Skilling

Skilling var ett svenskt , norskt och danskt skiljemynt av koppar eller silver .

Skilling uppkom forst som en ren rakneenhet motsvarande 12 penningar. Pa 1440-talet borjar skillingar praglas i Danmark och pa 1510-talet aven i Norge. Fran 1550-talet var skilling endast ett smamynt som praglades pa Gotland. Fran 1624 motsvarade i Danmark-Norge 1 daler 96 skilling. ^[
1
]

I den svenska myntrakningen infordes skillingen genom kunglig forordning av den 27 november 1776, dar det stadgades att varje riksdaler skulle fordelas i 48 skillingar och varje skilling i 12 rundstycken . ^[
2
] Dessforinnan hade man raknat 1 riksdaler (specie) = 3 daler silvermynt = 96 ore silvermynt.

Forordningen pabjod att fran och med 1777 skulle alla offentliga verks rakenskaper och handlares bokforing ske i riksdalersrakning, men mynten fortsatte att endast ha ore silvermynt asatta fram till 1790. Forst 1799 slogs riksgalds polletter med den asatta valoren skilling. 1802 borjar regular myntning i skilling. Efter hand som det uppstod en kursskillnad mellan specie- och bancomynten, tvingas man 1834 faststalla kursskillnaden 1 skilling specie = 2 ⅔ skilling banco. Fran 1835 har alla skillingmynt valutan angiven i skilling banco. Skillingmyntningen upphorde 1855 och raknas darfor inte langre vara en kontant . Benamningen Skilling nyttjades aven 1802?1855 for slaget kopparmynt.

Uttrycket Skilling anvandes aven i ordsprak med anspelning pa myntets ringa varde. ^[
3
]

"Den odet slagit till skilling, blir aldrig daler.", Strom SvenskOrdspr. 95 (1926)

Det var forst ar 1873 som den svenska kronan skapades nar Danmark och Sverige ersatte sina gamla valutor. Darmed ersattes den gamla riksdalern av den gemensamma valutan kronan i den Skandinaviska myntunionen. ^[
4
]