Skiffer
ar en bergart som kan vara
metamorf
eller
sedimentar
.
[
1
]
Namnet skiffer kommer av medellagtyskans
schever
eller tyskans
Schiefer
.
[
1
]
Den bestar av finkornigt
klastiskt
sediment.
[
2
]
.
Stenhuggare har anvant ordet skiffer i bredare betydelse an geologer, for all typ av sten som gatt att klyva for att anvanda till tak. Ett exempel pa en sten som kallats skiffer av stenhuggare ar en
jurakalksten
kallad
Stonefieldskiffer
fran
Oxfordshire
i England.
[
3
]
For en exakt benamning pa en skiffer anvands namn som beskriver de viktigaste mineralen som ingar. En vanlig typ ar granat-
glimmerskiffer
, en annan ar talk-
tremolit
-magnetitskiffer.
[
4
]
:s.78
Metamorf skiffer bildas genom laggradig metamorfos av sedimentarbergarter som ar finkorniga och rika pa lera, som
lersten
,
siltsten
och
sandsten
eller vissa vulkaniska avlagringar, som
tuff
.
[
3
]
Blaskiffer
ar en skiffer med ett metamorft ursprung.
Alkaliamfiboler
som
glaukofan
och
crossit
kan ge bergarten en bla farg
[
5
]
, men ofta ar den gra. Blaskiffer bestar huvudsakligen av glaukofan,
klorit
och
epidot
. Andra amnen som kan inga ar
lawsonit
,
jadeit
,
glimmer
och
kvarts
. Blaskiffer bildas oftast av ursprungsbergarter med
basisk
sammansattning.
[
4
]
:s.69,71
Man kan hitta blaskiffer langs
Argentariokusten
i
Toscana
i Italien. Glaukofanskiffer ar en variant av blaskiffer som innehaller mycket glaukofan vilket ger den en morkt gralila farg.
[
6
]
Gronskiffer
ar en bergart som liknar blaskiffer. Den kan bildas genom metamorfos av
basalt
, aven den basisk.
[
4
]
:s.69,71
Bergarter som har bildats genom
regionalmetamorfos
samt har en skiffrig struktur far beteckningen
glimmerskiffer
, da glimmer ar huvudkomponenten i dessa.
[
4
]
:s.78
Sedimentara skiffrar ar oftast gra
lerskiffer
som ar mycket finkornig.
[
1
]
Oljeskiffer
och
alunskiffer
ar tva sorters lerskiffrar.
[
4
]
:s.31
Bergarten anvands ofta som
byggnadsmaterial
i form av golv-,
fasad
- eller
takbelaggning
.
Alunskiffer
har ocksa anvants for utvinning av
kolvaten
samt
uran
, eller brukats direkt som bransle vid foradling av kalksten, och restprodukten kallas dar
rodfyr
.
[
7
]