget [ redigera | redigera wikitext ]

Den 18 mars forsokte en brittisk-fransk fartygsstyrka, tolv brittiska slagskepp och fyra franska slagskepp, tvinga sig igenom sundet samtidigt som de beskot artilleristallningarna. Fartygsminan var dock ett alltfor svart vapen; tre fartyg sjonk, tre fartyg sattes ur stridbart skick och fyra blev svart skadade.

Det stod klart att ett forsok att ta sig igenom sundet endast skulle lyckas om man med hjalp av landstigning skulle kunna sla ut de rorliga artilleripjaser som osmanerna beskot farleden med.

Den 25 april landsteg brittiska, australiska och nyzeelandska trupper pa halvon. Motstandarna var fa men val placerade i bergen vid landstigningsplatserna och kunde tillfoga inkraktarna stora forluster.

Den 27 april gick osmanerna till motanfall men lyckades inte kora bort sina fiender fran stranderna. De fortsatta offensiverna ifran maj till augusti kan kannetecknas av enorma forluster och ingen eller sa gott som ingen erovrad terrang.

Situationen forsvarades ytterligare nar Bulgarien anslot sig till centralmakterna, vilket innebar att centralmakterna kunde skicka hjalp till Osmanska riket obehindrat. Britterna oppnade ocksa en front vid Saloniki vilket konkurrerade om tillgangliga resurser.

Till slut beslot Kitchener att evakuera trupperna. Evakueringen genomfordes fran den 28 december till den 8 januari 1916.

Da hade uppskattningsvis 53 000 allierade soldater omkommit medan den osmanska armen forlorat minst 56 000 vid slagets slut.

I popularkulturen [ redigera | redigera wikitext ]

Balladen "The band played waltzing Matilda", av Eric Bogle , tillagnades ursprungligen de australiensiska soldater som stupade vid Gallipoli. (Texten innehaller raden "And of how in that hell that they called Suvla Bay, we were butchered like lambs at the slaughter" [ 6 ] , men det var brittiska trupper och inte ANZAC -trupper som angrep vid Suvla Bay. ANZAC-trupperna angrep soder om den udde som avgransar Suvla Bay.)

Det svenska power metalbandet Sabatons lat "Cliffs of Gallipoli" pa skivan Art of war handlar om slaget. Skivan slapptes 2008.

"Battleship Hill" av PJ Harvey fran albumet Let England Shake handlar om slaget.

2014 kom filmen The Water Diviner av och med Russell Crowe . Den handlar om en australiensisk bonde som fyra ar efter slaget reser till Turkiet for att leta efter sina tre soner som alla forsvann under kriget. [ 7 ]

2015 slapptes en TV-serie vid namn Gallipoli i 7 delar dar man far folja 4 australiensiska soldater.

I Battlefield 1 finns en "War Story" dar man spelar som en australiensk soldat under landstigningen i Gallipoli.

Filmen Gallipoli (1981), som blev en stor succe i Australien, ar den tragiska berattelsen om tva oskuldsfulla australiensiska ungdomar som tar varvning i armen och efter utbildning skickas till Dardanellerna. Val pa plats drojer det inte lange innan de inser skyttegravskrigets fasansfulla realiteter.

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Enligt historikern Peter Mansfield fick det brittiska imperiets trupper stod av en "egyptisk arbetskraftskar" pa 3000 man som utforde arbetsuppgifter sasom dikesgravning [ 1 ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Mansfield, Peter (1991) (pa engelska). A History of the Middle East . London: Penguin. sid. 151  
  2. ^ Dale, C. (2003-2008). ”German and Austro-Hungarian Forces on Ottoman Fronts 1914-18 (follow link)” (pa engelska). Germancolonialuniforms.co.uk. Arkiverad fran originalet den 1 november 2015 . https://web.archive.org/web/20151101215740/http://www.germancolonialuniforms.co.uk/ . Last 7 december 2008 .  
  3. ^ Jung, Peter (2003) (pa engelska). Austro-Hungarian Forces in World War 1 (Part 1) . Osprey. sid. 47  
  4. ^ Dennis, Peter. "Gallipoli Campaign." Microsoft Student 2006 [DVD]. Microsoft Corporation, 2005.
  5. ^ ”http://www.canakkale1915.com/sehitsayisi.htm” (pa turkiska). Canakkale1915.com. Arkiverad fran originalet den 2 september 2015 . https://web.archive.org/web/20150902050857/http://www.canakkale1915.com/sehitsayisi.htm . Last 24 maj 2011 .  
  6. ^ The band played waltzing Matilda pa Lyrics.com.
  7. ^ ”The Water Diviner” . Rotten Tomatoes . https://www.rottentomatoes.com/m/the_water_diviner . Last 11 november 2023 .  

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Eberhardt, Jakob (2010). ”Gallipoli 1915 : flykten fran dodens halvo”. Varldens historia (nr. 9): sid. 14-21. ISSN 0806-4709 .  
  • Moorehead, Alan. Gallipoli - Forsta varldskrigets storsta misstag . ISBN 91-37-12667-9  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

v   ?   r
Forsta varldskriget
Kategori Kategori
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Slaget_vid_Gallipoli&oldid=54115502 ”